Advanced

Muntlighet i asylärenden med fokus på den nya onstans- och processordningen

Nicklasson, Magnus (2006)
Department of Law
Abstract
Den 31 mars 2006 införs en mycket genomgripande reform inom asylprocessen. Denna innebär att ett avslag på en asylansökan kan överklagas till länsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm istället för till den nuvarande myndigheten Utlänningsnämnden. Syftet med reformen är enligt propositionen bl.a. att öka insynen i processen, rättssäkerheten, samt att öka muntligheten i processen. I denna uppsats har jag belyst muntligheten i asylprocessen och förändringen av denna i och med den nya asylprocessen. Syftet är att efterforska vilka konsekvenser den nya muntligheten innebär för utlänningen. Som en bakgrund börjar uppsatsen med att klarlägga visa relevanta definitioner samt att redogöra för lagstiftning och internationella förpliktelser.... (More)
Den 31 mars 2006 införs en mycket genomgripande reform inom asylprocessen. Denna innebär att ett avslag på en asylansökan kan överklagas till länsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm istället för till den nuvarande myndigheten Utlänningsnämnden. Syftet med reformen är enligt propositionen bl.a. att öka insynen i processen, rättssäkerheten, samt att öka muntligheten i processen. I denna uppsats har jag belyst muntligheten i asylprocessen och förändringen av denna i och med den nya asylprocessen. Syftet är att efterforska vilka konsekvenser den nya muntligheten innebär för utlänningen. Som en bakgrund börjar uppsatsen med att klarlägga visa relevanta definitioner samt att redogöra för lagstiftning och internationella förpliktelser. Utlänningslagen är den centrala lagstiftningen i Sverige på asylrättsområdet. I och med den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden kommer en ny utlänningslag ersätta 1989 års utlänningslag. En rad internationella rättsakter har betydelse vid prövningen av asylärenden och andra utlänningsärenden. Den viktigaste internationella överenskommelsen inom flyktingområdet är 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (FN:s flykting-konvention eller Genévekonventionen) med 1967 års tilläggsprotokoll (New York-protokollet). Sverige har också ratificerat några andra för flyktingärenden centrala konventioner. Europakonventionen innehåller några relevanta artiklar avseende asylärenden. Därutöver har direktiv och resolutioner utfärdats på området. I nästa del av uppsatsen görs en jämförelse mellan den nuvarande asylprocessen och den nya asylprocessen. Som sagt så kommer överprövningen att ske i tre länsrätter. Dessa beslut kan överklagas till en tredje instans, migrationsöverdomstolen, som är kammarrätten i Stockholm. Detta får ske om prövningstillstånd meddelas. Skillnaden är att förfarandet kommer att bli ett domstolsförfarande i länsrätterna i form utav en tvåpartsprocess. Reglerna för detta förfarande regleras i Förvaltnings-processlagen i stället för i Utlänningslagen, som reglerar förfarandet för dagens Utlänningsnämnd. Reglerna som reglerar muntlighet i Utlännings-nämnden respektive migrationsdomstolarna eller länsrätterna ser annorlunda ut. Bland annat så anges muntlig handläggning i utlänningslagen medan muntlig förhandling anges i förvaltningsprocesslagen. Nästa kapitel i uppsatsen ser till muntlighet ur ett teoretiskt perspektiv. Här undersöks vilka fördelar och nackdelar muntlig process har jämfört med skriftlig. Det konstateras bl.a. att en muntlig process är extra viktig vid bl.a. trovärdighets - och tillförlitlighetsfrågor. I asylärenden är utgången av ärendet ofta beroende på en bedömning av trovärdighet och tillförlitlighet av de uppgifter utlänningen lämnat. I detta kapitel ställs det också upp kriterier som antas i detta skede av uppsatsen påverkas av den nya muntligheten och som är centrala utifrån utlänningens perspektiv. Dessa är rättssäkerhet, legitimitet, kostnader och handläggningstider. Nästa kapitel kallas Fallstudier. Det första avsnittet av fallstudier består av Modellverksamheten. Detta är det nya arbetssätt Migrationsverket börjat tillämpa för att förbereda sig för den nya reformen. Tanken är att processen hos Migrationsverket skall likna den framtida processen i länsrätterna. De eventuella förändringar som skett på Migrationsverket borde ge vägledning för vilka förändringar den nya reformen innebär. Den andra delen av detta kapitel består av Finland. Finland genomförde nämligen en likartad reform år 1998. Där av kan fakta och statistik från Finland ge vägledning för vad reformen här i Sverige kommer att innebära. Till sist i slutsatsen för jag resonemang om hur de ställda kriterierna kan ändras i och med den nya reformen utifrån den information jag fått från fallstudierna. Jag anser att reformen kan innebära en del positiva konsekvenser framför allt vad gäller legitimitet och även handläggnings-tider. Dessa slutsatser dras från modellverksamheten främst. Det visade sig vara svårt att dra några konkreta slutsatser från fallet Finland. Finland genomförde andra stora förändringar av asylprocessen under samma tidsperiod och antalet asylsökande har kraftigt ändrats sedan 1998. Det är därför svårt att avgöra vad som kan tillskrivas reformen av överklagande-proceduren och vad som kan tillskrivas andra förfarandeförändringar och antalet asylsökande. Dessutom kan det konstateras att tvärtemot syftet av reformen 1998, så har muntligheten minskat i och med den nya reformen istället för att ha ökat. Detta gör att erfarenheterna från Finland blir motsägelsefulla. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nicklasson, Magnus
