EU:s vattenlagstiftning ur ett miljöskyddsperspektiv. Ramdirektivet för vatten - ett framsteg för unionens vattenresurser?
(2003)Department of Law
- Abstract
- Vattendirektiv med en reglering som främst haft miljöskyddet som utgångspunkt har funnits på gemenskapsnivå sedan mitten på 1970-talet. Traditionellt har två sorters direktiv med skilda regleringstekniker trätt i kraft - miljökvalitetsdirektiv och direktiv avseende farliga ämnen. I kvalitetsdirektiv utgår regleringen från miljökvalitetsnormer. Regleringen i direktiven avseende farliga ämnen utgår från utsläppsgränsvärden. Både miljökvalitetsnormer och utsläppsgränsvärden är rättsligt bindande. Trots vattenskyddsdirektiven har vattenmiljön i unionen försämrats. Kvalitetsdirektivens skydd omfattar endast miljöskydd för begränsade vattenförekomster. Utsläppsdirektiven inriktas främst på utsläpp från industrisektorn och direktiven gäller... (More)
- Vattendirektiv med en reglering som främst haft miljöskyddet som utgångspunkt har funnits på gemenskapsnivå sedan mitten på 1970-talet. Traditionellt har två sorters direktiv med skilda regleringstekniker trätt i kraft - miljökvalitetsdirektiv och direktiv avseende farliga ämnen. I kvalitetsdirektiv utgår regleringen från miljökvalitetsnormer. Regleringen i direktiven avseende farliga ämnen utgår från utsläppsgränsvärden. Både miljökvalitetsnormer och utsläppsgränsvärden är rättsligt bindande. Trots vattenskyddsdirektiven har vattenmiljön i unionen försämrats. Kvalitetsdirektivens skydd omfattar endast miljöskydd för begränsade vattenförekomster. Utsläppsdirektiven inriktas främst på utsläpp från industrisektorn och direktiven gäller enbart utsläpp av specifika farliga ämnen. Kanske har de uppsatta miljökvalitetsnormerna/utsläppsgränsvärdena inte varit tillräckligt långtgående. Kanske måste de båda regleringsteknikerna kombineras för ett heltäckande skydd av vattenmiljön. Medlemsstaterna har i många gånger inte följt direktiven i en tillfredsställande utsträckning, något som fått till följd att direktiven inte fått maximal miljöskyddseffekt. Ramdirektivet för vatten trädde i kraft den 22 december år 2000. Genom ramdirektivet införs en heltäckande reglering för vattenmiljön och direktivet omfattar i princip allt vatten inom medlemsstaternas territorier. Det generella syftet med direktivet är dels att förhindra ytterligare försämring av vattenmiljön och dels, att uppnå en god vattenstatus senast 2015. Regleringsmetodiken är ny och väldigt komplicerad. Regleringen utgår från att en önskad kvalitet på vattnet skall uppnås. Kvaliteten skall på sikt ligga så nära vattnets naturliga kvalitet som möjligt. Olika metoder skall kombineras för att nå målet, t.ex. bästa möjliga teknik, miljökvalitetsnormer och utsläppsgränsvärden. Ramdirektivet för vatten illustrerar den höga ambitionsnivån för vattenskyddet som får anses vara rådande i gemenskapen idag. Regleringen i ramdirektivet ger emellertid upphov till flera frågor som står i direkt relation till direktivets förväntade miljöskydd. Det kan t.ex. ifrågasättas om miljömålen i artikel 4 är bindande för medlemsstaterna. Enligt min mening är inte miljömålen rättsligt bindande direkt genom artikel 4 i ramdirektivet. Ramdirektivet för vatten måste, trots en i vissa fall oklar reglering, anses utgöra ett framsteg för skyddet av unionens vattenresurser. Många av de tidigare vattenskyddsdirektiven upphävs på sikt genom regleringen i ramdirektivet för vatten. I ramdirektivet finns det bestämmelser som garanterar att åtminstone den miljöskyddsnivå som dessa direktiv föreskriver skall upprätthållas. Andra miljöskyddsdirektiv kommer även fortsättningsvis att verka självständigt. En översikt av bestämmelserna i direktiven som skall verka självständigt, bör göras för en eventuell anpassning till regelverket som ramdirektivet ställer upp. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560026
