Vindkraft - nationell angelägenhet, lokal olägenhet? Kommunal planering av vindkraft ur ett skånskt perspektiv
(2008)Department of Law
- Abstract
- I de inledande delarna av uppsatsen, kapitel ett och två, konstateras att det råder en bred politisk konsensus om att vindkraften skall byggas ut i Sverige. Detta har tagit sig i uttryck i ett antal fastställda planeringsmål, både på nationell och på regional nivå. Ett tillfälligt ekonomiskt stöd till kommuner med vindförutsättningar har införts för att främja planeringsinsatser och underlätta för vindkraften. Särskilda riksintresseområden för vindbruk har även utsetts. I ett antal propositioner om förnybar energi och vindkraft betonas vikten av kommunernas planarbete och att de aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av vindkraft. Om Energimyndighetens senaste förslag till planeringsmål realiseras, vilket skulle... (More)
- I de inledande delarna av uppsatsen, kapitel ett och två, konstateras att det råder en bred politisk konsensus om att vindkraften skall byggas ut i Sverige. Detta har tagit sig i uttryck i ett antal fastställda planeringsmål, både på nationell och på regional nivå. Ett tillfälligt ekonomiskt stöd till kommuner med vindförutsättningar har införts för att främja planeringsinsatser och underlätta för vindkraften. Särskilda riksintresseområden för vindbruk har även utsetts. I ett antal propositioner om förnybar energi och vindkraft betonas vikten av kommunernas planarbete och att de aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av vindkraft. Om Energimyndighetens senaste förslag till planeringsmål realiseras, vilket skulle innebära en ut-byggnad från dagens knappt 900 vindkraftverk till ca 3000-6000 vindkraftverk år 2020, ställer detta ytterligare krav på kommunerna. I kapitel tre undersöks vindkraftens egenskaper. Vindkraften är en miljövänlig och förnybar energikälla men även en miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening, eftersom den avger buller, skuggor och - inte minst - visuell påverkan. Det finns rekommenderade riktvärden och praxis beträffande ljud- och skuggpåverkan men inga bestämmelser som reglerar hur nära bostäder vindkraftverkanläggningar får uppföras och bedrivas. Sammanfattningsvis kan konstateras att vindkraften har miljöfördelar nationellt och globalt, men att den ofta betraktas som ett potentiellt hot mot den lokala miljö där den placeras - särskilt i tättbebyggda Skåne. I det därpå följande kapitlet behandlas det kommunala planmonopolet samt det grundläggande regelverk som kommuner och andra myndigheter har att tillämpa då de planlägger mark och beslutar i bygglovsärenden. Dessa regler inbegriper hushållnings- och lokaliseringsbestämmelser, översiktsplan och detaljplan samt bygglov. I kapitlet konstateras att all planering av mark, och beslut om bygglov, skall vara förankrat i hushållningsbestämmelserna men att det är kommunen som gör avvägningen mellan olika intressen. Det konstateras även att kommunerna i regel har stor frihet att besluta om en vindkraftanläggning skall detaljplaneläggas eller inte. Kapitel fem ägnas åt en undersökning av tre skånska kommuners planering och hantering av vindkraft. Undersökningen visar att var och en av kommunerna har valt olika sätt att hantera vindkraften på. Två av kommunerna har valt att upprätta s.k. policydokument medan en tredje tagit fram ett tillägg till översiktsplanen. Det finns likheter i planeringen men också skillnader - förhållningssättet till rekommenderade värden för miljöeffekter varierar, inställningen till detaljplan varierar och framförallt - inställningen till vindkraft varierar. Kapitlet innehåller även en undersökning av ett antal bygglovsärenden som visar tendenser till en utdragen process, kommunal passivitet, oklarhet kring detaljplanekravet och en viss rättsosäkerhet för exploatören. Analysen i det avslutande kapitlet återknyter till de ämnen som tagits upp tidigare. Mot bakgrund av planeringsmålet och det faktum att Skånes kommuner har bland de bästa förutsättningarna i landet vad gäller vindkraft diskuteras brister och möjliga förbättringar i nuvarande lagstiftning, styrmedel och tillämpning - och i viss mån också vad som är rimligt att göra i förhållande till lokal demokrati, kommunalt självstyre och planmonopol. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1559972
