Advanced

Straff eller vård? - om brottspåföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Lindwall, Sofia (2009)
Department of Law
Abstract
Uppsatsens övergripande syfte är att ge en sammanfattande bild av hur påföljdssystemet för psykiskt störda lagöverträdare är utformat i Sverige. Uppsatsen omfattar såväl ett historiskt perspektiv som ett försök att blicka in i framtiden. I fokus står emellertid den nuvarande ordningen och de problem den ger upphov till. Psykiskt störda lagöverträdare har troligen alltid behandlats annorlunda i straffrättsligt hänseende. Gällande regler gör skillnad mellan psykiskt störda och allvarligt psykiskt störda lagöverträdare. Den som har begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får i regel inte dömas till fängelse. Om en allvarlig psykisk störning föreligger vid domstillfället får domstolen i stället överlämna den tilltalade... (More)
Uppsatsens övergripande syfte är att ge en sammanfattande bild av hur påföljdssystemet för psykiskt störda lagöverträdare är utformat i Sverige. Uppsatsen omfattar såväl ett historiskt perspektiv som ett försök att blicka in i framtiden. I fokus står emellertid den nuvarande ordningen och de problem den ger upphov till. Psykiskt störda lagöverträdare har troligen alltid behandlats annorlunda i straffrättsligt hänseende. Gällande regler gör skillnad mellan psykiskt störda och allvarligt psykiskt störda lagöverträdare. Den som har begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får i regel inte dömas till fängelse. Om en allvarlig psykisk störning föreligger vid domstillfället får domstolen i stället överlämna den tilltalade till rättspsykiatrisk vård. Detta sker i ungefär 380 fall per år. Vilken påföljd som väljs beror på om domstolen bedömer att den tilltalade är tillräckligt sjuk för att kunna dömas till rättspsykiatrisk vård i stället för till fängelse. Nuvarande ordning innebär att den lagöverträdare som inte riktigt når upp till begreppet allvarlig psykisk störning kan dömas till ett långt fängelsestraff medan den som bedöms lida av en allvarlig psykisk störning normalt inte får dömas till fängelse. Frågan har betydelse bl.a. eftersom de som döms till rättspsykiatrisk vård har väsentligt bättre möjligheter att få psykiatrisk vård än de som döms till fängelse, men som kan ha ett lika stort vårdbehov. Bedömningar som görs av den tilltalades psykiska tillstånd har således långtgående verkningar. Skillnaden mellan en psykisk störning och en allvarlig psykisk störning kan emellertid vara ganska liten och gränsen häremellan har upplevts som hårfin. Den nuvarande ordningen ger upphov till flera problem. Problematiken har att göra med etiska konflikter i den rättspsykiatriska vården och svårigheter att tillgodose psykiskt störda lagöverträdares behov av psykiatrisk vård i fängelse. Det nuvarande systemet medför vidare att domstolen vid dom till rättspsykiatrisk vård måste ta ställning till risken för återfall i brott. Sådana riskbedömningar har emellertid visat sig vara osäkra och möjligheterna att bedöma risk för återfall är begränsade. Inte minst har problematiken att göra med att begreppet allvarlig psykisk störning, som utgör brännpunkten i den nuvarande ordningen, har upplevts som svårt att avgränsa och tillämpa. Rättspraxis belyser den senare problematiken tämligen väl. Behovet av en reform har framhållits av flera utredningar men har ännu inte lett till någon helt ny lagstiftning på området. Psykansvarskommittén har i betänkandet Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3) lämnat förslag till genomgripande förändringar vad gäller den straffrättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare för att komma till rätta med problemen. Förslaget innebär bl.a. att alla som har begått brott ska kunna dömas till en påföljd inom kriminalvården, med undantag för de som varit så påverkade av sin psykiska störning att de inte bedöms kunna bära straffrättsligt ansvar (otillräkneliga). En reformerad ordning ska därför kunna tillgodose vårdbehovet oberoende av vilken straffrättslig reaktion som följer på brottet. Ett sådant system främjar befogade krav på förutsebarhet, likabehandling och proportionalitet. De lagöverträdare som döms till fängelse men har behov av psykiatrisk vård ska enligt förslaget ges sådan vård under verkställigheten av straffet, antingen i frivillig form eller genom rättspsykiatrisk vård. Reformen ska vidare syfta till att psykiatrin inte ska behöva bära ansvar för behovet av samhällsskydd under längre tid än som motiveras av ett vårdbehov. En framtida ordning kan komma att medföra mer tillfredsställande lösningar på vissa av de problem som förknippas med dagens system. Samtidigt kan en sådan ordning möta andra slags svårigheter. En perfekt ordning för hur psykiskt störda lagöverträdare ska behandlas kommer förmodligen aldrig att införas. Svårigheter och upprörande enskilda fall kommer att förekomma vilken ordning som än tillämpas. Frågan om behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare är minst sagt komplicerad och det är svårt att finna en ordning som samtidigt kan tillgodose alla de krav på rättvisa, humanitet och samhällsskydd som gör sig gällande. Inte desto mindre är det av stor vikt att fortlöpande ifrågasätta och utvärdera den rådande ordningen för att finna bättre och mer adekvata lösningar för framtiden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindwall, Sofia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1559742