- author
- Magnusson, Karoline
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Miljörätt
- language
- Swedish
- id
- 1560026
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1560026,
abstract = {{Vattendirektiv med en reglering som främst haft miljöskyddet som utgångspunkt har funnits på gemenskapsnivå sedan mitten på 1970-talet. Traditionellt har två sorters direktiv med skilda regleringstekniker trätt i kraft - miljökvalitetsdirektiv och direktiv avseende farliga ämnen. I kvalitetsdirektiv utgår regleringen från miljökvalitetsnormer. Regleringen i direktiven avseende farliga ämnen utgår från utsläppsgränsvärden. Både miljökvalitetsnormer och utsläppsgränsvärden är rättsligt bindande. Trots vattenskyddsdirektiven har vattenmiljön i unionen försämrats. Kvalitetsdirektivens skydd omfattar endast miljöskydd för begränsade vattenförekomster. Utsläppsdirektiven inriktas främst på utsläpp från industrisektorn och direktiven gäller enbart utsläpp av specifika farliga ämnen. Kanske har de uppsatta miljökvalitetsnormerna/utsläppsgränsvärdena inte varit tillräckligt långtgående. Kanske måste de båda regleringsteknikerna kombineras för ett heltäckande skydd av vattenmiljön. Medlemsstaterna har i många gånger inte följt direktiven i en tillfredsställande utsträckning, något som fått till följd att direktiven inte fått maximal miljöskyddseffekt. Ramdirektivet för vatten trädde i kraft den 22 december år 2000. Genom ramdirektivet införs en heltäckande reglering för vattenmiljön och direktivet omfattar i princip allt vatten inom medlemsstaternas territorier. Det generella syftet med direktivet är dels att förhindra ytterligare försämring av vattenmiljön och dels, att uppnå en god vattenstatus senast 2015. Regleringsmetodiken är ny och väldigt komplicerad. Regleringen utgår från att en önskad kvalitet på vattnet skall uppnås. Kvaliteten skall på sikt ligga så nära vattnets naturliga kvalitet som möjligt. Olika metoder skall kombineras för att nå målet, t.ex. bästa möjliga teknik, miljökvalitetsnormer och utsläppsgränsvärden. Ramdirektivet för vatten illustrerar den höga ambitionsnivån för vattenskyddet som får anses vara rådande i gemenskapen idag. Regleringen i ramdirektivet ger emellertid upphov till flera frågor som står i direkt relation till direktivets förväntade miljöskydd. Det kan t.ex. ifrågasättas om miljömålen i artikel 4 är bindande för medlemsstaterna. Enligt min mening är inte miljömålen rättsligt bindande direkt genom artikel 4 i ramdirektivet. Ramdirektivet för vatten måste, trots en i vissa fall oklar reglering, anses utgöra ett framsteg för skyddet av unionens vattenresurser. Många av de tidigare vattenskyddsdirektiven upphävs på sikt genom regleringen i ramdirektivet för vatten. I ramdirektivet finns det bestämmelser som garanterar att åtminstone den miljöskyddsnivå som dessa direktiv föreskriver skall upprätthållas. Andra miljöskyddsdirektiv kommer även fortsättningsvis att verka självständigt. En översikt av bestämmelserna i direktiven som skall verka självständigt, bör göras för en eventuell anpassning till regelverket som ramdirektivet ställer upp.}},
author = {{Magnusson, Karoline}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EU:s vattenlagstiftning ur ett miljöskyddsperspektiv. Ramdirektivet för vatten - ett framsteg för unionens vattenresurser?}},
year = {{2003}},
}