Advanced

Abandonering -I aktiebolags konkurs

Nilsson, Anna (2001)
Department of Law
Abstract
Då ett aktiebolag är insolvent skall det enligt 1 kap. 2 § KL försättas i konkurs. Genom konkurs skall aktiebolagets bo i dess helhet utredas och avvecklas, 1 kap. 1 § KL och 7 kap. 8 § KL. Normalt innebär konkursförfarandet att inga tillgångar kvarstår då konkursen avslutas. Ibland inträffar det emellertid att egendom kvarstår sedan konkursen avslutats. Det kan t.ex. röra sig om egendom som konkursboet övergivit enligt bestämmelserna i 3 kap. 9 § KL, d.v.s. egendom som är föremål för process mellan gäldenären och tredje man eller egendom som på annat sätt abandonerats. Med abandonering förstås att konkursförvaltaren, för att slippa eventuella kostnader som är förenade med viss egendom, avstår från att dra in denna egendom i konkursboet... (More)
Då ett aktiebolag är insolvent skall det enligt 1 kap. 2 § KL försättas i konkurs. Genom konkurs skall aktiebolagets bo i dess helhet utredas och avvecklas, 1 kap. 1 § KL och 7 kap. 8 § KL. Normalt innebär konkursförfarandet att inga tillgångar kvarstår då konkursen avslutas. Ibland inträffar det emellertid att egendom kvarstår sedan konkursen avslutats. Det kan t.ex. röra sig om egendom som konkursboet övergivit enligt bestämmelserna i 3 kap. 9 § KL, d.v.s. egendom som är föremål för process mellan gäldenären och tredje man eller egendom som på annat sätt abandonerats. Med abandonering förstås att konkursförvaltaren, för att slippa eventuella kostnader som är förenade med viss egendom, avstår från att dra in denna egendom i konkursboet eller helt avstår från att göra anspråk på viss egendom som annars skulle ingå i konkursboet. Den abandonerade egendomen kan ha ett positivt eller ett negativt värde. Troligast är dock att den har ett negativt värde och att den just därför abandonerats. Abandonering kan vålla problem i de fall då egendom abandonerats till konkursgäldenären och denne är ett aktiebolag. Detta hänger samman med att aktiebolag som försatts i konkurs som avslutats utan överskott jämlikt 13 kap. 19 § 1 st ABL skall upplösas. Avslutas i stället konkursen med ett överskott skall bolaget därmed jämlikt 13 kap. 19 § 2 st ABL träda i likvidation,. Därefter skall bolaget anses upplöst, 13 kap. 15 § ABL. Fråga uppstår då vad som händer med den egendom som abandonerats till aktiebolaget och vem som får stå för eventuella kostnader som är knutna till egendomen. En annan fråga av intresse är om ett upplöst aktiebolag överhuvudtaget kan äga egendom. En enig doktrin anser att så är fallet. Huvudregeln är emellertid att det upplösta bolaget endast erhåller passiv rättskapacitet efter upplösningen, vilket betyder att det kan förfoga faktiskt men inte rättsligt över egendomen. I praxis har dock vissa undantag medgivits, bl.a. då bolaget fört talan om skadestånd mot konkursförvaltaren och rättens ombudsman (NJA 1979 s. 700), talan mot konkursbeslut (NJA 1988 s. 110, 1998 s. 608) samt talan mot likvidationsbeslut (NJA 1996 s. 459). I de fall den kvarvarande egendomen har eller erhåller ett positivt värde kan egendomen utmätas av de borgenärer som inte erhållit full utdelning i konkursen. De kan dessutom ånyo försätta bolaget i konkurs. Detta hänger samman med att bolaget fortsätter att ansvara för skulder som inte betalts i konkursen. De kvarvarande borgenärerna får dock samsas med eventuella nytillkomna borgenärer. Ett alternativ till utmätning och konkurs i de fall den abandonerade egendomen har eller erhåller ett positivt värde är att låta likvidera bolaget. För detta finns inget lagstöd, men i praxis har hävdats att 13 kap. 16 och 18 §§ ABL bör kunna tillämpas analogiskt. Detta skulle leda till att den kvarvarande egendomen försäljs och att resterande borgenärer ersätts. På så vis uppnås en slutlig avveckling av bolaget. Om ersättningen för den försålda egendomen inte räcker till att betala resterande fordringar och likvidationskostnaderna, skulle bolaget emellertid vara insolvent och återigen kunna försättas i konkurs. Ett problem då ett upplöst aktiebolag erhållit aktiv rättskapacitet är vem som skall företräda detsamma. Huvudregeln har ansetts vara att behörig företrädare i de fall konkursen inte föregåtts av likvidation, är ordinarie bolagsföreträdare, d.v.s. styrelsen och den verkställande direktören. Om konkursen föregåtts av likvidation, företräds bolaget dock av en likvidator. Problem uppstår i det fall bolaget är i behov av likvidation men konkursen inte föregåtts av likvidation. Det kan t.ex. röra sig om egendom som kommit fram efter konkursen eller som abandonerats till konkursgäldenären. I praxis har bolaget då hamnat i ett ''dödläge'' där det inte kunnat erhålla aktiv rättskapacitet. Detta beror på att det då fodrats likvidation för att erhålla en behörig företrädare. För att undvika att bolaget hamnar i den situationen att det står utan behörig företrädare skulle en god man kunna utses. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Civilrätt; oklassificerad
