Advanced

Sekretess mellan myndigheter - tillgodoses barnets bästa?

Mokvist, Anna (2008)
Department of Law
Abstract
För att nå fram till syftet med den här uppsatsen, som är att söka svar på frågan om barnets bästa kan tillgodoses vid informationsutbyte mellan sociala myndigheter, måste först andra frågor besvaras. Eftersom sekretesslagen med sitt regelverk spänner över ett omfattande område har uppsatsen centrerats till att behandla de sociala myndigheter som ligger under den kommunala förvaltningen&semic socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt skolväsendet. I svensk lagstiftning råder offentlighetsprincipen, som ger medborgare rätt att ta del av alla offentliga allmänna handlingar. Vissa uppgifter i de handlingarna som är av personlig och känslig natur måste nödvändigtvis inte delas med resten av befolkningen. Därav existerar sekretesslagen, vars... (More)
För att nå fram till syftet med den här uppsatsen, som är att söka svar på frågan om barnets bästa kan tillgodoses vid informationsutbyte mellan sociala myndigheter, måste först andra frågor besvaras. Eftersom sekretesslagen med sitt regelverk spänner över ett omfattande område har uppsatsen centrerats till att behandla de sociala myndigheter som ligger under den kommunala förvaltningen&semic socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt skolväsendet. I svensk lagstiftning råder offentlighetsprincipen, som ger medborgare rätt att ta del av alla offentliga allmänna handlingar. Vissa uppgifter i de handlingarna som är av personlig och känslig natur måste nödvändigtvis inte delas med resten av befolkningen. Därav existerar sekretesslagen, vars bestämmelser ofta upplevs som svårtillgängliga och medför vissa tillämpningssvårigheter. Likväl är de en nödvändighet för att medborgarna i ett demokratiskt samhälle ska kunna känna sig trygga med statsmakten. Lagen riktar sig mot myndigheterna och inte mot medborgarna i allmänhet. När en hemlig allmän handling begärs ut, måste myndigheten göra en skadebedömning för att se om den enskilde som uppgiften berör, kan komma att lida skada eller men om handlingen lämnas ut. Det innebär att myndigheten har att tolka en enskilds subjektiva uppfattning i frågan. För att kunna tillgodogöra sig de särskilda sekretessbestämmelser som gäller för de utvalda myndighetsområdena, görs därför en genomgång av gällande rätt för sekretess mellan myndigheter. Barnets bästa har sitt ursprung i FN:s konvention om barnets rättigheter som har ratificerats av Sverige. Det innebär en folkrättslig förpliktelse att följa konventionens artiklar i alla beslut som berör barn. Särskilt av intresse för uppsatsens ämne är artikel 3 om barnets bästa, som har implementerats på olika håll i den svenska lagstiftningen. Uppsatsen söker upp bestämmelser som direkt eller indirekt kopplas till begreppet i de valda myndigheternas lagstiftning som berör barn. Syftet med den operationen är att belysa de lagar där barnets bästa har fått genomslag och kan komma att spela en roll vid ett beslut om utlämning av sekretessbelagd uppgift. När då ett begrepp som barnets bästa vägs in vid beslut om utlämning av sekretessbelagd uppgift, kan det till synes leda till fler tillämpningssvårigheter då ytterligare en aspekt att ta hänsyn till adderas. Uppsatsen visar att barnets bästa är en viktig och avgörande parameter att ta hänsyn till. Vid ett beslut om utlämning av hemlig uppgift som berör ett barn, kan beslutsfattaren inte enbart se till vad sekretesslagstiftningen säger. Den utgör visserligen ett ramverk för vad som är en accepterad norm i samhället, men även etiska och humanitära värderingar och principer som kommer till uttryck i den sociala lagstiftningen måste tas hänsyn till. Praxis har visat att ett sådant beslut som beskrivits ovan måste se till vad som verkligen är barnets bästa för att minimera de negativa konsekvenserna för barnet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mokvist, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1560234
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560234,
  abstract     = {För att nå fram till syftet med den här uppsatsen, som är att söka svar på frågan om barnets bästa kan tillgodoses vid informationsutbyte mellan sociala myndigheter, måste först andra frågor besvaras. Eftersom sekretesslagen med sitt regelverk spänner över ett omfattande område har uppsatsen centrerats till att behandla de sociala myndigheter som ligger under den kommunala förvaltningen&semic socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt skolväsendet. I svensk lagstiftning råder offentlighetsprincipen, som ger medborgare rätt att ta del av alla offentliga allmänna handlingar. Vissa uppgifter i de handlingarna som är av personlig och känslig natur måste nödvändigtvis inte delas med resten av befolkningen. Därav existerar sekretesslagen, vars bestämmelser ofta upplevs som svårtillgängliga och medför vissa tillämpningssvårigheter. Likväl är de en nödvändighet för att medborgarna i ett demokratiskt samhälle ska kunna känna sig trygga med statsmakten. Lagen riktar sig mot myndigheterna och inte mot medborgarna i allmänhet. När en hemlig allmän handling begärs ut, måste myndigheten göra en skadebedömning för att se om den enskilde som uppgiften berör, kan komma att lida skada eller men om handlingen lämnas ut. Det innebär att myndigheten har att tolka en enskilds subjektiva uppfattning i frågan. För att kunna tillgodogöra sig de särskilda sekretessbestämmelser som gäller för de utvalda myndighetsområdena, görs därför en genomgång av gällande rätt för sekretess mellan myndigheter. Barnets bästa har sitt ursprung i FN:s konvention om barnets rättigheter som har ratificerats av Sverige. Det innebär en folkrättslig förpliktelse att följa konventionens artiklar i alla beslut som berör barn. Särskilt av intresse för uppsatsens ämne är artikel 3 om barnets bästa, som har implementerats på olika håll i den svenska lagstiftningen. Uppsatsen söker upp bestämmelser som direkt eller indirekt kopplas till begreppet i de valda myndigheternas lagstiftning som berör barn. Syftet med den operationen är att belysa de lagar där barnets bästa har fått genomslag och kan komma att spela en roll vid ett beslut om utlämning av sekretessbelagd uppgift. När då ett begrepp som barnets bästa vägs in vid beslut om utlämning av sekretessbelagd uppgift, kan det till synes leda till fler tillämpningssvårigheter då ytterligare en aspekt att ta hänsyn till adderas. Uppsatsen visar att barnets bästa är en viktig och avgörande parameter att ta hänsyn till. Vid ett beslut om utlämning av hemlig uppgift som berör ett barn, kan beslutsfattaren inte enbart se till vad sekretesslagstiftningen säger. Den utgör visserligen ett ramverk för vad som är en accepterad norm i samhället, men även etiska och humanitära värderingar och principer som kommer till uttryck i den sociala lagstiftningen måste tas hänsyn till. Praxis har visat att ett sådant beslut som beskrivits ovan måste se till vad som verkligen är barnets bästa för att minimera de negativa konsekvenserna för barnet.},
  author       = {Mokvist, Anna},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sekretess mellan myndigheter - tillgodoses barnets bästa?},
  year         = {2008},
}