Framkallande av försäkringsfall - Vad innebär begreppet grov vårdslöshet?
(2007)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsens fokus ligger på grov vårdslöshet, ett begrepp som har många nyanser i det svenska rättssamhället. Syftet är att försöka klargöra konceptet och då framför allt inom försäkringsrättens biförpliktelse, framkallande av försäkringsfall. Den allmänna definitionen av culpa är att skadevållaren har frånstigit en normal aktsamhetsnorm. Denna riktlinje utformas efter det egna samhällets socialt accepterade beteende samt andra sedvänjor. Det visar sig senare att det även finns andra närliggande definitioner av culpa, bl.a. det ekonomiska culpakriteriet som speglas av rättsekonomiska synpunkter med viljan att uppnå balans mellan nytta och kostnad. Studien går sedan djupare in på culpa ur försäkringsrättsligt hänseende där jag behandlar... (More)
- Uppsatsens fokus ligger på grov vårdslöshet, ett begrepp som har många nyanser i det svenska rättssamhället. Syftet är att försöka klargöra konceptet och då framför allt inom försäkringsrättens biförpliktelse, framkallande av försäkringsfall. Den allmänna definitionen av culpa är att skadevållaren har frånstigit en normal aktsamhetsnorm. Denna riktlinje utformas efter det egna samhällets socialt accepterade beteende samt andra sedvänjor. Det visar sig senare att det även finns andra närliggande definitioner av culpa, bl.a. det ekonomiska culpakriteriet som speglas av rättsekonomiska synpunkter med viljan att uppnå balans mellan nytta och kostnad. Studien går sedan djupare in på culpa ur försäkringsrättsligt hänseende där jag behandlar skillnaden mellan grov vårdslöshet och medvetet risktagande, skillnaden mellan GFAL och NFAL gällande framkallande av försäkringsfall samt något kort om bevisfrågor och jämkning. Medvetet risktagande är ett koncept som introducerades inom försäkringsrätten i och med NFAL men har funnits inom juridiken tidigare. Medvetet risktagande påträffas också i föreskriften BrB 3:7 som stadgar om vållande av annans död. Ingen glasklar definition av konceptet finns ännu men jag kan i alla fall konstatera att grov vårdslöshet och medvetet risktagande kan betyda samma sak inom försäkringsrätten. Dessvärre kan medvetet risktagande också bedömas vara en något mildare grad av vårdslöshet än vad grov vårdslöshet är. Inom straffrätten står det uttryckligen i bestämmelsen att när bedömningen om huruvida brottet är grovt vårdslöst eller inte, ska hänsyn tas till huruvida ett medvetet risktagande av allvarligt slag har verkställts. Enligt NFAL behöver försäkringsbolaget inte heller visa på grov oaktsamhet för att det ska få påföljder för försäkringstagaren. Numera räcker det om försäkringsgivaren kan visa att försäkringstagaren har varit medveten om att en skada kan inträffa. Den enda påföljden i försäkringsrättsliga sammanhang är nedsättning av försäkringsersättningen och även om försäkringstagaren har uppträtt grovt vårdslöst är det inte säkert att han förlorar hela ersättningen. I likhet med SkL 6:1 är nedsättningen inte obligatorisk utan det kan också förekomma att ingen nedsättning sker, än om det är ovanligt. För att öka intresset och förståelsen för framställningen finns det också ett kort kapitel om de olika försäkringstyperna och deras reglering kring framkallande av försäkringsfall. Härefter behandlar uppsatsen de olikheter och likheter som finns mellan skadeståndsrätten och försäkringsrätten samt straffrättens perspektiv på culpa. Adekvat kausalitet spelar en mycket stor roll i skadeståndsrätten men har i princip ingen del av försäkringsrätten. Den väsentliga skillnaden mellan dessa två är att försäkringsbolaget tar på sig en risk i försäkringstagarens ställe mot vederlag. Inom skadeståndsrätten uppstår det en skadeståndsskyldighet på grund av ett oaktsamt beteende vilket får en förutsägbar följd och så är det inte alls i försäkringsrättsliga sammanhang. Försäkringsgivaren har ingen del i skadeförloppet utan är en helt utomstående part, som betalar ut ersättning om skadan har inträffat enligt ett förutbestämt sätt som är stadgat i försäkringsavtalet. Uppfyller händelseförloppet avtalsvillkoren har ett försäkringsfall inträffat och denna bevisbörda ligger på försäkringstagaren. Däremot om det skulle föreligga ett framkallande av ett försäkringsfall enligt försäkringsbolaget, är det upp till dem att styrka det för att kunna sätta ned ersättningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559831
