Advanced

Anonyma vittnen- Till skda eller nytta för det svenska rättsystemet?

Medina, Nathalie (2009)
Department of Law
Abstract
I Sverige råder det allmän vittnesplikt vilket bl.a. innefattar att vittnet är skyldig att uppge sin identitet. Att vittna i en huvudförhandling är en medborgerlig skyldighet och det finns sanktionsmöjligheter mot ett vittne som vägrar att uppfylla sin plikt. Många vittnen känner idag en viss rädsla att behöva vittna mot exempelvis ett välkänt kriminellt gäng och väljer därför att inte lämna ett vittnesmål just av den anledningen att de är rädda för att utsättas för hot. Övergrepp i rättssak har ökat de senaste åren vilket i sin tur har resulterat i en rädsla för vittnen att vittna. Det har debatterats huruvida vittnesskyddet i Sverige är tillräckligt, samt om det bör övervägas att införa en reglering angående möjligheten att använda... (More)
I Sverige råder det allmän vittnesplikt vilket bl.a. innefattar att vittnet är skyldig att uppge sin identitet. Att vittna i en huvudförhandling är en medborgerlig skyldighet och det finns sanktionsmöjligheter mot ett vittne som vägrar att uppfylla sin plikt. Många vittnen känner idag en viss rädsla att behöva vittna mot exempelvis ett välkänt kriminellt gäng och väljer därför att inte lämna ett vittnesmål just av den anledningen att de är rädda för att utsättas för hot. Övergrepp i rättssak har ökat de senaste åren vilket i sin tur har resulterat i en rädsla för vittnen att vittna. Det har debatterats huruvida vittnesskyddet i Sverige är tillräckligt, samt om det bör övervägas att införa en reglering angående möjligheten att använda anonyma vittnen. Problemet som uppstår med ett införande av anonyma vittnen är den tilltalades rättsäkerhet som eventuellt kan hotas. Enligt artikel 6 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har den tilltalade rätten till en rättvis rättegång. De krav som Europakonventionen uppställer återfinns i huvudsak i artikel 6.3(d), där det stadgas att en tilltalad ska ha samma möjligheter att höra ett vittne som åklagaren. Följaktligen ska den tilltalade ges möjlighet att ställa frågor till vittnet för att en rättegång ska betraktas som rättvis, det ska föreligga en kontradiktion mellan parterna. Även den svenska rättegångsbalken ställer upp krav på en rättssäker process genom omedelbarhetsprincipen, offentlighetsprincipen och muntlighetsprincipen. Det finns en risk att den tilltalade mister denna rättighet om anonyma vittnen tillämpas. Problemet är då vilket intresse som ska beaktas, att vittnet känner sig tillräckligt skyddad eller den tilltalades rätt till en rättvis rättegång. Samtidigt har Europadomstolen inte helt förkastat anonym bevisning då anonyma vittnen i vissa fall har tillåtits under vissa villkor. Dels måste det föreligga en hotbild, dels får inte den anonyma bevisningen helt eller delvis resultera i en fällande dom. Europadomstolens syn på anonyma vittnen är dock väldigt restriktiv och det ska användas med försiktighet. Norge, Danmark samt Nederländerna är några av de länder som i sin lagstiftning tillåter anonyma vittnen, dock under de villkor som Europadomstolen stipulerat. Frågan som uppkommer är om det föreligger ett behov att i Sverige införa anonyma vittnen. Det bör i så fall göras en intresseavvägning mellan den tilltalades intressen och vittnets intressen. Sverige har idag valt att prioritera den tilltalades rättsäkerhet framför vittnets behov av trygghet och skydd. Om Sverige skulle införa anonym bevisning såsom våra grannländer, hur skulle det i sådana fall påverka rättsäkerheten? Går det fortfarande att tillämpa en rättvis rättegång trots att anonym bevisning beviljas? För att anonymitet ska beviljas ska det då finnas vissa villkor såsom Europadomstolen har uppställt? Det bör föreligga vissa förutsättningar för att få rätten till att vara anonym, vilka ska dessa vara? vilka aktörer bör få vetskap om vittnets identitet? Dessa frågor är av relevans för att kunna försöka uppnå den bästa rättsäkerheten för den tilltalade trots att rättsäkerheten till viss del kan beskäras om anonym bevisning tillåts. De berörda frågorna kommer att besvaras i uppsatsens analysdel. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Medina, Nathalie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt
