Advanced

Klassificering av elektroniskt levererade produkter - en konsekvensanalys av det EG-rättsliga mervärdesskattesystemet samt den amerikanska konstruktionen med omsättningsskatt och kompletterande användningsskatt

Mellqvist, Eleonore (1999)
Department of Law
Abstract
Den elektroniska handelns expansion, vilken vi ännu endast sett upptakten till, kräver uträtande av åtskilliga frågetecken från skattemässig synpunkt. Skattesystemen av idag utformades i ett samhällsklimat, i vilket handel re-gelmässigt bedrevs utifrån fysiska förankringspunkter, och gällande regler låter sig sällan tillämpas obehindrat i en elektronisk affärsmiljö, präglad av anonymitet och en ojämförligt ökad rörlighet för såväl aktörer som transak-tioner. Beskattningen av omsättning av varor och tjänster blir i mångt och mycket oförutsebar och rättssäkerheten sätts i gungning. För att råda bot på skattesystemens tillkortakommanden måste kraftansträngningar göras för att skapa tidsenliga, neutrala och företrädesvis flexibla... (More)
Den elektroniska handelns expansion, vilken vi ännu endast sett upptakten till, kräver uträtande av åtskilliga frågetecken från skattemässig synpunkt. Skattesystemen av idag utformades i ett samhällsklimat, i vilket handel re-gelmässigt bedrevs utifrån fysiska förankringspunkter, och gällande regler låter sig sällan tillämpas obehindrat i en elektronisk affärsmiljö, präglad av anonymitet och en ojämförligt ökad rörlighet för såväl aktörer som transak-tioner. Beskattningen av omsättning av varor och tjänster blir i mångt och mycket oförutsebar och rättssäkerheten sätts i gungning. För att råda bot på skattesystemens tillkortakommanden måste kraftansträngningar göras för att skapa tidsenliga, neutrala och företrädesvis flexibla konstruktioner. Upp-märksamhet måste bl a ägnas åt frågan om klassificering av elektroniskt levererade produkter, varvid den traditionella kategoriindelningens ända-målsenlighet kan ifrågasättas. Brukligt är idag att skilja mellan gripbara varor, ogripbara sådana samt tjänster. När produkter, vilka tidigare endast kunde levereras med nyttjande av fysiska distributionskanaler, nu även kan digitaliseras - omvandlas till ettor och nollor genom inmatning i ett dator-system - och tillhandahållas köparen på elektronisk väg, förefaller en en-hetlig klassificering oberoende av leveranssätt inte alltid naturlig. Den grip-barhet eller det krav på fysisk prestation eller närvaro, som kännetecknar en fysiskt levererad produkt, saknas vid elektronisk överföring, samtidigt som digitaliserade produkter uppvisar betydande likheter med varandra. Osäker-het kan även råda beträffande möjligheten till substitution mellan elektro-niskt respektive fysiskt tillhandahållna produkter. Vid en granskning av två tungt vägande regelsystem på konsumtionsskatteområdet - det EG-rättsliga mervärdesskattesystemet samt den amerikanska konstruktionen med om-sättningsskatt och kompletterande användningsskatt - står det klart att de skattemässiga konsekvenserna av en transaktion kan variera beaktansvärt beroende på vald produktklassificering. Om elektroniskt levererade pro-dukter ej klassificeras på samma vis som sina fysiska motsvarigheter upp-står därmed en risk för att marknadens aktörer, med konkurrenssnedvrid-ning till följd, väljer leveranssätt utifrån vad som framstår som det skatte-mässigt mest fördelaktiga alternativet. Klassificeringsproblematiken kring elektroniskt levererade produkter utgör således inte så mycket en fråga om huruvida varor eller tjänster tillhandahålls som en fråga om i vilket avseende neutralitet i beskattningen primärt skall eftersträvas. Valet står mellan att söka erhålla en neutral beskattning av produkter oavsett i vilken form de levereras eller att låta beskattningen styras av utbytbarheten i varje enskilt fall. I avsaknad av en homogen behandling av varor och tjänster anser jag att neutralitet så långt möjligt bör föreligga i den förstnämnda bemärkelsen. Genom att särreglering för elektroniskt levererade produkter därigenom undviks erhålls även enklare samt mer förutsebara och flexibla skattesystem. Den optimala lösningen på åtskilliga avvägningsproblem skulle emellertid vara att utjämna skillnaderna i beskattningen av omsättning av varor respektive tillhandahållande av tjänster. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mellqvist, Eleonore
