Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Förvärv av egna aktier - I ljuset av kapitalskyddsreglerna -

Mosser, Josefine (2002)
Department of Law
Abstract
I svensk aktiebolagsrätt är reglerna om aktiekapitalet centrala, och de s.k. kapitalskyddsreglerna i ABL är uppbyggda kring aktiekapitalet. Regler om aktiekapitalets storlek och inbetalning innebär en garanti för att bolaget innehar en förmögenhet av en viss storlek. Man kan se det som en säkerhet, som borgenärerna har rätt att ta del av om företaget går dåligt. Reglerna om aktiekapitalet kan ses som grundregler som kompletterats med kapitalskyddsregler. Den mest väsentliga kapitalskyddsprincipen, principen om skyddet för det bundna egna kapitalet, återfinns i 12:2 1 st ABL. Denna princip innebär att en vinstutdelning aldrig får inkräkta på det bundna egna kapitalet. Försiktighetsregeln i 12:2 2 st ABL innebär dock att även en utdelning av... (More)
I svensk aktiebolagsrätt är reglerna om aktiekapitalet centrala, och de s.k. kapitalskyddsreglerna i ABL är uppbyggda kring aktiekapitalet. Regler om aktiekapitalets storlek och inbetalning innebär en garanti för att bolaget innehar en förmögenhet av en viss storlek. Man kan se det som en säkerhet, som borgenärerna har rätt att ta del av om företaget går dåligt. Reglerna om aktiekapitalet kan ses som grundregler som kompletterats med kapitalskyddsregler. Den mest väsentliga kapitalskyddsprincipen, principen om skyddet för det bundna egna kapitalet, återfinns i 12:2 1 st ABL. Denna princip innebär att en vinstutdelning aldrig får inkräkta på det bundna egna kapitalet. Försiktighetsregeln i 12:2 2 st ABL innebär dock att även en utdelning av det fria kapitalet kan komma att hindras. Samtliga EU-länder tillåter idag generellt publika aktiebolag att förvärva egna aktier på de villkor som bestäms av EG:s andra bolagsdirektiv. I USA har man sedan länge haft en liberalare syn på förvärv av egna aktier än i Europa. Förklaringen till detta torde bl.a. vara att den amerikanska bolagsrätten inte har samma utpräglade borgenärsskydd som exempelvis svensk rätt. Kapitalskyddet har ju varit det främsta motivet för ett förbud mot förvärv av egna aktier i svensk rätt. I USA har man även fört en intensiv företagsekonomisk debatt i ämnet på ett helt annat sätt än vad man gjort i Europa. I SOU 1997:22 framhåller Aktiebolagskommittén att det internationella rättsläget inte är den främsta anledningen till att man ifrågasätter förbudet mot förvärv av egna aktier. Man lägger istället fram en rad andra argument för att förvärv av egna aktier skall tillåtas. Personligen anser jag att det nog hade varit mer riktigt att sätta den internationella utvecklingen som det främsta skälet till ett upphävande av förbudet.Särskilt då argumenten som Aktiebolagskommittén lägger fram för förvärv av egna aktier ibland är något vaga och inte helt övertygande. Som skäl för den nya lagstiftningen framhåller man i prop. 1999/2000:34 möjligheter till bättre resursutnyttjande och internationell konkurrens. Eventuella risker för minskat kapitalskydd m.m. menar man kan undvikas genom att reglerna utformas på ett lämpligt sätt. Vad gäller de nya reglerna om förvärv av egna aktier i ABL så har lagstiftaren eftersträvat korrespondens med övriga kapitalskyddsregler i ABL. Till vissa delar anser jag dock att reglerna om förvärv av egna aktier skulle kunna kompletteras med regler som ökar skyddet för borgenärerna. En återbäringsregel likt 12:5 skulle vara att föredra, då denna regel innebär att kapital återförs till bolaget. Den enda nuvarande sanktionen är skadeståndsskyldighet och det ger enligt min mening inget fullgott skydd för borgenärerna. Man har i den svenska lagstiftningen gått utöver det andra bolagsdirektivets krav, genom att låta försiktighetsregeln gälla. Ur borgenärsskyddssynpunkt anser jag att försiktighetsregeln fyller en viktig funktion, och att det därmed var rätt att lagstiftaren utformade denna komplettering. Det finns enligt min uppfattning flera argument som talar för att även privata bolag skall få rätt att förvärva egna aktier. Det skulle bl.a. underlätta ägarskiften och kapitalanvändningen skulle maximeras. Det andra bolagsdirektivet omfattar endast publika bolag, vilket innebär att det är upp till varje land att utforma regler för de privata bolagen. Medlemsländerna är med andra ord inte tvungna att införa regler om skydd för det bundna egna kapitalet. Ur borgenärernas synvinkel är det självklart av vikt att det införs en dylik regel även för de privata bolagen. Om lagstiftaren i Sverige genomför lättnader i reglerna om förvärv av egna aktier även för de privata bolagen kommer reglerna säkerligen innefatta denna viktiga princip samt försiktighetsregeln. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mosser, Josefine