language
Swedish
id
1560153
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560153,
  abstract     = {I Sverige råder det allmän vittnesplikt vilket bl.a. innefattar att vittnet är skyldig att uppge sin identitet. Att vittna i en huvudförhandling är en medborgerlig skyldighet och det finns sanktionsmöjligheter mot ett vittne som vägrar att uppfylla sin plikt. Många vittnen känner idag en viss rädsla att behöva vittna mot exempelvis ett välkänt kriminellt gäng och väljer därför att inte lämna ett vittnesmål just av den anledningen att de är rädda för att utsättas för hot. Övergrepp i rättssak har ökat de senaste åren vilket i sin tur har resulterat i en rädsla för vittnen att vittna. Det har debatterats huruvida vittnesskyddet i Sverige är tillräckligt, samt om det bör övervägas att införa en reglering angående möjligheten att använda anonyma vittnen. Problemet som uppstår med ett införande av anonyma vittnen är den tilltalades rättsäkerhet som eventuellt kan hotas. Enligt artikel 6 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har den tilltalade rätten till en rättvis rättegång. De krav som Europakonventionen uppställer återfinns i huvudsak i artikel 6.3(d), där det stadgas att en tilltalad ska ha samma möjligheter att höra ett vittne som åklagaren. Följaktligen ska den tilltalade ges möjlighet att ställa frågor till vittnet för att en rättegång ska betraktas som rättvis, det ska föreligga en kontradiktion mellan parterna. Även den svenska rättegångsbalken ställer upp krav på en rättssäker process genom omedelbarhetsprincipen, offentlighetsprincipen och muntlighetsprincipen. Det finns en risk att den tilltalade mister denna rättighet om anonyma vittnen tillämpas. Problemet är då vilket intresse som ska beaktas, att vittnet känner sig tillräckligt skyddad eller den tilltalades rätt till en rättvis rättegång. Samtidigt har Europadomstolen inte helt förkastat anonym bevisning då anonyma vittnen i vissa fall har tillåtits under vissa villkor. Dels måste det föreligga en hotbild, dels får inte den anonyma bevisningen helt eller delvis resultera i en fällande dom. Europadomstolens syn på anonyma vittnen är dock väldigt restriktiv och det ska användas med försiktighet. Norge, Danmark samt Nederländerna är några av de länder som i sin lagstiftning tillåter anonyma vittnen, dock under de villkor som Europadomstolen stipulerat. Frågan som uppkommer är om det föreligger ett behov att i Sverige införa anonyma vittnen. Det bör i så fall göras en intresseavvägning mellan den tilltalades intressen och vittnets intressen. Sverige har idag valt att prioritera den tilltalades rättsäkerhet framför vittnets behov av trygghet och skydd. Om Sverige skulle införa anonym bevisning såsom våra grannländer, hur skulle det i sådana fall påverka rättsäkerheten? Går det fortfarande att tillämpa en rättvis rättegång trots att anonym bevisning beviljas? För att anonymitet ska beviljas ska det då finnas vissa villkor såsom Europadomstolen har uppställt? Det bör föreligga vissa förutsättningar för att få rätten till att vara anonym, vilka ska dessa vara? vilka aktörer bör få vetskap om vittnets identitet? Dessa frågor är av relevans för att kunna försöka uppnå den bästa rättsäkerheten för den tilltalade trots att rättsäkerheten till viss del kan beskäras om anonym bevisning tillåts. De berörda frågorna kommer att besvaras i uppsatsens analysdel.},
  author       = {Medina, Nathalie},
  keyword      = {Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Anonyma vittnen- Till skda eller nytta för det  svenska rättsystemet?},
  year         = {2009},
}