language
Swedish
id
1560454
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560454,
  abstract     = {Då ett aktiebolag är insolvent skall det enligt 1 kap. 2 § KL försättas i konkurs. Genom konkurs skall aktiebolagets bo i dess helhet utredas och avvecklas, 1 kap. 1 § KL och 7 kap. 8 § KL. Normalt innebär konkursförfarandet att inga tillgångar kvarstår då konkursen avslutas. Ibland inträffar det emellertid att egendom kvarstår sedan konkursen avslutats. Det kan t.ex. röra sig om egendom som konkursboet övergivit enligt bestämmelserna i 3 kap. 9 § KL, d.v.s. egendom som är föremål för process mellan gäldenären och tredje man eller egendom som på annat sätt abandonerats. Med abandonering förstås att konkursförvaltaren, för att slippa eventuella kostnader som är förenade med viss egendom, avstår från att dra in denna egendom i konkursboet eller helt avstår från att göra anspråk på viss egendom som annars skulle ingå i konkursboet. Den abandonerade egendomen kan ha ett positivt eller ett negativt värde. Troligast är dock att den har ett negativt värde och att den just därför abandonerats. Abandonering kan vålla problem i de fall då egendom abandonerats till konkursgäldenären och denne är ett aktiebolag. Detta hänger samman med att aktiebolag som försatts i konkurs som avslutats utan överskott jämlikt 13 kap. 19 § 1 st ABL skall upplösas. Avslutas i stället konkursen med ett överskott skall bolaget därmed jämlikt 13 kap. 19 § 2 st ABL träda i likvidation,. Därefter skall bolaget anses upplöst, 13 kap. 15 § ABL. Fråga uppstår då vad som händer med den egendom som abandonerats till aktiebolaget och vem som får stå för eventuella kostnader som är knutna till egendomen. En annan fråga av intresse är om ett upplöst aktiebolag överhuvudtaget kan äga egendom. En enig doktrin anser att så är fallet. Huvudregeln är emellertid att det upplösta bolaget endast erhåller passiv rättskapacitet efter upplösningen, vilket betyder att det kan förfoga faktiskt men inte rättsligt över egendomen. I praxis har dock vissa undantag medgivits, bl.a. då bolaget fört talan om skadestånd mot konkursförvaltaren och rättens ombudsman (NJA 1979 s. 700), talan mot konkursbeslut (NJA 1988 s. 110, 1998 s. 608) samt talan mot likvidationsbeslut (NJA 1996 s. 459). I de fall den kvarvarande egendomen har eller erhåller ett positivt värde kan egendomen utmätas av de borgenärer som inte erhållit full utdelning i konkursen. De kan dessutom ånyo försätta bolaget i konkurs. Detta hänger samman med att bolaget fortsätter att ansvara för skulder som inte betalts i konkursen. De kvarvarande borgenärerna får dock samsas med eventuella nytillkomna borgenärer. Ett alternativ till utmätning och konkurs i de fall den abandonerade egendomen har eller erhåller ett positivt värde är att låta likvidera bolaget. För detta finns inget lagstöd, men i praxis har hävdats att 13 kap. 16 och 18 §§ ABL bör kunna tillämpas analogiskt. Detta skulle leda till att den kvarvarande egendomen försäljs och att resterande borgenärer ersätts. På så vis uppnås en slutlig avveckling av bolaget. Om ersättningen för den försålda egendomen inte räcker till att betala resterande fordringar och likvidationskostnaderna, skulle bolaget emellertid vara insolvent och återigen kunna försättas i konkurs. Ett problem då ett upplöst aktiebolag erhållit aktiv rättskapacitet är vem som skall företräda detsamma. Huvudregeln har ansetts vara att behörig företrädare i de fall konkursen inte föregåtts av likvidation, är ordinarie bolagsföreträdare, d.v.s. styrelsen och den verkställande direktören. Om konkursen föregåtts av likvidation, företräds bolaget dock av en likvidator. Problem uppstår i det fall bolaget är i behov av likvidation men konkursen inte föregåtts av likvidation. Det kan t.ex. röra sig om egendom som kommit fram efter konkursen eller som abandonerats till konkursgäldenären. I praxis har bolaget då hamnat i ett ''dödläge'' där det inte kunnat erhålla aktiv rättskapacitet. Detta beror på att det då fodrats likvidation för att erhålla en behörig företrädare. För att undvika att bolaget hamnar i den situationen att det står utan behörig företrädare skulle en god man kunna utses.},
  author       = {Nilsson, Anna},
  keyword      = {Civilrätt; oklassificerad},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Abandonering -I aktiebolags konkurs},
  year         = {2001},
}