Digital musik - med lagen i ryggen

Abstract

Förekomsten av musik på Internet och tekniken för spridning och överföring av filer har varit föremål för en omfattande diskussion i ett antal år. Den digitala tekniken har fört med sig tidigare oanade möjligheter för kopiering och spridning av upphovsrättsligt skyddade verk via Internet. Enligt Statistiska centralbyråns undersökning för 2006 har tjugo procent av alla i åldern 16-74 år i Sverige, eller motsvarande 1,3 miljoner människor, någon gång använt ett fildelningsprogram. Lagstiftningen har anpassats efter den nya tekniken, i syfte att bibehålla ett tillfredsställande skydd för upphovsmännen. Syftet med den här uppsatsen är att behandla problematiken kring fildelning och upphovsrätt och vilka lagliga alternativ som står till buds. Den digitala utvecklingen beskrivs och kopplingen till lagstiftningsarbetet behandlas. Lagändringen från 2005 har hittills inte gjort någon avsevärd skillnad i allmänhetens beteende. En utredning har därför tillsatts av regeringen för att redovisa utvecklingen och föreslå åtgärder för att stimulera utvecklingen av konsumentvänliga lagliga alternativ för tillgång till musik och film på Internet. Innebörden av fildelning är i korthet att en nätverksanluten användare, via ett fildelningssystem (som även kallas peer-to-peer-nätverk eller P2P), tillåter andra användare att med hjälp av ett speciellt program ta del av material som finns på hans eller hennes dator. Samtidigt får användaren själv möjlighet att kopiera filer som finns på andras datorer. Det finns inget förbud mot fildelning som sådant, man får t.ex. fildela musik som man själv har komponerat. Däremot är det inte tillåtet att genom fildelning tillhandahålla någon annans upphovsrättsligt skyddade material utan tillstånd från rättighetshavaren. Upphovsrätten tilldelar upphovsmännen ekonomiska och ideella rättigheter. Den ekonomiska delen innefattar en ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten och att framställa exemplar av verket. Det är att betrakta som överföring till allmänheten att ställa material till förfogande i fildelningsnätverk, eftersom överföringen från användarens dator till en annan dator faktiskt innebär att materialet ställs till förfogande för medlemmar av allmänheten. Upphovsrätten har som syfte att stimulera konstnärligt och litterärt skapande genom att ge den som skapat något rätten att kunna bestämma över hur verket skall användas samt tillgodogöra sig resultatet av sitt skapande. Den rättspolitiska argumentationen leder till principen om den ''intellektuella äganderätten'', enligt vilken intellektuellt skapande bör skyddas. Det finns ett antal internationella konventioner på upphovsrättens område, till vilka även Sverige är bunden. Bernkonventionen, WTO:s TRIPs-avtal och WIPO-fördragen (WCT och WPPT) sätter upp riktlinjer för den internationella upphovsrätten, vilket gör att rättsområdet är likartat runt om i världen. Med hänsyn till den digitala teknikens utveckling och Internets utbredning så är det av stor betydelse att upphovsrätten är någorlunda homogen internationellt sett. För EU-ländernas del har det s.k. infosocdirektivet (2001/29/EG) varit av avgörande betydelse för anpassningen av den nationella lagen till teknikens utveckling. I samband med Sveriges implementering av infosocdirektivet gjordes ett antal ändringar i URL. Bland annat klargjordes upphovsmännens ensamrätt avseende överföringen av verk till allmänheten och skyddet för vissa närstående rättigheter stärktes. Rätten att framställa kopior för eget bruk begränsades, och numera är kopiering för privat bruk endast tillåtet av verk som gjorts tillgänglig med upphovsmannens tillstånd. Frågan är vilket utrymme den svenska lagen ger för lagliga alternativ och vilka nya tendenser man kan se bland upphovsmän, skivbolag och intresseorganisationer, och hur de anpassar sig till digitaliseringen. I uppsatsen konstateras att de internationella konventionerna inte tillåter införandet av någon form av allmän avgift som skulle tillåta fildelning eftersom sådant tillgängliggörande för allmänheten tveklöst kräver rättighetshavares tillstånd. En utvidgning av avtalslicensordningar är inte heller något eftersträvansvärt av den orsaken att ett alltför standardiserat system inte tar hänsyn till upphovsmännens individuella behov. Lagstiftningen har gjorts teknikneutral och den har klargjort upphovsmännens ensamrättigheter. Det är dags att låta marknadsaktörerna komma ikapp och anpassa sina affärsmodeller och sin strategi efter dagens situation med digital teknik och nya krav från konsumenterna. När det gäller tekniska skyddsåtgärder som tillämpas, t.ex. kopieringsskydd, så anas tendenser att skivbolagen börjar ta avstånd från detta. Friare filformat är efterfrågat från konsumenternas sida och musikindustrin måste rätta sig efter dem för att någonsin kunna bekämpa den illegala fildelningen. Det är än så länge bara spekulationer, men det är ytterligare ett utvecklingsförlopp att se fram emot. Digital musik har kommit för att stanna. Viss kontroll måste dock förekomma, och där har statsapparaten och till viss del även intresseorganisationerna sin uppgift. De bör dra igång massiva informationskampanjer och få allmänheten att förstå vikten av en fungerande upphovsrätt. Det har redan uppstått många nya aktörer på marknaden, och Internet har verkligen blivit en egen handelsplats för digital musik. Utvecklingen har kommit igång ordentligt det senaste halvåret, men än finns mycket som kan hända.

• author: Malmberg, Cecilia
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• year: 2007
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förmögenhetsrätt, Immaterialrätt, IT-rätt
• language: Swedish
• id: 1560050
• date added to LUP: 2010-03-08 15:55:24
• date last changed: 2010-03-08 15:55:24