Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Fastighetsuppskovsregeln - stridande mot de EG-rättsliga reglerna om fri rörlighet av arbetstagare och kapital

Nellmark, Hanna (2004)
Department of Law
Abstract
Skatterätten är ett av de rättsområden som tydligt påverkats av Sveriges anslutning till EU. Den indirekta beskattningen har bearbetats markant efter direktiv på EG-nivå. Även den direkta beskattningen har påverkats, framförallt genom fördragsbestämmelserna om fri rörlighet och icke-diskriminering. Uppsatsen behandlar huruvida den svenska regeln om uppskov med skatt från realisationsvinst för fastigheter strider mot EG-fördragets regler om fri rörlighet för kapital och arbetstagare. EG-fördragets bestämmelser angående icke-diskriminering är genomgående inriktade på diskriminering med hänsyn till nationalitet. I senare praxis har domstolen även slagit fast att även indirekt diskriminering är förbjuden. Med indirekt diskriminering avses... (More)
Skatterätten är ett av de rättsområden som tydligt påverkats av Sveriges anslutning till EU. Den indirekta beskattningen har bearbetats markant efter direktiv på EG-nivå. Även den direkta beskattningen har påverkats, framförallt genom fördragsbestämmelserna om fri rörlighet och icke-diskriminering. Uppsatsen behandlar huruvida den svenska regeln om uppskov med skatt från realisationsvinst för fastigheter strider mot EG-fördragets regler om fri rörlighet för kapital och arbetstagare. EG-fördragets bestämmelser angående icke-diskriminering är genomgående inriktade på diskriminering med hänsyn till nationalitet. I senare praxis har domstolen även slagit fast att även indirekt diskriminering är förbjuden. Med indirekt diskriminering avses särskiljande som i och för sig inte baseras på nationalitet, men som i praktiken leder till samma resultat. I flertalet mål har fastslagits att en tillämpning av skatteregler som gör skillnad mellan skattskyldiga beroende på om de har hemvist i landet eller inte kan utgöra förbjuden diskriminering, då sådana regler riskerar att särskilt drabba utländska medborgare. Även skatteregler som gör skillnad mellan olika skattskyldiga beroende på var de har investerat sitt kapital har i ett fall förklarats vara i princip stridande mot diskrimineringsförbudet. Av EGD:s praxis framgår vidare att för att en olikbehandling överhuvudtaget skall utgöra diskriminering krävs att det är två jämförbara situationer som behandlas olika. Domstolen har i flertalet mål haft att avgöra om en i princip otillåten olikbehandling kan rättfärdigas med hänsyn till olika typer av allmänintresse. I de flesta fall har de grunder för rättfärdigande som framförts av medlemsstaterna avvisats av domstolen. I ett fall har dock domstolen godtagit argumentet som framförts av medlemsstaten, motivet i det fallet var att olikbehandling krävdes för att upprätthålla skattesystemets inre sammanhang. För att få uppskovsavdrag skall den skattskyldige ha avyttrat en permanentbostad i Sverige och förvärvat eller avse att förvärva en ny bostad i Sverige. Uppskovsregeln innebär att avdraget som får göras motsvarar den skattepliktiga kapitalvinsten såvida vederlaget för ersättningsbostaden är minst detsamma som vederlaget för ursprungsbostaden. I de fall då ersättningsbostaden införskaffats till ett lägre likvid än vad ursprungsbostaden inbringat har den skattskyldige ej rätt till fullt uppskovsavdrag. Problematiken som lyfts fram i uppsatsen är exitskatt (utflyttningsskatt). D.v.s skatter som utfaller då en skattskyldig väljer att flytta ut ur en medlemsstat. Denna slags skatt har ansetts strida mot de fria rörligheterna i ett franskt fall. Examensarbetet utreder hur de svenska reglerna om uppskov, som kan ses som en slags exittax i de fall då uppskov ej kan erhållas vid utflyttning, förhåller sig till EG-rätten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nellmark, Hanna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1560400
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560400,
  abstract     = {{Skatterätten är ett av de rättsområden som tydligt påverkats av Sveriges anslutning till EU. Den indirekta beskattningen har bearbetats markant efter direktiv på EG-nivå. Även den direkta beskattningen har påverkats, framförallt genom fördragsbestämmelserna om fri rörlighet och icke-diskriminering. Uppsatsen behandlar huruvida den svenska regeln om uppskov med skatt från realisationsvinst för fastigheter strider mot EG-fördragets regler om fri rörlighet för kapital och arbetstagare. EG-fördragets bestämmelser angående icke-diskriminering är genomgående inriktade på diskriminering med hänsyn till nationalitet. I senare praxis har domstolen även slagit fast att även indirekt diskriminering är förbjuden. Med indirekt diskriminering avses särskiljande som i och för sig inte baseras på nationalitet, men som i praktiken leder till samma resultat. I flertalet mål har fastslagits att en tillämpning av skatteregler som gör skillnad mellan skattskyldiga beroende på om de har hemvist i landet eller inte kan utgöra förbjuden diskriminering, då sådana regler riskerar att särskilt drabba utländska medborgare. Även skatteregler som gör skillnad mellan olika skattskyldiga beroende på var de har investerat sitt kapital har i ett fall förklarats vara i princip stridande mot diskrimineringsförbudet. Av EGD:s praxis framgår vidare att för att en olikbehandling överhuvudtaget skall utgöra diskriminering krävs att det är två jämförbara situationer som behandlas olika. Domstolen har i flertalet mål haft att avgöra om en i princip otillåten olikbehandling kan rättfärdigas med hänsyn till olika typer av allmänintresse. I de flesta fall har de grunder för rättfärdigande som framförts av medlemsstaterna avvisats av domstolen. I ett fall har dock domstolen godtagit argumentet som framförts av medlemsstaten, motivet i det fallet var att olikbehandling krävdes för att upprätthålla skattesystemets inre sammanhang. För att få uppskovsavdrag skall den skattskyldige ha avyttrat en permanentbostad i Sverige och förvärvat eller avse att förvärva en ny bostad i Sverige. Uppskovsregeln innebär att avdraget som får göras motsvarar den skattepliktiga kapitalvinsten såvida vederlaget för ersättningsbostaden är minst detsamma som vederlaget för ursprungsbostaden. I de fall då ersättningsbostaden införskaffats till ett lägre likvid än vad ursprungsbostaden inbringat har den skattskyldige ej rätt till fullt uppskovsavdrag. Problematiken som lyfts fram i uppsatsen är exitskatt (utflyttningsskatt). D.v.s skatter som utfaller då en skattskyldig väljer att flytta ut ur en medlemsstat. Denna slags skatt har ansetts strida mot de fria rörligheterna i ett franskt fall. Examensarbetet utreder hur de svenska reglerna om uppskov, som kan ses som en slags exittax i de fall då uppskov ej kan erhållas vid utflyttning, förhåller sig till EG-rätten.}},
  author       = {{Nellmark, Hanna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Fastighetsuppskovsregeln - stridande mot de EG-rättsliga reglerna om fri rörlighet av arbetstagare och kapital}},
  year         = {{2004}},
}