Advanced

Ungas rättsliga ställning vid hem för vård eller boende.

Månsdotter, Lina (2004)
Department of Law
Abstract
År 2002 tvångsomhändertogs 4 300 barn och unga. Den vanligaste placeringsformen är familjehem och efter det kommer så kallade HVB, hem för vård eller boende. De barn och unga som tvångsomhändertas tillhör en mycket utsatt grupp och samhället har därför ett särskilt ansvar för dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka den unges rättsliga ställning när hon eller han befinner sig på ett HVB. Uppsatsen omfattar endast tvångsplaceringar enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Uppsatsen undersöker den unges rättsliga ställning i teori, lagstiftning och i den praktiska tillämpningen. Undersökningen av den praktiska tillämpningen består dels av en genomgång av ett antal personakter vid socialförvaltningen i... (More)
År 2002 tvångsomhändertogs 4 300 barn och unga. Den vanligaste placeringsformen är familjehem och efter det kommer så kallade HVB, hem för vård eller boende. De barn och unga som tvångsomhändertas tillhör en mycket utsatt grupp och samhället har därför ett särskilt ansvar för dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka den unges rättsliga ställning när hon eller han befinner sig på ett HVB. Uppsatsen omfattar endast tvångsplaceringar enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Uppsatsen undersöker den unges rättsliga ställning i teori, lagstiftning och i den praktiska tillämpningen. Undersökningen av den praktiska tillämpningen består dels av en genomgång av ett antal personakter vid socialförvaltningen i Ronneby, dels av ett besök på Länsstyrelsen i Blekinge Län. Den unges rättsliga ställning i teorin betecknar förhållandet mellan den unge och rätten. Detta förhållande kan beskrivas utifrån tre komponenter, nämligen rättssäkerhet, integritet och autonomi. Den unges rättsliga ställning skyddas på olika sätt genom gällande lagstiftning. Bland annat har den unge rätt att komma till tals och rätt till offentligt biträde. Socialförvaltningen har en dokumentationsskyldighet som ställer stora krav på en korrekt journalföring. Undersökningen av den praktiska tillämpningen av teori och praktik visar dock att det råder viss diskrepans. Trots ett i lagen starkt barnperspektiv förblir de unga osynliga i det material som undersökts. Vidare visar undersökningen på brister i dokumentationen i förhållande till de krav som lagen uppställer. Undersökningen visar också att den största delen av socialsekreterarens arbete är informellt och därmed inte dokumenteras på ett sätt som uppfyller kraven på rättssäkerhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Månsdotter, Lina
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt, Socialrätt
language
Swedish
id
1560312
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560312,
  abstract     = {År 2002 tvångsomhändertogs 4 300 barn och unga. Den vanligaste placeringsformen är familjehem och efter det kommer så kallade HVB, hem för vård eller boende. De barn och unga som tvångsomhändertas tillhör en mycket utsatt grupp och samhället har därför ett särskilt ansvar för dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka den unges rättsliga ställning när hon eller han befinner sig på ett HVB. Uppsatsen omfattar endast tvångsplaceringar enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Uppsatsen undersöker den unges rättsliga ställning i teori, lagstiftning och i den praktiska tillämpningen. Undersökningen av den praktiska tillämpningen består dels av en genomgång av ett antal personakter vid socialförvaltningen i Ronneby, dels av ett besök på Länsstyrelsen i Blekinge Län. Den unges rättsliga ställning i teorin betecknar förhållandet mellan den unge och rätten. Detta förhållande kan beskrivas utifrån tre komponenter, nämligen rättssäkerhet, integritet och autonomi. Den unges rättsliga ställning skyddas på olika sätt genom gällande lagstiftning. Bland annat har den unge rätt att komma till tals och rätt till offentligt biträde. Socialförvaltningen har en dokumentationsskyldighet som ställer stora krav på en korrekt journalföring. Undersökningen av den praktiska tillämpningen av teori och praktik visar dock att det råder viss diskrepans. Trots ett i lagen starkt barnperspektiv förblir de unga osynliga i det material som undersökts. Vidare visar undersökningen på brister i dokumentationen i förhållande till de krav som lagen uppställer. Undersökningen visar också att den största delen av socialsekreterarens arbete är informellt och därmed inte dokumenteras på ett sätt som uppfyller kraven på rättssäkerhet.},
  author       = {Månsdotter, Lina},
  keyword      = {Förvaltningsrätt,Socialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ungas rättsliga ställning vid hem för vård eller boende.},
  year         = {2004},
}