Kan en polisman fällas och frias för samma våldshandling? - Upprätthålls samhällets krav på en rättssäker prövning när en polisman misstänks ha överträtt sina våldsbefogenheter?
(2007)Department of Law
- Abstract
- Den svenska polisen förväntas vara den myndighet som skall hantera oväntade och våldsamma situationer och samtidigt utgöra ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa, allmän ordning och tillförsäkra allmänheten skydd. Poliskårens omfattande verksamhetsområde är inte klart definierat vilket gör att polisen även förväntas improvisera ihop en lösning på de situationer som andra myndigheter inte har möjlighet att kontrollera. För den enskilde polismannen innebär svensk lagstiftning en omfattande skyldighet att självmant ingripa för att förhindra allvarliga brott och trygga allmän ordning och säkerhet. För att kunna utföra sina tjänsteplikter har polismyndigheten en lagreglerad möjlighet att använda våld i tjänsten, s.k. laga... (More)
- Den svenska polisen förväntas vara den myndighet som skall hantera oväntade och våldsamma situationer och samtidigt utgöra ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa, allmän ordning och tillförsäkra allmänheten skydd. Poliskårens omfattande verksamhetsområde är inte klart definierat vilket gör att polisen även förväntas improvisera ihop en lösning på de situationer som andra myndigheter inte har möjlighet att kontrollera. För den enskilde polismannen innebär svensk lagstiftning en omfattande skyldighet att självmant ingripa för att förhindra allvarliga brott och trygga allmän ordning och säkerhet. För att kunna utföra sina tjänsteplikter har polismyndigheten en lagreglerad möjlighet att använda våld i tjänsten, s.k. laga befogenhet. Genom den laga befogenheten har polismannen möjlighet, och skyldighet, att använda försvarligt våld i de fall våldet är behövligt och proportionerligt med beaktande av motstående intressen. Polismannens svårdefinierade tjänsteplikt i kombination med en komplex våldsbefogenhet, som trots omfattande lagstiftningsförsök är svår att specificera ytterligare, gör att det ställs stora krav på ett effektivt och rättssäkert system för rättslig prövning när en polisman misstänks ha överträtt sin befogenhet att bruka våld mot medborgarna. När en polisman misstänks ha överträtt sin våldsbefogenhet inleds förundersökning som leds av en särskild polisiär åklagarmyndighet. Parallellt med utredningen företar även polisens ansvarsnämnd (PAN) en egen utredning som sedermera ligger till grund för bedömningen om polismannen kommer att förlora sin anställning eller inte. Denna utredning inhämtas av allmän domstol i form av ett förhandsbesked inför domstolsförhandlingen. Allt som oftast händer det dock att detta förhandsbesked, som ligger till grund för domstolens påföljdsval och straffmätning, inte följs när allmän domstols dom väl vunnit laga kraft, vilket innebär att polismannen både undgår fängelsestraff och får behålla sin anställning. I ett flertal fall när PAN:s avskedsbeslut har överklagats till Arbetsdomstolen (AD) har det hänt att AD gör en egen straffrättslig bedömning av huruvida polismannen begått den gärning han dömts för eller inte. Konsekvensen blir att en polisman kan dömas och frias för samma våldshandling, även om arbetsdomstolens dom inte får någon formell betydelse i skuldfrågan. För att komma tillrätta med dessa problem föreslås ett par förändringar av rådande system för ansvarsutkrävande av poliser, varav återinförandet av den straffrättsliga påföljden ''avsättning'' verkar vara det mest ändamåls-enliga. Avsättning innebär att allmän domstol tar beslut om huruvida polismannen är lämplig för vidare tjänst eller om våldsbrottet är så allvarligt att polismannen skall skiljas från sin anställning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559858
- author
- Lundén, Alexander
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1559858
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559858,
abstract = {{Den svenska polisen förväntas vara den myndighet som skall hantera oväntade och våldsamma situationer och samtidigt utgöra ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa, allmän ordning och tillförsäkra allmänheten skydd. Poliskårens omfattande verksamhetsområde är inte klart definierat vilket gör att polisen även förväntas improvisera ihop en lösning på de situationer som andra myndigheter inte har möjlighet att kontrollera. För den enskilde polismannen innebär svensk lagstiftning en omfattande skyldighet att självmant ingripa för att förhindra allvarliga brott och trygga allmän ordning och säkerhet. För att kunna utföra sina tjänsteplikter har polismyndigheten en lagreglerad möjlighet att använda våld i tjänsten, s.k. laga befogenhet. Genom den laga befogenheten har polismannen möjlighet, och skyldighet, att använda försvarligt våld i de fall våldet är behövligt och proportionerligt med beaktande av motstående intressen. Polismannens svårdefinierade tjänsteplikt i kombination med en komplex våldsbefogenhet, som trots omfattande lagstiftningsförsök är svår att specificera ytterligare, gör att det ställs stora krav på ett effektivt och rättssäkert system för rättslig prövning när en polisman misstänks ha överträtt sin befogenhet att bruka våld mot medborgarna. När en polisman misstänks ha överträtt sin våldsbefogenhet inleds förundersökning som leds av en särskild polisiär åklagarmyndighet. Parallellt med utredningen företar även polisens ansvarsnämnd (PAN) en egen utredning som sedermera ligger till grund för bedömningen om polismannen kommer att förlora sin anställning eller inte. Denna utredning inhämtas av allmän domstol i form av ett förhandsbesked inför domstolsförhandlingen. Allt som oftast händer det dock att detta förhandsbesked, som ligger till grund för domstolens påföljdsval och straffmätning, inte följs när allmän domstols dom väl vunnit laga kraft, vilket innebär att polismannen både undgår fängelsestraff och får behålla sin anställning. I ett flertal fall när PAN:s avskedsbeslut har överklagats till Arbetsdomstolen (AD) har det hänt att AD gör en egen straffrättslig bedömning av huruvida polismannen begått den gärning han dömts för eller inte. Konsekvensen blir att en polisman kan dömas och frias för samma våldshandling, även om arbetsdomstolens dom inte får någon formell betydelse i skuldfrågan. För att komma tillrätta med dessa problem föreslås ett par förändringar av rådande system för ansvarsutkrävande av poliser, varav återinförandet av den straffrättsliga påföljden ''avsättning'' verkar vara det mest ändamåls-enliga. Avsättning innebär att allmän domstol tar beslut om huruvida polismannen är lämplig för vidare tjänst eller om våldsbrottet är så allvarligt att polismannen skall skiljas från sin anställning.}},
author = {{Lundén, Alexander}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kan en polisman fällas och frias för samma våldshandling? - Upprätthålls samhällets krav på en rättssäker prövning när en polisman misstänks ha överträtt sina våldsbefogenheter?}},
year = {{2007}},
}