Rättigheter i luftfartyg - Det sakrättsliga skyddet för rättigheter i luftfartyg vid objektsbaserad finansiering och leasing
(2002)Department of Law
- Abstract
- Eftersom anskaffningskostnaderna för flygplan är så höga idag, finns det behov inom luftfarten av andra finansieringsformer än direkta köp. Exempel på sådana alternativa former är villkorade förvärv, leasing och inteckningar i luftfartyg. Dessa transaktioner är beroende av att borgenärerna ges en stabil säkerhet. Uppsatsens syfte är att undersöka det sakrättsliga skyddet av rättigheter i luftfartyg i Sverige och begränsas till de fall där flygplanet används som säkerhet för transaktionen. Tidigare kunde ett välkänt namn räcka som säkerhet för flygbolagen, men numera har det utvecklats flera andra finansieringslösningar. Avbetalningsköp med återtagandeförbehåll är inte vanligt vid anskaffandet av luftfartyg, även om det är ett billigt sätt... (More)
- Eftersom anskaffningskostnaderna för flygplan är så höga idag, finns det behov inom luftfarten av andra finansieringsformer än direkta köp. Exempel på sådana alternativa former är villkorade förvärv, leasing och inteckningar i luftfartyg. Dessa transaktioner är beroende av att borgenärerna ges en stabil säkerhet. Uppsatsens syfte är att undersöka det sakrättsliga skyddet av rättigheter i luftfartyg i Sverige och begränsas till de fall där flygplanet används som säkerhet för transaktionen. Tidigare kunde ett välkänt namn räcka som säkerhet för flygbolagen, men numera har det utvecklats flera andra finansieringslösningar. Avbetalningsköp med återtagandeförbehåll är inte vanligt vid anskaffandet av luftfartyg, även om det är ett billigt sätt att ställa säkerhet. Däremot är det vanligare med leasing, som är en modern variant av hyra. Vid leasing används äganderätten till flygplanet som säkerhet av skattemässiga, ekonomiska eller flexibilitetsbehov. Panträtt kan uppkomma genom att en inteckning i luftfartyget skrivs in i ett register. Reservdelar till luftfartyg kan också finansieras på nämnda sätt, men är riskfyllt p g a de komplicerade rättsliga och praktiska frågor som uppkommer. För att det sakrättsliga skyddet för olika transaktioner med luftfartyg skall inträda, krävs enligt traditionsprincipen i svensk rätt att det sker en besittningsövergång av luftfartyget. Regleringen i Lösöreköpslagen utgör det enda undantaget, även om dess tillämplighet tidigare ansetts vara tveksam. Det är ägaren till luftfartyget som ska ansöka om dess registrering. Men luftfartygsregistret har endast en offentligrättslig funktion och ingen civilrättslig, sakrättslig verkan. I Sverige intecknas luftfartyg enligt InskrL, som bygger på Genève-konventionen. Det är ägaren som ska medge inteckning och utgångspunkten är att ägaren är den som är antecknad i luftfartygsregistret. Inteckning i luftfartyg omfattar dess tillbehör och kan omfatta resservdelar. Erkännande av utländska rättigheter i luftfartyg bedöms enligt KonvL, som också bygger på Genève-konventionen. KonvL innehåller internationellt privaträttsliga regler om tillämplig lag och uppställer kravet att en rättighet måste vara inskriven i ett register för att erkännas. De legala panträtterna prioriteras högre än andra rättigheter och har inte sitt ursprung i avtalsförhållanden. Det anses finnas ett behov av ett internationellt system för erkännande av rättigheter i luftfartyg, eftersom osäkerheten och oförutsägbarheten idag ökar kostnaderna. Registrering av äganderätten i Sverige är inte tillräcklig, eftersom den inte garanterar någon överensstämmelse med verkligheten. För att kunna hävda separationsrätt krävs det att man kan styrka sin äganderätt. Traditionskravet ställer till bekymmer framförallt vid ''sale and lease back''. Varken nyttjanderättsavtalet eller besittningen av egendomen skyddar en nyttjanderättsinnehavare från att ägaren disponerar över egendomen. Vid leasing kan luftfartyget vara av väldigt stor ekonomisk betydelse för leasetagaren. I den juridiska doktrinen har det framhållits att det