- author
- Lökken, Arvid
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Miljörätt
- language
- Swedish
- id
- 1559972
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1559972,
abstract = {{I de inledande delarna av uppsatsen, kapitel ett och två, konstateras att det råder en bred politisk konsensus om att vindkraften skall byggas ut i Sverige. Detta har tagit sig i uttryck i ett antal fastställda planeringsmål, både på nationell och på regional nivå. Ett tillfälligt ekonomiskt stöd till kommuner med vindförutsättningar har införts för att främja planeringsinsatser och underlätta för vindkraften. Särskilda riksintresseområden för vindbruk har även utsetts. I ett antal propositioner om förnybar energi och vindkraft betonas vikten av kommunernas planarbete och att de aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av vindkraft. Om Energimyndighetens senaste förslag till planeringsmål realiseras, vilket skulle innebära en ut-byggnad från dagens knappt 900 vindkraftverk till ca 3000-6000 vindkraftverk år 2020, ställer detta ytterligare krav på kommunerna. I kapitel tre undersöks vindkraftens egenskaper. Vindkraften är en miljövänlig och förnybar energikälla men även en miljöfarlig verksamhet i miljöbalkens mening, eftersom den avger buller, skuggor och - inte minst - visuell påverkan. Det finns rekommenderade riktvärden och praxis beträffande ljud- och skuggpåverkan men inga bestämmelser som reglerar hur nära bostäder vindkraftverkanläggningar får uppföras och bedrivas. Sammanfattningsvis kan konstateras att vindkraften har miljöfördelar nationellt och globalt, men att den ofta betraktas som ett potentiellt hot mot den lokala miljö där den placeras - särskilt i tättbebyggda Skåne. I det därpå följande kapitlet behandlas det kommunala planmonopolet samt det grundläggande regelverk som kommuner och andra myndigheter har att tillämpa då de planlägger mark och beslutar i bygglovsärenden. Dessa regler inbegriper hushållnings- och lokaliseringsbestämmelser, översiktsplan och detaljplan samt bygglov. I kapitlet konstateras att all planering av mark, och beslut om bygglov, skall vara förankrat i hushållningsbestämmelserna men att det är kommunen som gör avvägningen mellan olika intressen. Det konstateras även att kommunerna i regel har stor frihet att besluta om en vindkraftanläggning skall detaljplaneläggas eller inte. Kapitel fem ägnas åt en undersökning av tre skånska kommuners planering och hantering av vindkraft. Undersökningen visar att var och en av kommunerna har valt olika sätt att hantera vindkraften på. Två av kommunerna har valt att upprätta s.k. policydokument medan en tredje tagit fram ett tillägg till översiktsplanen. Det finns likheter i planeringen men också skillnader - förhållningssättet till rekommenderade värden för miljöeffekter varierar, inställningen till detaljplan varierar och framförallt - inställningen till vindkraft varierar. Kapitlet innehåller även en undersökning av ett antal bygglovsärenden som visar tendenser till en utdragen process, kommunal passivitet, oklarhet kring detaljplanekravet och en viss rättsosäkerhet för exploatören. Analysen i det avslutande kapitlet återknyter till de ämnen som tagits upp tidigare. Mot bakgrund av planeringsmålet och det faktum att Skånes kommuner har bland de bästa förutsättningarna i landet vad gäller vindkraft diskuteras brister och möjliga förbättringar i nuvarande lagstiftning, styrmedel och tillämpning - och i viss mån också vad som är rimligt att göra i förhållande till lokal demokrati, kommunalt självstyre och planmonopol.}},
author = {{Lökken, Arvid}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vindkraft - nationell angelägenhet, lokal olägenhet? Kommunal planering av vindkraft ur ett skånskt perspektiv}},
year = {{2008}},
}