Advanced

Ordre Public och Dublinförordningen - en diskussion om undantag från internationella förpliktelser

Nilsson, Caroline (2009)
Department of Law
Abstract
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka möjligheter det finns att göra undantag från traktatsförpliktelser. Fokus kommer att ligga på begreppet ordre public med målsättningen att utreda om detta rättsinstitut skulle kunna appliceras på den EG- rättsliga förordningen om kriterier och mekanismer för fastställandet av ansvaret för en asylansökan som ges in i någon av EU:s medlemsstater, även kallad Dublinförordningen. Uppsatsen är inspirerad av den kritik som riktades mot Dublinförordningens bestämmelser om överföring när det i år uppstod tveksamheter om Greklands fullgörande av förpliktelserna enligt EG- rätten i sin mottagning och hantering av asylsökande. Svenska myndigheter har inte ansett att Dublinförordningens regler tillåter undantag... (More)
Uppsatsens syfte är att undersöka vilka möjligheter det finns att göra undantag från traktatsförpliktelser. Fokus kommer att ligga på begreppet ordre public med målsättningen att utreda om detta rättsinstitut skulle kunna appliceras på den EG- rättsliga förordningen om kriterier och mekanismer för fastställandet av ansvaret för en asylansökan som ges in i någon av EU:s medlemsstater, även kallad Dublinförordningen. Uppsatsen är inspirerad av den kritik som riktades mot Dublinförordningens bestämmelser om överföring när det i år uppstod tveksamheter om Greklands fullgörande av förpliktelserna enligt EG- rätten i sin mottagning och hantering av asylsökande. Svenska myndigheter har inte ansett att Dublinförordningens regler tillåter undantag då det finns tveksamheter i en annan medlemsstats tillämpning av förbudet mot non- refoulement samt dess behandling och mottagning av asylsökande, varför ledning får sökas i mer generella regler om undantag. Folkrätten är det regelverk som reglerar ingåendet av traktater mellan stater. Traktaträtten är kodifierad i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En stat som ingår en traktat förbinder sig att följa de förpliktelser som traktaten innehåller. Möjligheten att undgå att fullgöra sina förpliktelser är snäva. En stat är suverän och bestämmer själv vilka konventionsåtaganden den vill göra. I samband med förhandlingarna av en traktat kan en stat göra reservationer mot de bestämmelser som den inte vill bli bunden av om det är tillåtet att göra reservationer. Efter ett ingående av en traktat är utrymmet för att undslippa fullgörelse av förpliktelserna mycket litet. Då en stat inte följer sina förpliktelser av en eller annan orsak kan de andra traktatsanslutna staterna välja att suspendera avtalet eller att avsluta avtalet. Avtal över nationsgränserna ingås också mellan privatpersoner och myndigheter. Vid konflikter i dessa avtal kan frågan om vilket lands lag som skall appliceras på tvisten uppkomma. Kriterier för vilken lag som skall väljas kan finnas inskriven i avtalet. Om inte får man söka ledning i lagar och konventioner som ingåtts för att reglera sådana frågor. Konsekvensen kan bli att en främmande stats rätt kan komma att tillämpas av svenska myndigheter. I detta sammanhang är ordre public ett relevant begrepp. Detta rättsinstitut ger en stat rätt att vägra tillämpning även då utländskt rätt enligt bestämmelserna skulle användas. I Sverige kan ordre public åberopas om tillämpningen av främmande rätt skulle vara ''uppenbart oförenlig med den svenska rättsordningen''. Sveriges EG- medlemskap innebär att Sverige lämnat över delar av sin suveränitet till gemenskapsrätten. EG- rättens företräde framför nationell rätt har utvecklats i praxis. Trots den starka presumtionen för gemenskapsrättens företräde är det möjligt att göra undantag för en medlemsstat. Denna möjlighet är utvecklad på den fria rörlighetens område. Ett avsteg från gemenskapsrätten måste vara proportionerligt, vilket innebär att åtgärden som tas för att skydda en nationell angelägenhet inte får vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att undanröja hotet. Domstolen menar att det är medlemsstaterna som får göra en bedömning av hur balansen mellan de grundläggande rättigheterna och principen om fri rörlighet skall upprätthållas, men det är domstolen som skall kontrollera om begränsningen är proportionerlig eller om den går utöver vad som är motiverat. Medlemsstaten måste kunna motivera och lägga fram detaljerade uppgifter för sitt beslut. Frågan om svensk ordre public kan åberopas gentemot EG- rättsliga beslut och bestämmelser är oviss. Uppsatsen diskuterar om det är möjligt att applicera resonemanget om ordre public på Dublinförordningen och om en sådan argumentation i så fall skulle överensstämma med EG- rätten och bemötas av denna. Synpunkter runt de lege ferenda kommer också att presenteras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Caroline