finns ett behov av skydd för ekonomsikt betydelsefulla nyttjanderätter. Även optioner kan vara av ekonomisk betydelse för innehavaren p g a deras värde och eftersom innehavaren inrättat sin verksamhet i förlitan på sin option. Luftfartygs extrema rörlighet, vilket kan innebära kontakt med många olika jurisdiktioner, leder till viss osäkerhet för borgenärerna. Även luftfartygens lösliga konstruktion och utbytbarheten av delar kan leda till osäkerhet. Framförallt gäller detta troligen sättet att rotera motorer mellan flygplan. I Sverige gäller principen att rättigheter i föremål som sammanfogas med en huvudsak, förloras i samband med sammanfogandet. Flera tidigare reformförslag har framställts på området. Unidroit-konventionen om finansiell leasing vill åtgärda skillnaderna i olika staters klassificering och behandling av finansiell leasing. Sverige har inte ratificerat konventionen, som endast reglerar borgenärsskyddet. Leasingutredningen, SOU 1994:120, föreslår ett tillträde till Unidroit-konventionen och även en lag om svenska leasingtransaktioner. Förslagen till lagar omfattar inte luftfartyg, även om det anses möjligt med en analog tillämpning. Lufträttsutredningen, SOU 1997:122, vill genomföra en luftsakrättslig reform genom att införa ett register med sakrättslig verkan för inskrivning av äganderätt, nyttjanderätt, optionsrätt och panträtt. Unidroit-konventionen om internationella rättigheter i ''mobile equipment'' vill skapa en ny form av internationell rättighet, som skall kunna registreras i ett internationellt register, för att underlätta för erkännande och verkställande av rättigheter i luftfartyg. Enligt publicitetsprincipen krävs det en synlig förändring av rättsläget för att det sakrättsliga skyddet skall inträda, vilket uppfylls med traditionskravet. Men samma sakrättsliga intressen blir tillgodosedda genom inskrivningsprincipen. Ett system med inskrivning som sakrättsligt moment blir tydligt och förutsägbart, vilket gör att ställandet av säkerhet blir enklare och effektivare. Det finns behov av att kunna använda egendom som säkerhet utan att avstå från brukandet och inskrivningsprincipen används redan inom sjörätten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560107
- author
- Martinsson, Jonas
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Kredit- och säkerhetsrätt, Sakrätt, Transporträtt
- language
- Swedish
- id
- 1560107
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:25
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:25
@misc{1560107,
abstract = {{Eftersom anskaffningskostnaderna för flygplan är så höga idag, finns det behov inom luftfarten av andra finansieringsformer än direkta köp. Exempel på sådana alternativa former är villkorade förvärv, leasing och inteckningar i luftfartyg. Dessa transaktioner är beroende av att borgenärerna ges en stabil säkerhet. Uppsatsens syfte är att undersöka det sakrättsliga skyddet av rättigheter i luftfartyg i Sverige och begränsas till de fall där flygplanet används som säkerhet för transaktionen. Tidigare kunde ett välkänt namn räcka som säkerhet för flygbolagen, men numera har det utvecklats flera andra finansieringslösningar. Avbetalningsköp med återtagandeförbehåll är inte vanligt vid anskaffandet av luftfartyg, även om det är ett billigt sätt att ställa säkerhet. Däremot är det vanligare med leasing, som är en modern variant av hyra. Vid leasing används äganderätten till flygplanet som säkerhet av skattemässiga, ekonomiska eller flexibilitetsbehov. Panträtt kan uppkomma genom att en inteckning i luftfartyget skrivs in i ett register. Reservdelar till luftfartyg kan också finansieras på nämnda sätt, men är riskfyllt p g a de komplicerade rättsliga och praktiska frågor som uppkommer. För att det sakrättsliga skyddet för olika transaktioner med luftfartyg skall inträda, krävs enligt traditionsprincipen i svensk rätt att det sker en besittningsövergång av luftfartyget. Regleringen i Lösöreköpslagen utgör det enda undantaget, även om dess tillämplighet tidigare