Advanced

Gemensam vårdnad trots våld i hemmet- hur det var & hur det blev

Mizani, Moraleh (2007)
Department of Law
Abstract
Den svenska familjerätten har sedan början av 1970-talet genomgått betydande förändringar. Utvecklingen på området har präglats av strävanden att tillgodose barnets intressen i relation till föräldrarna. Ett viktigt inslag i dess strävande har varit utvecklingen mot att föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt skall ta gemensamt ansvar för barnet och själva komma överens om hur frågor om vårdnad, boende och umgänge skall lösas. Ett grundläggande inslag i denna utveckling har varit institutet gemensam vårdnad som successivt utvecklats i olika avseenden. Föräldrabalkens regler ändrades år 1998 om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med ändringarna var att lyfta fram vikten av samförståndslösningar samt att underlätta för föräldrarna... (More)
Den svenska familjerätten har sedan början av 1970-talet genomgått betydande förändringar. Utvecklingen på området har präglats av strävanden att tillgodose barnets intressen i relation till föräldrarna. Ett viktigt inslag i dess strävande har varit utvecklingen mot att föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt skall ta gemensamt ansvar för barnet och själva komma överens om hur frågor om vårdnad, boende och umgänge skall lösas. Ett grundläggande inslag i denna utveckling har varit institutet gemensam vårdnad som successivt utvecklats i olika avseenden. Föräldrabalkens regler ändrades år 1998 om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med ändringarna var att lyfta fram vikten av samförståndslösningar samt att underlätta för föräldrarna att så långt som möjligt komma överens i frågor gällande bland annat vårdnaden. Vidare ville lagstiftaren bereda vägen för en ökad användning av gemensam vårdnad. Genom 1998 års ändringar blev det även möjligt för domstol att besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Sedan dess har gemensam vårdnad blivit en klar och tydlig huvudregel trots att detta inte var avsikten med reformen. I de fall där en förälder gjort sig skyldig till misshandel, trakasserier eller andra former av övergrepp mot en familjemedlem framhålls emellertid i förarbetena möjligheten att förordna om ensam vårdnad. Någon närmare diskussion om familjevåldets påverkan på barnet fanns dock inte med i förarbetena. På grund av detta har domstolarna haft ett stort handlingsutrymme när det gäller frågan om i vilka fall gemensam vårdnad skall anses olämplig när våld förekommer i familjen. I förarbetena till reformen konstaterades dock att gemensam vårdnad inte skall anses vara till barnets bästa om det föreligger en konflikt mellan föräldrarna som är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. Praxis har dock utvecklats till det motsatta. Undersökningar visar att i 43 procent av de tvistemål som undersökts har tingsrätten dömt till gemensam vårdnad trots att den ena föräldern har fällts för våldsbrott i familjen. Priset får barnet betala med sitt liv. År 2002 påbörjades en utredning för att undersöka hur reformens regler tillämpades i praxis samt att eventuellt komma med förslag till ändringar i lagstiftningen. Kritiken mot tillämpningen av lagen var stor varför många ansåg att domstolen inte fäste stor betydelse vid barnets bästa samt att barnens rättigheter och behov inte tillgodosetts. Uppsatsen behandlar gällande rätt i jämförelse med tidigare reform där stor vikt har legat på de fall där påstående om våld inom den gemensamma vårdnaden förekommer. Vidare belyser uppsatsen också utredningens syn på varför ny lagstiftning på området har varit nödvändig för de barn som hamnat i skymundan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mizani, Moraleh
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1560210
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560210,
  abstract     = {Den svenska familjerätten har sedan början av 1970-talet genomgått betydande förändringar. Utvecklingen på området har präglats av strävanden att tillgodose barnets intressen i relation till föräldrarna. Ett viktigt inslag i dess strävande har varit utvecklingen mot att föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt skall ta gemensamt ansvar för barnet och själva komma överens om hur frågor om vårdnad, boende och umgänge skall lösas. Ett grundläggande inslag i denna utveckling har varit institutet gemensam vårdnad som successivt utvecklats i olika avseenden. Föräldrabalkens regler ändrades år 1998 om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med ändringarna var att lyfta fram vikten av samförståndslösningar samt att underlätta för föräldrarna att så långt som möjligt komma överens i frågor gällande bland annat vårdnaden. Vidare ville lagstiftaren bereda vägen för en ökad användning av gemensam vårdnad. Genom 1998 års ändringar blev det även möjligt för domstol att besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Sedan dess har gemensam vårdnad blivit en klar och tydlig huvudregel trots att detta inte var avsikten med reformen. I de fall där en förälder gjort sig skyldig till misshandel, trakasserier eller andra former av övergrepp mot en familjemedlem framhålls emellertid i förarbetena möjligheten att förordna om ensam vårdnad. Någon närmare diskussion om familjevåldets påverkan på barnet fanns dock inte med i förarbetena. På grund av detta har domstolarna haft ett stort handlingsutrymme när det gäller frågan om i vilka fall gemensam vårdnad skall anses olämplig när våld förekommer i familjen. I förarbetena till reformen konstaterades dock att gemensam vårdnad inte skall anses vara till barnets bästa om det föreligger en konflikt mellan föräldrarna som är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. Praxis har dock utvecklats till det motsatta. Undersökningar visar att i 43 procent av de tvistemål som undersökts har tingsrätten dömt till gemensam vårdnad trots att den ena föräldern har fällts för våldsbrott i familjen. Priset får barnet betala med sitt liv. År 2002 påbörjades en utredning för att undersöka hur reformens regler tillämpades i praxis samt att eventuellt komma med förslag till ändringar i lagstiftningen. Kritiken mot tillämpningen av lagen var stor varför många ansåg att domstolen inte fäste stor betydelse vid barnets bästa samt att barnens rättigheter och behov inte tillgodosetts. Uppsatsen behandlar gällande rätt i jämförelse med tidigare reform där stor vikt har legat på de fall där påstående om våld inom den gemensamma vårdnaden förekommer. Vidare belyser uppsatsen också utredningens syn på varför ny lagstiftning på området har varit nödvändig för de barn som hamnat i skymundan.},
  author       = {Mizani, Moraleh},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Gemensam vårdnad trots våld i hemmet- hur det var & hur det blev},
  year         = {2007},
}