Godtrosförvärvets vara eller icke vara - en rättsekonomisk analys av handeln med stulen konst
(2007)Department of Law
- Abstract
- I denna uppsats tillämpas de rättsekonomiska teorierna om transaktionskostnader och Coase-teorem på de svenska reglerna om godtrosförvärv av lösöre och en Unidroitkonvention som reglerar godtrosförvärv av stulen konst. Avsikten är att utröna vilket av dessa regelverk som genererar högst transaktionskostnader vid förvärv av stulen konst och också vilket av regelverken som bäst främjar ekonomisk effektivitet enligt Coase-teoremet. Med transaktionskostnader avses sådana kostnader som uppkommer vid förvärv av alla de slag. Dessa kostnader kan delas in i kategorierna kontakt, kontrakt och kontroll. Då det gäller graden av transaktionskostnader argumenterar jag i denna uppsats för att extinktionsprincipen leder till lägre dylika kostnader. Trots... (More)
- I denna uppsats tillämpas de rättsekonomiska teorierna om transaktionskostnader och Coase-teorem på de svenska reglerna om godtrosförvärv av lösöre och en Unidroitkonvention som reglerar godtrosförvärv av stulen konst. Avsikten är att utröna vilket av dessa regelverk som genererar högst transaktionskostnader vid förvärv av stulen konst och också vilket av regelverken som bäst främjar ekonomisk effektivitet enligt Coase-teoremet. Med transaktionskostnader avses sådana kostnader som uppkommer vid förvärv av alla de slag. Dessa kostnader kan delas in i kategorierna kontakt, kontrakt och kontroll. Då det gäller graden av transaktionskostnader argumenterar jag i denna uppsats för att extinktionsprincipen leder till lägre dylika kostnader. Trots detta tillämpas i såväl GFL som Unidroitkonventionen vindikationsprincipen. Emellertid finns i de båda rättsinstrumenten kompletterande regler som bidrar till en sänkning av dessa kostnader. Dessa regler handlar om hävd, lösen, ''Due Diligence'' m.m. Min slutsats är att Unidroitkonventionen i jämförelse med GFL, på bästa sätt jobbar för att sänka transaktionskostnaderna i aktuella fall. Denna slutsats följer främst av att det i Unidroitkonventionen finns större möjlighet till kompensation för den som förlorat ett föremål till följd av ursprungliga ägares vindikation. Innebörden av Coase-teoremet är att det i en värld där alla individer är rationella maximerare av sin egen nytta och transaktionskostnaderna i denna värld är noll, det inte spelar någon roll hur rättsordningen fördelar rättigheter och skyldigheter. Detta är en följd av att individerna alltid kommer att sluta avtal som omfördelar rättigheter till den som värderar dem högst. Ur Coase-teoremet har sedermera en normativ konsekvens uttolkats vilken innebär att eftersom det i den verkliga världen alltid kommer att finnas transaktionskostnader, ska de juridiska reglerna alltid sträva efter att imitera en värld utan dylika kostnader, således ska rättigheter tilldelas den som värderar dem högst. Jag gör antagandet att den ursprungliga ägaren som förlorat sitt konstverk till följd av olovligt tagande, värderar det högst, jämfört med en godtroende förvärvare. Jag vill understryka att detta är mitt eget antagande och att slutsatsen bygger helt på det. De juridiska reglerna ska under förutsättning att den ursprungliga ägaren värderar objektet högst, ge denna rätt till det stulna föremålet, med andra ord ska enligt Coase-teoremet, vindikationsprincipen tillämpas för att på bästa sätt leda till att ekonomiskt effektiva avtal kommer till stånd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560433
- author
- Niemelä, Jonna
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Rättsekonomi
- language
- Swedish
- id
- 1560433
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560433,
abstract = {{I denna uppsats tillämpas de rättsekonomiska teorierna om transaktionskostnader och Coase-teorem på de svenska reglerna om godtrosförvärv av lösöre och en Unidroitkonvention som reglerar godtrosförvärv av stulen konst. Avsikten är att utröna vilket av dessa regelverk som genererar högst transaktionskostnader vid förvärv av stulen konst och också vilket av regelverken som bäst främjar ekonomisk effektivitet enligt Coase-teoremet. Med transaktionskostnader avses sådana kostnader som uppkommer vid förvärv av alla de slag. Dessa kostnader kan delas in i kategorierna kontakt, kontrakt och kontroll. Då det gäller graden av transaktionskostnader argumenterar jag i denna uppsats för att extinktionsprincipen leder till lägre dylika kostnader. Trots detta tillämpas i såväl GFL som Unidroitkonventionen vindikationsprincipen. Emellertid finns i de båda rättsinstrumenten kompletterande regler som bidrar till en sänkning av dessa kostnader. Dessa regler handlar om hävd, lösen, ''Due Diligence'' m.m. Min slutsats är att Unidroitkonventionen i jämförelse med GFL, på bästa sätt jobbar för att sänka transaktionskostnaderna i aktuella fall. Denna slutsats följer främst av att det i Unidroitkonventionen finns större möjlighet till kompensation för den som förlorat ett föremål till följd av ursprungliga ägares vindikation. Innebörden av Coase-teoremet är att det i en värld där alla individer är rationella maximerare av sin egen nytta och transaktionskostnaderna i denna värld är noll, det inte spelar någon roll hur rättsordningen fördelar rättigheter och skyldigheter. Detta är en följd av att individerna alltid kommer att sluta avtal som omfördelar rättigheter till den som värderar dem högst. Ur Coase-teoremet har sedermera en normativ konsekvens uttolkats vilken innebär att eftersom det i den verkliga världen alltid kommer att finnas transaktionskostnader, ska de juridiska reglerna alltid sträva efter att imitera en värld utan dylika kostnader, således ska rättigheter tilldelas den som värderar dem högst. Jag gör antagandet att den ursprungliga ägaren som förlorat sitt konstverk till följd av olovligt tagande, värderar det högst, jämfört med en godtroende förvärvare. Jag vill understryka att detta är mitt eget antagande och att slutsatsen bygger helt på det. De juridiska reglerna ska under förutsättning att den ursprungliga ägaren värderar objektet högst, ge denna rätt till det stulna föremålet, med andra ord ska enligt Coase-teoremet, vindikationsprincipen tillämpas för att på bästa sätt leda till att ekonomiskt effektiva avtal kommer till stånd.}},
author = {{Niemelä, Jonna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Godtrosförvärvets vara eller icke vara - en rättsekonomisk analys av handeln med stulen konst}},
year = {{2007}},
}