ansetts vara tveksam. Det är ägaren till luftfartyget som ska ansöka om dess registrering. Men luftfartygsregistret har endast en offentligrättslig funktion och ingen civilrättslig, sakrättslig verkan. I Sverige intecknas luftfartyg enligt InskrL, som bygger på Genève-konventionen. Det är ägaren som ska medge inteckning och utgångspunkten är att ägaren är den som är antecknad i luftfartygsregistret. Inteckning i luftfartyg omfattar dess tillbehör och kan omfatta resservdelar. Erkännande av utländska rättigheter i luftfartyg bedöms enligt KonvL, som också bygger på Genève-konventionen. KonvL innehåller internationellt privaträttsliga regler om tillämplig lag och uppställer kravet att en rättighet måste vara inskriven i ett register för att erkännas. De legala panträtterna prioriteras högre än andra rättigheter och har inte sitt ursprung i avtalsförhållanden. Det anses finnas ett behov av ett internationellt system för erkännande av rättigheter i luftfartyg, eftersom osäkerheten och oförutsägbarheten idag ökar kostnaderna. Registrering av äganderätten i Sverige är inte tillräcklig, eftersom den inte garanterar någon överensstämmelse med verkligheten. För att kunna hävda separationsrätt krävs det att man kan styrka sin äganderätt. Traditionskravet ställer till bekymmer framförallt vid ''sale and lease back''. Varken nyttjanderättsavtalet eller besittningen av egendomen skyddar en nyttjanderättsinnehavare från att ägaren disponerar över egendomen. Vid leasing kan luftfartyget vara av väldigt stor ekonomisk betydelse för leasetagaren. I den juridiska doktrinen har det framhållits att det finns ett behov av skydd för ekonomsikt betydelsefulla nyttjanderätter. Även optioner kan vara av ekonomisk betydelse för innehavaren p g a deras värde och eftersom innehavaren inrättat sin verksamhet i förlitan på sin option. Luftfartygs extrema rörlighet, vilket kan innebära kontakt med många olika jurisdiktioner, leder till viss osäkerhet för borgenärerna. Även luftfartygens lösliga konstruktion och utbytbarheten av delar kan leda till osäkerhet. Framförallt gäller detta troligen sättet att rotera motorer mellan flygplan. I Sverige gäller principen att rättigheter i föremål som sammanfogas med en huvudsak, förloras i samband med sammanfogandet. Flera tidigare reformförslag har framställts på området. Unidroit-konventionen om finansiell leasing vill åtgärda skillnaderna i olika staters klassificering och behandling av finansiell leasing. Sverige har inte ratificerat konventionen, som endast reglerar borgenärsskyddet. Leasingutredningen, SOU 1994:120, föreslår ett tillträde till Unidroit-konventionen och även en lag om svenska leasingtransaktioner. Förslagen till lagar omfattar inte luftfartyg, även om det anses möjligt med en analog tillämpning. Lufträttsutredningen, SOU 1997:122, vill genomföra en luftsakrättslig reform genom att införa ett register med sakrättslig verkan för inskrivning av äganderätt, nyttjanderätt, optionsrätt och panträtt. Unidroit-konventionen om internationella rättigheter i ''mobile equipment'' vill skapa en ny form av internationell rättighet, som skall kunna registreras i ett internationellt register, för att underlätta för erkännande och verkställande av rättigheter i luftfartyg. Enligt publicitetsprincipen krävs det en synlig förändring av rättsläget för att det sakrättsliga skyddet skall inträda, vilket uppfylls med traditionskravet. Men samma sakrättsliga intressen blir tillgodosedda genom inskrivningsprincipen. Ett system med inskrivning som sakrättsligt moment blir tydligt och förutsägbart, vilket gör att ställandet av säkerhet blir enklare och effektivare. Det finns behov av att kunna använda egendom som säkerhet utan att avstå från brukandet och inskrivningsprincipen används redan inom sjörätten.}},
author = {{Martinsson, Jonas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rättigheter i luftfartyg - Det sakrättsliga skyddet för rättigheter i luftfartyg vid objektsbaserad finansiering och leasing}},
year = {{2002}},
}