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1560177
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560177,
  abstract     = {Den elektroniska handelns expansion, vilken vi ännu endast sett upptakten till, kräver uträtande av åtskilliga frågetecken från skattemässig synpunkt. Skattesystemen av idag utformades i ett samhällsklimat, i vilket handel re-gelmässigt bedrevs utifrån fysiska förankringspunkter, och gällande regler låter sig sällan tillämpas obehindrat i en elektronisk affärsmiljö, präglad av anonymitet och en ojämförligt ökad rörlighet för såväl aktörer som transak-tioner. Beskattningen av omsättning av varor och tjänster blir i mångt och mycket oförutsebar och rättssäkerheten sätts i gungning. För att råda bot på skattesystemens tillkortakommanden måste kraftansträngningar göras för att skapa tidsenliga, neutrala och företrädesvis flexibla konstruktioner. Upp-märksamhet måste bl a ägnas åt frågan om klassificering av elektroniskt levererade produkter, varvid den traditionella kategoriindelningens ända-målsenlighet kan ifrågasättas. Brukligt är idag att skilja mellan gripbara varor, ogripbara sådana samt tjänster. När produkter, vilka tidigare endast kunde levereras med nyttjande av fysiska distributionskanaler, nu även kan digitaliseras - omvandlas till ettor och nollor genom inmatning i ett dator-system - och tillhandahållas köparen på elektronisk väg, förefaller en en-hetlig klassificering oberoende av leveranssätt inte alltid naturlig. Den grip-barhet eller det krav på fysisk prestation eller närvaro, som kännetecknar en fysiskt levererad produkt, saknas vid elektronisk överföring, samtidigt som digitaliserade produkter uppvisar betydande likheter med varandra. Osäker-het kan även råda beträffande möjligheten till substitution mellan elektro-niskt respektive fysiskt tillhandahållna produkter. Vid en granskning av två tungt vägande regelsystem på konsumtionsskatteområdet - det EG-rättsliga mervärdesskattesystemet samt den amerikanska konstruktionen med om-sättningsskatt och kompletterande användningsskatt - står det klart att de skattemässiga konsekvenserna av en transaktion kan variera beaktansvärt beroende på vald produktklassificering. Om elektroniskt levererade pro-dukter ej klassificeras på samma vis som sina fysiska motsvarigheter upp-står därmed en risk för att marknadens aktörer, med konkurrenssnedvrid-ning till följd, väljer leveranssätt utifrån vad som framstår som det skatte-mässigt mest fördelaktiga alternativet. Klassificeringsproblematiken kring elektroniskt levererade produkter utgör således inte så mycket en fråga om huruvida varor eller tjänster tillhandahålls som en fråga om i vilket avseende neutralitet i beskattningen primärt skall eftersträvas. Valet står mellan att söka erhålla en neutral beskattning av produkter oavsett i vilken form de levereras eller att låta beskattningen styras av utbytbarheten i varje enskilt fall. I avsaknad av en homogen behandling av varor och tjänster anser jag att neutralitet så långt möjligt bör föreligga i den förstnämnda bemärkelsen. Genom att särreglering för elektroniskt levererade produkter därigenom undviks erhålls även enklare samt mer förutsebara och flexibla skattesystem. Den optimala lösningen på åtskilliga avvägningsproblem skulle emellertid vara att utjämna skillnaderna i beskattningen av omsättning av varor respektive tillhandahållande av tjänster.},
  author       = {Mellqvist, Eleonore},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Klassificering av elektroniskt levererade produkter - en konsekvensanalys av det EG-rättsliga mervärdesskattesystemet samt den amerikanska konstruktionen med omsättningsskatt och kompletterande användningsskatt},
  year         = {1999},
}