Advanced

Verk och verkshöjd i brukskonst och industridesign

Martinson, Linus (2008)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar begreppen verk och verkshöjd samt betydelsen av dessa för förutsättningarna för upphovsrättsligt skydd för exemplar av brukskonst och industridesign. Brukskonst karaktäriseras av att kombinera en estetisk funktion med en nyttofunktion. Industridesign är dessutom föremål för industriell produktion i större skala och ensamrätt till produktion av dessa former kan därför vara förknippad med ett betydande ekonomiskt värde. Upphovsrätten ger genom det formlösa tillskapandet och den långa skyddstiden ett attraktivt skydd för design. Frågeställningen i uppsatsen lyder&semic vilken innebörd har begreppen verk- och verkshöjd för brukskonst och industridesign och vilka slutsatser om gällande rätt kan dras av begreppens innebörd?... (More)
Uppsatsen behandlar begreppen verk och verkshöjd samt betydelsen av dessa för förutsättningarna för upphovsrättsligt skydd för exemplar av brukskonst och industridesign. Brukskonst karaktäriseras av att kombinera en estetisk funktion med en nyttofunktion. Industridesign är dessutom föremål för industriell produktion i större skala och ensamrätt till produktion av dessa former kan därför vara förknippad med ett betydande ekonomiskt värde. Upphovsrätten ger genom det formlösa tillskapandet och den långa skyddstiden ett attraktivt skydd för design. Frågeställningen i uppsatsen lyder&semic vilken innebörd har begreppen verk- och verkshöjd för brukskonst och industridesign och vilka slutsatser om gällande rätt kan dras av begreppens innebörd? Således syftar uppsatsen till att bestämma de nämnda begreppens innebörd i syfte att möjliggöra generella slutsatser om gällande rätt. Undersökningen i uppsatsen genomförs enligt traditionell rättsdogmatisk metod. Innebörden av det upphovsrättsliga verksbegreppet är omtvistat och har så varit under en längre tid. En skiljelinje går mellan idealistiska och realistiska verksuppfattningar. Idealistiska verksuppfattningar behandlar verket som något faktiskt som existerar i verkligheten. Realistiska synsätt utgår istället från att verket är en abstraktion. Jag anser att det realistiska synsättet är mer välunderbyggt. Enligt min mening kan det upphovsrättsliga verket beskrivas utifrån den funktion begreppet fyller juridiskt. Verksbegreppet används dock inte i en helt entydig bemärkelse. Min uppfattning är att verksbegreppet bör utgå från verkets skyddsområde i 2 § UrL. Konsekvensen av detta synsätt blir att verket är identiskt med de samlade egenskaper hos exemplaret som bereds skydd enligt UrL. Endast egenskaper hänförliga till sådant som bereds skydd och därmed till verket kan spela in i verksbedömningen. Således är verksbegreppet bestämmande för vilka egenskaper som kan spela roll i verkshöjdsbedömningen. Varken funktion eller estetisk kvalité kan skyddas av UrL och är därmed inte en del av verket. Därför är funktion och estetisk kvalité i ett verk av brukskonst eller industridesign utan betydelse i verkshöjdsbedömningen. Verkshöjdsbegreppet står för ett mått på den utsträckning de egenskaper som utgör verket måste framträda för att exemplaret ska anses uppfylla verkskriterierna och därmed skyddas av UrL. Således växelverkar begreppen med varandra. Verkshöjdsbegreppet har beskrivits med en mängd termer såsom originalitet, särprägel, individualitet och andligt skapande. Den närmare innebörden av dessa begrepp får anses osäker. I praktiken görs bedömningen in casu av domstolarna. Troligtvis ställs det generellt inte några större krav på utsträckningen som de verksskapande egenskaperna ska ha för att verkshöjd ska uppnås. Hur verkshöjdskravet närmare är beskaffat i dag får dock anses som tämligen osäkert. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Martinson, Linus
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1560101
date added to LUP
2010-03-08 15:55:25
date last changed
2010-03-08 15:55:25
@misc{1560101,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar begreppen verk och verkshöjd samt betydelsen av dessa för förutsättningarna för upphovsrättsligt skydd för exemplar av brukskonst och industridesign. Brukskonst karaktäriseras av att kombinera en estetisk funktion med en nyttofunktion. Industridesign är dessutom föremål för industriell produktion i större skala och ensamrätt till produktion av dessa former kan därför vara förknippad med ett betydande ekonomiskt värde. Upphovsrätten ger genom det formlösa tillskapandet och den långa skyddstiden ett attraktivt skydd för design. Frågeställningen i uppsatsen lyder&semic vilken innebörd har begreppen verk- och verkshöjd för brukskonst och industridesign och vilka slutsatser om gällande rätt kan dras av begreppens innebörd? Således syftar uppsatsen till att bestämma de nämnda begreppens innebörd i syfte att möjliggöra generella slutsatser om gällande rätt. Undersökningen i uppsatsen genomförs enligt traditionell rättsdogmatisk metod. Innebörden av det upphovsrättsliga verksbegreppet är omtvistat och har så varit under en längre tid. En skiljelinje går mellan idealistiska och realistiska verksuppfattningar. Idealistiska verksuppfattningar behandlar verket som något faktiskt som existerar i verkligheten. Realistiska synsätt utgår istället från att verket är en abstraktion. Jag anser att det realistiska synsättet är mer välunderbyggt. Enligt min mening kan det upphovsrättsliga verket beskrivas utifrån den funktion begreppet fyller juridiskt. Verksbegreppet används dock inte i en helt entydig bemärkelse. Min uppfattning är att verksbegreppet bör utgå från verkets skyddsområde i 2 § UrL. Konsekvensen av detta synsätt blir att verket är identiskt med de samlade egenskaper hos exemplaret som bereds skydd enligt UrL. Endast egenskaper hänförliga till sådant som bereds skydd och därmed till verket kan spela in i verksbedömningen. Således är verksbegreppet bestämmande för vilka egenskaper som kan spela roll i verkshöjdsbedömningen. Varken funktion eller estetisk kvalité kan skyddas av UrL och är därmed inte en del av verket. Därför är funktion och estetisk kvalité i ett verk av brukskonst eller industridesign utan betydelse i verkshöjdsbedömningen. Verkshöjdsbegreppet står för ett mått på den utsträckning de egenskaper som utgör verket måste framträda för att exemplaret ska anses uppfylla verkskriterierna och därmed skyddas av UrL. Således växelverkar begreppen med varandra. Verkshöjdsbegreppet har beskrivits med en mängd termer såsom originalitet, särprägel, individualitet och andligt skapande. Den närmare innebörden av dessa begrepp får anses osäker. I praktiken görs bedömningen in casu av domstolarna. Troligtvis ställs det generellt inte några större krav på utsträckningen som de verksskapande egenskaperna ska ha för att verkshöjd ska uppnås. Hur verkshöjdskravet närmare är beskaffat i dag får dock anses som tämligen osäkert.},
  author       = {Martinson, Linus},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Verk och verkshöjd i brukskonst och industridesign},
  year         = {2008},
}