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
EG-rätt
language
Swedish
id
1560472
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560472,
  abstract     = {Uppsatsens syfte är att undersöka vilka möjligheter det finns att göra undantag från traktatsförpliktelser. Fokus kommer att ligga på begreppet ordre public med målsättningen att utreda om detta rättsinstitut skulle kunna appliceras på den EG- rättsliga förordningen om kriterier och mekanismer för fastställandet av ansvaret för en asylansökan som ges in i någon av EU:s medlemsstater, även kallad Dublinförordningen. Uppsatsen är inspirerad av den kritik som riktades mot Dublinförordningens bestämmelser om överföring när det i år uppstod tveksamheter om Greklands fullgörande av förpliktelserna enligt EG- rätten i sin mottagning och hantering av asylsökande. Svenska myndigheter har inte ansett att Dublinförordningens regler tillåter undantag då det finns tveksamheter i en annan medlemsstats tillämpning av förbudet mot non- refoulement samt dess behandling och mottagning av asylsökande, varför ledning får sökas i mer generella regler om undantag. Folkrätten är det regelverk som reglerar ingåendet av traktater mellan stater. Traktaträtten är kodifierad i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En stat som ingår en traktat förbinder sig att följa de förpliktelser som traktaten innehåller. Möjligheten att undgå att fullgöra sina förpliktelser är snäva. En stat är suverän och bestämmer själv vilka konventionsåtaganden den vill göra. I samband med förhandlingarna av en traktat kan en stat göra reservationer mot de bestämmelser som den inte vill bli bunden av om det är tillåtet att göra reservationer. Efter ett ingående av en traktat är utrymmet för att undslippa fullgörelse av förpliktelserna mycket litet. Då en stat inte följer sina förpliktelser av en eller annan orsak kan de andra traktatsanslutna staterna välja att suspendera avtalet eller att avsluta avtalet. Avtal över nationsgränserna ingås också mellan privatpersoner och myndigheter. Vid konflikter i dessa avtal kan frågan om vilket lands lag som skall appliceras på tvisten uppkomma. Kriterier för vilken lag som skall väljas kan finnas inskriven i avtalet. Om inte får man söka ledning i lagar och konventioner som ingåtts för att reglera sådana frågor. Konsekvensen kan bli att en främmande stats rätt kan komma att tillämpas av svenska myndigheter. I detta sammanhang är ordre public ett relevant begrepp. Detta rättsinstitut ger en stat rätt att vägra tillämpning även då utländskt rätt enligt bestämmelserna skulle användas. I Sverige kan ordre public åberopas om tillämpningen av främmande rätt skulle vara ''uppenbart oförenlig med den svenska rättsordningen''. Sveriges EG- medlemskap innebär att Sverige lämnat över delar av sin suveränitet till gemenskapsrätten. EG- rättens företräde framför nationell rätt har utvecklats i praxis. Trots den starka presumtionen för gemenskapsrättens företräde är det möjligt att göra undantag för en medlemsstat. Denna möjlighet är utvecklad på den fria rörlighetens område. Ett avsteg från gemenskapsrätten måste vara proportionerligt, vilket innebär att åtgärden som tas för att skydda en nationell angelägenhet inte får vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att undanröja hotet. Domstolen menar att det är medlemsstaterna som får göra en bedömning av hur balansen mellan de grundläggande rättigheterna och principen om fri rörlighet skall upprätthållas, men det är domstolen som skall kontrollera om begränsningen är proportionerlig eller om den går utöver vad som är motiverat. Medlemsstaten måste kunna motivera och lägga fram detaljerade uppgifter för sitt beslut. Frågan om svensk ordre public kan åberopas gentemot EG- rättsliga beslut och bestämmelser är oviss. Uppsatsen diskuterar om det är möjligt att applicera resonemanget om ordre public på Dublinförordningen och om en sådan argumentation i så fall skulle överensstämma med EG- rätten och bemötas av denna. Synpunkter runt de lege ferenda kommer också att presenteras.},
  author       = {Nilsson, Caroline},
  keyword      = {EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ordre Public och Dublinförordningen - en diskussion om undantag från internationella förpliktelser},
  year         = {2009},
}