Advanced

Fusion som substitut för tvångsinlösen

Modig, Linda (2009)
Department of Law
Abstract
I den här uppsatsen behandlas problematiken med att fusion används som ett substitut för tvångsinlösen. Frågeställningarna i denna uppsats är vilka förslag som har diskuterats i förarbetena för att motverka att fusion används som substitut för tvångsinlösen och lämpligheten av dessa föreslagna lösningar. Innan de lagändringar som genomfördes år 2008 i fusionsbestämmelserna fattades ett beslut om fusion med två tredjedelar av de avgivna rösterna och det stadgades inte något krav om fusionsvederlagets utformning eller någon omröstningsregel. En aktieägare som innehade två tredjedelar av aktierna i ett bolag kunde genom att bilda ett nytt bolag, eventuellt ett 100 000 kronors-bolag, göra en fusionsplan om att det förstnämnda bolaget skulle... (More)
I den här uppsatsen behandlas problematiken med att fusion används som ett substitut för tvångsinlösen. Frågeställningarna i denna uppsats är vilka förslag som har diskuterats i förarbetena för att motverka att fusion används som substitut för tvångsinlösen och lämpligheten av dessa föreslagna lösningar. Innan de lagändringar som genomfördes år 2008 i fusionsbestämmelserna fattades ett beslut om fusion med två tredjedelar av de avgivna rösterna och det stadgades inte något krav om fusionsvederlagets utformning eller någon omröstningsregel. En aktieägare som innehade två tredjedelar av aktierna i ett bolag kunde genom att bilda ett nytt bolag, eventuellt ett 100 000 kronors-bolag, göra en fusionsplan om att det förstnämnda bolaget skulle övertas av det nya bolaget. Det nya och övertagande bolaget kunde genom att aktieägaren ägde två tredjedelar av aktierna i det överlåtande bolaget, i praktiken självt besluta om att det överlåtande bolaget skulle fusioneras och till ett fusionsvederlag som var lägre än aktiernas värde i det överlåtande bolaget. Reglerna om tvångsinlösen i 22 kap ABL kringgicks då dels genom att det inte krävdes ett aktieägarinnehav om 90 procent såsom stadgas i reglerna om tvångsinlösen, dels genom att vederlaget inte fastställdes på det vis som stadgas i dessa bestämmelser. Olika civilrättsliga lösningar har föreslagits för att motverka att tillämpningen av fusioner missbrukas på detta vis. I förarbetena har olika lösningar beaktats för att motverka att fusion används som substitut för tvångsinlösen. En lösning som har diskuterats är en begränsning av fusionsvederlagets utformning. Vidare har tillämpningen av äganderättsskyddet i RF respektive EKMR beaktats. Ett annat förslag på lösning rör majoritetskravet om två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda på stämman för ett giltigt bolagsstämmobeslutet om fusion. Även tillämpningen av den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen har beaktats som en lösning på problematiken med att fusion används som substitut för tvångsinlösen. Vidare har införandet av en särskild generalklausul för fusionsfallet diskuterats. Slutligen har ett förslag om att införa en särskild omröstningsregel vid fusioner beaktats. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Modig, Linda
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1560219
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560219,
  abstract     = {I den här uppsatsen behandlas problematiken med att fusion används som ett substitut för tvångsinlösen. Frågeställningarna i denna uppsats är vilka förslag som har diskuterats i förarbetena för att motverka att fusion används som substitut för tvångsinlösen och lämpligheten av dessa föreslagna lösningar. Innan de lagändringar som genomfördes år 2008 i fusionsbestämmelserna fattades ett beslut om fusion med två tredjedelar av de avgivna rösterna och det stadgades inte något krav om fusionsvederlagets utformning eller någon omröstningsregel. En aktieägare som innehade två tredjedelar av aktierna i ett bolag kunde genom att bilda ett nytt bolag, eventuellt ett 100 000 kronors-bolag, göra en fusionsplan om att det förstnämnda bolaget skulle övertas av det nya bolaget. Det nya och övertagande bolaget kunde genom att aktieägaren ägde två tredjedelar av aktierna i det överlåtande bolaget, i praktiken självt besluta om att det överlåtande bolaget skulle fusioneras och till ett fusionsvederlag som var lägre än aktiernas värde i det överlåtande bolaget. Reglerna om tvångsinlösen i 22 kap ABL kringgicks då dels genom att det inte krävdes ett aktieägarinnehav om 90 procent såsom stadgas i reglerna om tvångsinlösen, dels genom att vederlaget inte fastställdes på det vis som stadgas i dessa bestämmelser. Olika civilrättsliga lösningar har föreslagits för att motverka att tillämpningen av fusioner missbrukas på detta vis. I förarbetena har olika lösningar beaktats för att motverka att fusion används som substitut för tvångsinlösen. En lösning som har diskuterats är en begränsning av fusionsvederlagets utformning. Vidare har tillämpningen av äganderättsskyddet i RF respektive EKMR beaktats. Ett annat förslag på lösning rör majoritetskravet om två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda på stämman för ett giltigt bolagsstämmobeslutet om fusion. Även tillämpningen av den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen har beaktats som en lösning på problematiken med att fusion används som substitut för tvångsinlösen. Vidare har införandet av en särskild generalklausul för fusionsfallet diskuterats. Slutligen har ett förslag om att införa en särskild omröstningsregel vid fusioner beaktats.},
  author       = {Modig, Linda},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Fusion som substitut för tvångsinlösen},
  year         = {2009},
}