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt, Processrätt
language
Swedish
id
1560418
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560418,
  abstract     = {Den 31 mars 2006 införs en mycket genomgripande reform inom asylprocessen. Denna innebär att ett avslag på en asylansökan kan överklagas till länsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm istället för till den nuvarande myndigheten Utlänningsnämnden. Syftet med reformen är enligt propositionen bl.a. att öka insynen i processen, rättssäkerheten, samt att öka muntligheten i processen. I denna uppsats har jag belyst muntligheten i asylprocessen och förändringen av denna i och med den nya asylprocessen. Syftet är att efterforska vilka konsekvenser den nya muntligheten innebär för utlänningen. Som en bakgrund börjar uppsatsen med att klarlägga visa relevanta definitioner samt att redogöra för lagstiftning och internationella förpliktelser. Utlänningslagen är den centrala lagstiftningen i Sverige på asylrättsområdet. I och med den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden kommer en ny utlänningslag ersätta 1989 års utlänningslag. En rad internationella rättsakter har betydelse vid prövningen av asylärenden och andra utlänningsärenden. Den viktigaste internationella överenskommelsen inom flyktingområdet är 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning (FN:s flykting-konvention eller Genévekonventionen) med 1967 års tilläggsprotokoll (New York-protokollet). Sverige har också ratificerat några andra för flyktingärenden centrala konventioner. Europakonventionen innehåller några relevanta artiklar avseende asylärenden. Därutöver har direktiv och resolutioner utfärdats på området. I nästa del av uppsatsen görs en jämförelse mellan den nuvarande asylprocessen och den nya asylprocessen. Som sagt så kommer överprövningen att ske i tre länsrätter. Dessa beslut kan överklagas till en tredje instans, migrationsöverdomstolen, som är kammarrätten i Stockholm. Detta får ske om prövningstillstånd meddelas. Skillnaden är att förfarandet kommer att bli ett domstolsförfarande i länsrätterna i form utav en tvåpartsprocess. Reglerna för detta förfarande regleras i Förvaltnings-processlagen i stället för i Utlänningslagen, som reglerar förfarandet för dagens Utlänningsnämnd. Reglerna som reglerar muntlighet i Utlännings-nämnden respektive migrationsdomstolarna eller länsrätterna ser annorlunda ut. Bland annat så anges muntlig handläggning i utlänningslagen medan muntlig förhandling anges i förvaltningsprocesslagen. Nästa kapitel i uppsatsen ser till muntlighet ur ett teoretiskt perspektiv. Här undersöks vilka fördelar och nackdelar muntlig process har jämfört med skriftlig. Det konstateras bl.a. att en muntlig process är extra viktig vid bl.a. trovärdighets - och tillförlitlighetsfrågor. I asylärenden är utgången av ärendet ofta beroende på en bedömning av trovärdighet och tillförlitlighet av de uppgifter utlänningen lämnat. I detta kapitel ställs det också upp kriterier som antas i detta skede av uppsatsen påverkas av den nya muntligheten och som är centrala utifrån utlänningens perspektiv. Dessa är rättssäkerhet, legitimitet, kostnader och handläggningstider. Nästa kapitel kallas Fallstudier. Det första avsnittet av fallstudier består av Modellverksamheten. Detta är det nya arbetssätt Migrationsverket börjat tillämpa för att förbereda sig för den nya reformen. Tanken är att processen hos Migrationsverket skall likna den framtida processen i länsrätterna. De eventuella förändringar som skett på Migrationsverket borde ge vägledning för vilka förändringar den nya reformen innebär. Den andra delen av detta kapitel består av Finland. Finland genomförde nämligen en likartad reform år 1998. Där av kan fakta och statistik från Finland ge vägledning för vad reformen här i Sverige kommer att innebära. Till sist i slutsatsen för jag resonemang om hur de ställda kriterierna kan ändras i och med den nya reformen utifrån den information jag fått från fallstudierna. Jag anser att reformen kan innebära en del positiva konsekvenser framför allt vad gäller legitimitet och även handläggnings-tider. Dessa slutsatser dras från modellverksamheten främst. Det visade sig vara svårt att dra några konkreta slutsatser från fallet Finland. Finland genomförde andra stora förändringar av asylprocessen under samma tidsperiod och antalet asylsökande har kraftigt ändrats sedan 1998. Det är därför svårt att avgöra vad som kan tillskrivas reformen av överklagande-proceduren och vad som kan tillskrivas andra förfarandeförändringar och antalet asylsökande. Dessutom kan det konstateras att tvärtemot syftet av reformen 1998, så har muntligheten minskat i och med den nya reformen istället för att ha ökat. Detta gör att erfarenheterna från Finland blir motsägelsefulla.},
  author       = {Nicklasson, Magnus},
  keyword      = {Förvaltningsrätt,Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Muntlighet i asylärenden med fokus på den nya onstans- och processordningen},
  year         = {2006},
}