- author
- Lundberg, Linda
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Civilrätt; oklassificerad, Försäkringsrätt, Skadeståndsrätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559831
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559831,
abstract = {{Uppsatsens fokus ligger på grov vårdslöshet, ett begrepp som har många nyanser i det svenska rättssamhället. Syftet är att försöka klargöra konceptet och då framför allt inom försäkringsrättens biförpliktelse, framkallande av försäkringsfall. Den allmänna definitionen av culpa är att skadevållaren har frånstigit en normal aktsamhetsnorm. Denna riktlinje utformas efter det egna samhällets socialt accepterade beteende samt andra sedvänjor. Det visar sig senare att det även finns andra närliggande definitioner av culpa, bl.a. det ekonomiska culpakriteriet som speglas av rättsekonomiska synpunkter med viljan att uppnå balans mellan nytta och kostnad. Studien går sedan djupare in på culpa ur försäkringsrättsligt hänseende där jag behandlar skillnaden mellan grov vårdslöshet och medvetet risktagande, skillnaden mellan GFAL och NFAL gällande framkallande av försäkringsfall samt något kort om bevisfrågor och jämkning. Medvetet risktagande är ett koncept som introducerades inom försäkringsrätten i och med NFAL men har funnits inom juridiken tidigare. Medvetet risktagande påträffas också i föreskriften BrB 3:7 som stadgar om vållande av annans död. Ingen glasklar definition av konceptet finns ännu men jag kan i alla fall konstatera att grov vårdslöshet och medvetet risktagande kan betyda samma sak inom försäkringsrätten. Dessvärre kan medvetet risktagande också bedömas vara en något mildare grad av vårdslöshet än vad grov vårdslöshet är. Inom straffrätten står det uttryckligen i bestämmelsen att när bedömningen om huruvida brottet är grovt vårdslöst eller inte, ska hänsyn tas till huruvida ett medvetet risktagande av allvarligt slag har verkställts. Enligt NFAL behöver försäkringsbolaget inte heller visa på grov oaktsamhet för att det ska få påföljder för försäkringstagaren. Numera räcker det om försäkringsgivaren kan visa att försäkringstagaren har varit medveten om att en skada kan inträffa. Den enda påföljden i försäkringsrättsliga sammanhang är nedsättning av försäkringsersättningen och även om försäkringstagaren har uppträtt grovt vårdslöst är det inte säkert att han förlorar hela ersättningen. I likhet med SkL 6:1 är nedsättningen inte obligatorisk utan det kan också förekomma att ingen nedsättning sker, än om det är ovanligt. För att öka intresset och förståelsen för framställningen finns det också ett kort kapitel om de olika försäkringstyperna och deras reglering kring framkallande av försäkringsfall. Härefter behandlar uppsatsen de olikheter och likheter som finns mellan skadeståndsrätten och försäkringsrätten samt straffrättens perspektiv på culpa. Adekvat kausalitet spelar en mycket stor roll i skadeståndsrätten men har i princip ingen del av försäkringsrätten. Den väsentliga skillnaden mellan dessa två är att försäkringsbolaget tar på sig en risk i försäkringstagarens ställe mot vederlag. Inom skadeståndsrätten uppstår det en skadeståndsskyldighet på grund av ett oaktsamt beteende vilket får en förutsägbar följd och så är det inte alls i försäkringsrättsliga sammanhang. Försäkringsgivaren har ingen del i skadeförloppet utan är en helt utomstående part, som betalar ut ersättning om skadan har inträffat enligt ett förutbestämt sätt som är stadgat i försäkringsavtalet. Uppfyller händelseförloppet avtalsvillkoren har ett försäkringsfall inträffat och denna bevisbörda ligger på försäkringstagaren. Däremot om det skulle föreligga ett framkallande av ett försäkringsfall enligt försäkringsbolaget, är det upp till dem att styrka det för att kunna sätta ned ersättningen.}},
author = {{Lundberg, Linda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Framkallande av försäkringsfall - Vad innebär begreppet grov vårdslöshet?}},
year = {{2007}},
}