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559742,
  abstract     = {Uppsatsens övergripande syfte är att ge en sammanfattande bild av hur påföljdssystemet för psykiskt störda lagöverträdare är utformat i Sverige. Uppsatsen omfattar såväl ett historiskt perspektiv som ett försök att blicka in i framtiden. I fokus står emellertid den nuvarande ordningen och de problem den ger upphov till. Psykiskt störda lagöverträdare har troligen alltid behandlats annorlunda i straffrättsligt hänseende. Gällande regler gör skillnad mellan psykiskt störda och allvarligt psykiskt störda lagöverträdare. Den som har begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning får i regel inte dömas till fängelse. Om en allvarlig psykisk störning föreligger vid domstillfället får domstolen i stället överlämna den tilltalade till rättspsykiatrisk vård. Detta sker i ungefär 380 fall per år. Vilken påföljd som väljs beror på om domstolen bedömer att den tilltalade är tillräckligt sjuk för att kunna dömas till rättspsykiatrisk vård i stället för till fängelse. Nuvarande ordning innebär att den lagöverträdare som inte riktigt når upp till begreppet allvarlig psykisk störning kan dömas till ett långt fängelsestraff medan den som bedöms lida av en allvarlig psykisk störning normalt inte får dömas till fängelse. Frågan har betydelse bl.a. eftersom de som döms till rättspsykiatrisk vård har väsentligt bättre möjligheter att få psykiatrisk vård än de som döms till fängelse, men som kan ha ett lika stort vårdbehov. Bedömningar som görs av den tilltalades psykiska tillstånd har således långtgående verkningar. Skillnaden mellan en psykisk störning och en allvarlig psykisk störning kan emellertid vara ganska liten och gränsen häremellan har upplevts som hårfin. Den nuvarande ordningen ger upphov till flera problem. Problematiken har att göra med etiska konflikter i den rättspsykiatriska vården och svårigheter att tillgodose psykiskt störda lagöverträdares behov av psykiatrisk vård i fängelse. Det nuvarande systemet medför vidare att domstolen vid dom till rättspsykiatrisk vård måste ta ställning till risken för återfall i brott. Sådana riskbedömningar har emellertid visat sig vara osäkra och möjligheterna att bedöma risk för återfall är begränsade. Inte minst har problematiken att göra med att begreppet allvarlig psykisk störning, som utgör brännpunkten i den nuvarande ordningen, har upplevts som svårt att avgränsa och tillämpa. Rättspraxis belyser den senare problematiken tämligen väl. Behovet av en reform har framhållits av flera utredningar men har ännu inte lett till någon helt ny lagstiftning på området. Psykansvarskommittén har i betänkandet Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3) lämnat förslag till genomgripande förändringar vad gäller den straffrättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare för att komma till rätta med problemen. Förslaget innebär bl.a. att alla som har begått brott ska kunna dömas till en påföljd inom kriminalvården, med undantag för de som varit så påverkade av sin psykiska störning att de inte bedöms kunna bära straffrättsligt ansvar (otillräkneliga). En reformerad ordning ska därför kunna tillgodose vårdbehovet oberoende av vilken straffrättslig reaktion som följer på brottet. Ett sådant system främjar befogade krav på förutsebarhet, likabehandling och proportionalitet. De lagöverträdare som döms till fängelse men har behov av psykiatrisk vård ska enligt förslaget ges sådan vård under verkställigheten av straffet, antingen i frivillig form eller genom rättspsykiatrisk vård. Reformen ska vidare syfta till att psykiatrin inte ska behöva bära ansvar för behovet av samhällsskydd under längre tid än som motiveras av ett vårdbehov. En framtida ordning kan komma att medföra mer tillfredsställande lösningar på vissa av de problem som förknippas med dagens system. Samtidigt kan en sådan ordning möta andra slags svårigheter. En perfekt ordning för hur psykiskt störda lagöverträdare ska behandlas kommer förmodligen aldrig att införas. Svårigheter och upprörande enskilda fall kommer att förekomma vilken ordning som än tillämpas. Frågan om behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare är minst sagt komplicerad och det är svårt att finna en ordning som samtidigt kan tillgodose alla de krav på rättvisa, humanitet och samhällsskydd som gör sig gällande. Inte desto mindre är det av stor vikt att fortlöpande ifrågasätta och utvärdera den rådande ordningen för att finna bättre och mer adekvata lösningar för framtiden.},
  author       = {Lindwall, Sofia},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Straff eller vård? - om brottspåföljder för psykiskt störda lagöverträdare},
  year         = {2009},
}