Idrottens arbetsrätt och kollektivavtal - särskilt avseende arbetsskyldighet
(2009)Department of Law
- Abstract
- Den här uppsatsen handlar om idrottens arbetsrätt och de särskilda problem som uppstår när idrottare blir arbetstagare. Syftet var att undersöka arbetsskyldighetens omfattning men även andra delar av arbetsrätten visade sig vara nödvändiga att behandla. Synen på idrottare som arbetstagare har förändrats under inflytandet av EG-rätten. Den första delen av uppsatsen ägnas åt de särskilda rättsliga frågor som uppkommer när idrotten möter arbetsrätt. Den första frågan är därmed huruvida en idrottare är att anse som arbetstagare. Med tanke på de kollektivavtal som träffas kan man säga att de fotbolls- och hockeyspelare som omfattas av kollektivavtalens tillämpningsområde är arbetstagare men att det finns gränsdragningsproblematik, särkilt... (More)
- Den här uppsatsen handlar om idrottens arbetsrätt och de särskilda problem som uppstår när idrottare blir arbetstagare. Syftet var att undersöka arbetsskyldighetens omfattning men även andra delar av arbetsrätten visade sig vara nödvändiga att behandla. Synen på idrottare som arbetstagare har förändrats under inflytandet av EG-rätten. Den första delen av uppsatsen ägnas åt de särskilda rättsliga frågor som uppkommer när idrotten möter arbetsrätt. Den första frågan är därmed huruvida en idrottare är att anse som arbetstagare. Med tanke på de kollektivavtal som träffas kan man säga att de fotbolls- och hockeyspelare som omfattas av kollektivavtalens tillämpningsområde är arbetstagare men att det finns gränsdragningsproblematik, särkilt avseende de idrottare som inte är avlönade på heltid. Tre olika kollektivavtal undersöks&semic Fotbollsavtalet, Hockeyavtalet och Branschavtalet Idrott. Dessa kollektivavtal har olika parter och tillämpningsområden. Det visade sig dock att trots en klar och tydlig ordalydelse har kollektivavtalsparterna inte avsett att Idrottsavtalet ska tillämpas på aktiva utövare, idrottare. En allmän frågeställning inom arbetsrätten är arbetsskyldighetens omfattning, vilket arbete som arbetsgivaren kan påfordra att den anställde ska utföra. För idrottare handlar detta om vilka andra sysslor än själva idrottandet som ligger i anställningen. Inom de sporter där det finns kollektivavtal är detta tydligt reglerat men för andra idrottare får man lov att tillämpa allmänna arbetsrättsliga principer, varvid det individuella anställningsavtalet får en stor betydelse. Vidare kompliceras min undersökning av idrottens arbetsrätt av de alternativa tvistelösningsmodeller som finns, såsom skiljeförfaranden, att det har funnits en tradition mellan parterna att försöka lösa tvister mellan sig samt att praxis från Arbetsdomstolen är mycket knapphändig. Inom ishockeyn har man kommit längst i utvecklingen med att anpassa idrottens särskilda villkor till det arbetsrättsliga regelverket men även här finns oreglerade avsnitt (arbetsmiljö) och vissa förhållanden som inte stämmer med de normala förutsättningarna på arbetsmarknaden (avtalsreglerade uppsägningsgrunder, kollektivavtalets tillämpning och visstidsanställningar). (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559769
- author
- Littmarck, Veera
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559769
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559769,
abstract = {{Den här uppsatsen handlar om idrottens arbetsrätt och de särskilda problem som uppstår när idrottare blir arbetstagare. Syftet var att undersöka arbetsskyldighetens omfattning men även andra delar av arbetsrätten visade sig vara nödvändiga att behandla. Synen på idrottare som arbetstagare har förändrats under inflytandet av EG-rätten. Den första delen av uppsatsen ägnas åt de särskilda rättsliga frågor som uppkommer när idrotten möter arbetsrätt. Den första frågan är därmed huruvida en idrottare är att anse som arbetstagare. Med tanke på de kollektivavtal som träffas kan man säga att de fotbolls- och hockeyspelare som omfattas av kollektivavtalens tillämpningsområde är arbetstagare men att det finns gränsdragningsproblematik, särkilt avseende de idrottare som inte är avlönade på heltid. Tre olika kollektivavtal undersöks&semic Fotbollsavtalet, Hockeyavtalet och Branschavtalet Idrott. Dessa kollektivavtal har olika parter och tillämpningsområden. Det visade sig dock att trots en klar och tydlig ordalydelse har kollektivavtalsparterna inte avsett att Idrottsavtalet ska tillämpas på aktiva utövare, idrottare. En allmän frågeställning inom arbetsrätten är arbetsskyldighetens omfattning, vilket arbete som arbetsgivaren kan påfordra att den anställde ska utföra. För idrottare handlar detta om vilka andra sysslor än själva idrottandet som ligger i anställningen. Inom de sporter där det finns kollektivavtal är detta tydligt reglerat men för andra idrottare får man lov att tillämpa allmänna arbetsrättsliga principer, varvid det individuella anställningsavtalet får en stor betydelse. Vidare kompliceras min undersökning av idrottens arbetsrätt av de alternativa tvistelösningsmodeller som finns, såsom skiljeförfaranden, att det har funnits en tradition mellan parterna att försöka lösa tvister mellan sig samt att praxis från Arbetsdomstolen är mycket knapphändig. Inom ishockeyn har man kommit längst i utvecklingen med att anpassa idrottens särskilda villkor till det arbetsrättsliga regelverket men även här finns oreglerade avsnitt (arbetsmiljö) och vissa förhållanden som inte stämmer med de normala förutsättningarna på arbetsmarknaden (avtalsreglerade uppsägningsgrunder, kollektivavtalets tillämpning och visstidsanställningar).}},
author = {{Littmarck, Veera}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Idrottens arbetsrätt och kollektivavtal - särskilt avseende arbetsskyldighet}},
year = {{2009}},
}