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1560282
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560282,
  abstract     = {{I svensk aktiebolagsrätt är reglerna om aktiekapitalet centrala, och de s.k. kapitalskyddsreglerna i ABL är uppbyggda kring aktiekapitalet. Regler om aktiekapitalets storlek och inbetalning innebär en garanti för att bolaget innehar en förmögenhet av en viss storlek. Man kan se det som en säkerhet, som borgenärerna har rätt att ta del av om företaget går dåligt. Reglerna om aktiekapitalet kan ses som grundregler som kompletterats med kapitalskyddsregler. Den mest väsentliga kapitalskyddsprincipen, principen om skyddet för det bundna egna kapitalet, återfinns i 12:2 1 st ABL. Denna princip innebär att en vinstutdelning aldrig får inkräkta på det bundna egna kapitalet. Försiktighetsregeln i 12:2 2 st ABL innebär dock att även en utdelning av det fria kapitalet kan komma att hindras. Samtliga EU-länder tillåter idag generellt publika aktiebolag att förvärva egna aktier på de villkor som bestäms av EG:s andra bolagsdirektiv. I USA har man sedan länge haft en liberalare syn på förvärv av egna aktier än i Europa. Förklaringen till detta torde bl.a. vara att den amerikanska bolagsrätten inte har samma utpräglade borgenärsskydd som exempelvis svensk rätt. Kapitalskyddet har ju varit det främsta motivet för ett förbud mot förvärv av egna aktier i svensk rätt. I USA har man även fört en intensiv företagsekonomisk debatt i ämnet på ett helt annat sätt än vad man gjort i Europa. I SOU 1997:22 framhåller Aktiebolagskommittén att det internationella rättsläget inte är den främsta anledningen till att man ifrågasätter förbudet mot förvärv av egna aktier. Man lägger istället fram en rad andra argument för att förvärv av egna aktier skall tillåtas. Personligen anser jag att det nog hade varit mer riktigt att sätta den internationella utvecklingen som det främsta skälet till ett upphävande av förbudet.Särskilt då argumenten som Aktiebolagskommittén lägger fram för förvärv av egna aktier ibland är något vaga och inte helt övertygande. Som skäl för den nya lagstiftningen framhåller man i prop. 1999/2000:34 möjligheter till bättre resursutnyttjande och internationell konkurrens. Eventuella risker för minskat kapitalskydd m.m. menar man kan undvikas genom att reglerna utformas på ett lämpligt sätt. Vad gäller de nya reglerna om förvärv av egna aktier i ABL så har lagstiftaren eftersträvat korrespondens med övriga kapitalskyddsregler i ABL. Till vissa delar anser jag dock att reglerna om förvärv av egna aktier skulle kunna kompletteras med regler som ökar skyddet för borgenärerna. En återbäringsregel likt 12:5 skulle vara att föredra, då denna regel innebär att kapital återförs till bolaget. Den enda nuvarande sanktionen är skadeståndsskyldighet och det ger enligt min mening inget fullgott skydd för borgenärerna. Man har i den svenska lagstiftningen gått utöver det andra bolagsdirektivets krav, genom att låta försiktighetsregeln gälla. Ur borgenärsskyddssynpunkt anser jag att försiktighetsregeln fyller en viktig funktion, och att det därmed var rätt att lagstiftaren utformade denna komplettering. Det finns enligt min uppfattning flera argument som talar för att även privata bolag skall få rätt att förvärva egna aktier. Det skulle bl.a. underlätta ägarskiften och kapitalanvändningen skulle maximeras. Det andra bolagsdirektivet omfattar endast publika bolag, vilket innebär att det är upp till varje land att utforma regler för de privata bolagen. Medlemsländerna är med andra ord inte tvungna att införa regler om skydd för det bundna egna kapitalet. Ur borgenärernas synvinkel är det självklart av vikt att det införs en dylik regel även för de privata bolagen. Om lagstiftaren i Sverige genomför lättnader i reglerna om förvärv av egna aktier även för de privata bolagen kommer reglerna säkerligen innefatta denna viktiga princip samt försiktighetsregeln.}},
  author       = {{Mosser, Josefine}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Förvärv av egna aktier  - I ljuset av kapitalskyddsreglerna -}},
  year         = {{2002}},
}