Advanced

Intressekonflikter mellan ledning och aktieägare vid ett fientligt uppköpserbjudande - med försvarsåtgärderna som exempel

Lind, Cecilia (2008)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som kan uppstå mellan aktieägare och ledning i ett aktiebolag vid händelse av ett fientligt uppköpserbjudande. Uppsatsen bygger på en corporate governancediskussion med principal- agentteorin som utgångspunkt där ledningen är agent och aktieägarna är principaler. Detta innebär att jag intar ett aktieägarperspektiv genom hela uppsatsen. För att applicera teorin på ett potentiellt verkligt problem har jag valt att se på försvarsåtgärderna och dess tillämpning. Problemen enligt principal- agentteorin bygger på informationsassymmetri parterna emellan samt så kallad moral hazard. För att komma till rätta med problemen uppstår kostnader i form av incitament och övervakning. Dessa kallas gemensamt för... (More)
Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som kan uppstå mellan aktieägare och ledning i ett aktiebolag vid händelse av ett fientligt uppköpserbjudande. Uppsatsen bygger på en corporate governancediskussion med principal- agentteorin som utgångspunkt där ledningen är agent och aktieägarna är principaler. Detta innebär att jag intar ett aktieägarperspektiv genom hela uppsatsen. För att applicera teorin på ett potentiellt verkligt problem har jag valt att se på försvarsåtgärderna och dess tillämpning. Problemen enligt principal- agentteorin bygger på informationsassymmetri parterna emellan samt så kallad moral hazard. För att komma till rätta med problemen uppstår kostnader i form av incitament och övervakning. Dessa kallas gemensamt för agentkostnader. I ett aktiebolag finns en ledning som förvaltar aktieägarnas insatta kapital och detta kapital skall - enligt aktiebolagslagens regler om vinstsyfte - ledningen förvalta ur aktieägarnas intresse vilket med andra ord innebär att generera vinst. Ett exempel på moral hazard är att aktieägarna inte alltid kan vara säkra på att ledningen kommer att agera enligt vinstsyftet och aktieägarna måste därför locka med incitament men även övervakning av ledningen vilket bidrar till kostnader för aktieägarna. Vid ett fientligt uppköpserbjudande går det att tydligt utläsa ledningens och aktieägarnas olika intressen. Anledningen till att ett uppköpserbjudande anses vara fientligt som sådant beror på att ledningen antingen har avvisat budet eller att det inte skett någon förhandling med dem innan budet lämnades till aktieägarna. Anledningarna till att ledningen avvisar ett bud kan vara många, men den mest förekommande anledningen är att budet är för lågt i förhållande till bolagets värde. Informationen om bolagets värde är något som ledningen i princip har monopol på och något som aktieägarna har svårt att tyda, åtminstone minoritetsaktieägarna. En annan risk som föreligger är, enligt flera undersökningar, att ledningen avvisar budet av rädsla för att bli avsatta av förvärvaren då detta är ett mycket vanligt tillvägagångssätt efter det att ett ägarskifte har skett. Detta innebär att kravet att hela tiden ha sina aktieägares intressen i fokus åsidosätts. Det finns även undersökningar som visar att ett fientligt uppköpserbjudande oftast innebär en högre ersättning till aktieägarna i målbolaget än vid ett förhandlat köp. Försvarsåtgärderna är eventuella verktyg för att stoppa eller försvåra genomförandet av ett offentligt bud. Trots stränga regler hur dessa får tillämpas kan de användas opportunistiskt av ledningen i målbolaget. Målbolaget har exempelvis rätt att efter ett bud har lagts söka efter andra potentiella budgivare. Det är i en sådan situation mycket svårt att visa om agerandet har skett i aktieägarnas intresse eller i ledningens egenintresse. Försvarsåtgärdernas egentliga syfte är att göra budet så förmånligt som möjligt för aktieägarna i målbolaget genom att t.ex. förmå budgivaren att höja sitt bud. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lind, Cecilia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1559745
date added to LUP
2010-03-08 15:55:24
date last changed
2010-03-08 15:55:24
@misc{1559745,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som kan uppstå mellan aktieägare och ledning i ett aktiebolag vid händelse av ett fientligt uppköpserbjudande. Uppsatsen bygger på en corporate governancediskussion med principal- agentteorin som utgångspunkt där ledningen är agent och aktieägarna är principaler. Detta innebär att jag intar ett aktieägarperspektiv genom hela uppsatsen. För att applicera teorin på ett potentiellt verkligt problem har jag valt att se på försvarsåtgärderna och dess tillämpning. Problemen enligt principal- agentteorin bygger på informationsassymmetri parterna emellan samt så kallad moral hazard. För att komma till rätta med problemen uppstår kostnader i form av incitament och övervakning. Dessa kallas gemensamt för agentkostnader. I ett aktiebolag finns en ledning som förvaltar aktieägarnas insatta kapital och detta kapital skall - enligt aktiebolagslagens regler om vinstsyfte - ledningen förvalta ur aktieägarnas intresse vilket med andra ord innebär att generera vinst. Ett exempel på moral hazard är att aktieägarna inte alltid kan vara säkra på att ledningen kommer att agera enligt vinstsyftet och aktieägarna måste därför locka med incitament men även övervakning av ledningen vilket bidrar till kostnader för aktieägarna. Vid ett fientligt uppköpserbjudande går det att tydligt utläsa ledningens och aktieägarnas olika intressen. Anledningen till att ett uppköpserbjudande anses vara fientligt som sådant beror på att ledningen antingen har avvisat budet eller att det inte skett någon förhandling med dem innan budet lämnades till aktieägarna. Anledningarna till att ledningen avvisar ett bud kan vara många, men den mest förekommande anledningen är att budet är för lågt i förhållande till bolagets värde. Informationen om bolagets värde är något som ledningen i princip har monopol på och något som aktieägarna har svårt att tyda, åtminstone minoritetsaktieägarna. En annan risk som föreligger är, enligt flera undersökningar, att ledningen avvisar budet av rädsla för att bli avsatta av förvärvaren då detta är ett mycket vanligt tillvägagångssätt efter det att ett ägarskifte har skett. Detta innebär att kravet att hela tiden ha sina aktieägares intressen i fokus åsidosätts. Det finns även undersökningar som visar att ett fientligt uppköpserbjudande oftast innebär en högre ersättning till aktieägarna i målbolaget än vid ett förhandlat köp. Försvarsåtgärderna är eventuella verktyg för att stoppa eller försvåra genomförandet av ett offentligt bud. Trots stränga regler hur dessa får tillämpas kan de användas opportunistiskt av ledningen i målbolaget. Målbolaget har exempelvis rätt att efter ett bud har lagts söka efter andra potentiella budgivare. Det är i en sådan situation mycket svårt att visa om agerandet har skett i aktieägarnas intresse eller i ledningens egenintresse. Försvarsåtgärdernas egentliga syfte är att göra budet så förmånligt som möjligt för aktieägarna i målbolaget genom att t.ex. förmå budgivaren att höja sitt bud.},
  author       = {Lind, Cecilia},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Intressekonflikter mellan ledning och aktieägare vid ett fientligt uppköpserbjudande - med försvarsåtgärderna som exempel},
  year         = {2008},
}