Advanced

Omvandling av fängelse på livstid - En rättsfallsstudie av tillämpningen av en ny lag

Nilsson, Emma (2008)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats utreder hur lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid används i praktiken av, i första hand, Örebro tingsrätt. Därmed syftar den även till att diskutera vad som har hänt med livstidsstraffet sedan införandet av denna lag. Utgångspunkt är tio rättsfall från Örebro tingsrätt som behandlar fall där den dömde vid prövningstidpunkten avtjänat som lägst tio år och nio månader och som högst fjorton år. Fyra av dessa fick bifall av tingsrätten och övriga sex fick avslag på sin ansökan om omvandling. De senaste åren har utvecklingen gått mot att fler och fler avtjänar fängelsestraff på livstid. Den 10 juni 2008 rörde det sig om 160 personer. Ökningen beror dels på att fler döms till livstidsstraff och dels på att dessa idag... (More)
Denna uppsats utreder hur lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid används i praktiken av, i första hand, Örebro tingsrätt. Därmed syftar den även till att diskutera vad som har hänt med livstidsstraffet sedan införandet av denna lag. Utgångspunkt är tio rättsfall från Örebro tingsrätt som behandlar fall där den dömde vid prövningstidpunkten avtjänat som lägst tio år och nio månader och som högst fjorton år. Fyra av dessa fick bifall av tingsrätten och övriga sex fick avslag på sin ansökan om omvandling. De senaste åren har utvecklingen gått mot att fler och fler avtjänar fängelsestraff på livstid. Den 10 juni 2008 rörde det sig om 160 personer. Ökningen beror dels på att fler döms till livstidsstraff och dels på att dessa idag avtjänar längre tid än tidigare. Det var mot bakgrund av kritiken mot denna utveckling som regeringen tillsatte en utredning med uppdrag att utarbeta ett förslag till en ny ordning för prövningen av frigivning av livstidsdömda. Man vill därmed förbättra förutsebarheten, rättssäkerheten och innehållet i anstaltsvistelsen för dessa personer. Detta initiativ resulterade i den nya lagen som stadgar följande kriterier för att omvandling ska kunna ske&semic den tid som den dömde har avtjänat, vad som av domen framgår om de omständigheter som legat till grund för straffmätningen, om det finns risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten samt om den dömde har medverkat till att främja sin anpassning i samhället. Förslaget mötte kritik från olika remissinstanser innebärande bland annat att det är problematiskt att göra välgrundade straffmätningar baserade enbart på tio år gamla domar samt att det inte är acceptabelt att hålla någon inspärrad på grund av risk för återfall i brott. Den 21 maj i år kom Högsta domstolen med beslut beträffande tre fall av omvandling av livstidsstraff. Den uttalade då bland annat att en omvandling ska kunna ske även om det medför att den villkorliga frigivningen kommer att ligga flera år fram i tiden. Beträffande fängelsestraffets längd menar HD att man i stället vid prövningen utifrån straffvärdebedömningen ska göra en kategorisering inom spannet 18-25 år samt beakta den dömdes behov av frigivningsförberedelser. Beträffande vad som i Örebro tingsrätt blir avgörande för om omvandling medges finner jag här ett direkt samband med huruvida tillräckligt lång tid anses ha avtjänats i förhållande till brottets straffvärde. Vid bedömningen av straffvärdet har tingsrätten fäst stor vikt vid faktorer såsom att offret utsätts för svåra lidanden och dödsångest, om brottet begåtts med grymhet och offret varit skydds- och försvarslöst samt att även andra brott ingått i livstidsdomen. Följande kan utläsas ur Örebro tingsrätts praxis beträffande avtjänad tid och benämningen av brottets straffvärde. I de fall straffvärdet bedömts vara synnerligen högt har drygt tretton år inte varit tillräckligt för omvandling. Om det bedömts vara högt är däremot tretton år tillräckligt för omvandling. Örebro tingsrätt ansåg lite mer än tretton år inte vara tillräckligt vid ett mycket betydande straffvärde, samtidigt som den i ett annat fall ansåg nästan tretton år vara tillräckligt i förhållande till detta straffvärde. Tolv år och fyra månader har räckt för bifall vid ett straffvärde som bedömts som betydande. Betydelsen av att försöka utläsa denna typ av praxis är måhända något begränsat efter Högsta domstolens uttalande. Förutsättningarna för ett rättssäkert system är idag något bättre, eftersom kriterierna är fastslagna i lag, förfarandet är offentligt, det sker med en åklagare på ena sidan och en försvarare på den andra samt kan granskas av allmänheten. Eftersom den dömde nu är medveten om vilka faktorer som kan bli avgörande samt får veta vilka som blivit avgörande i just dennes fall, får definitivt även förutsebarheten sägas ha ökat. Om praxis utvecklas till att bli än mer enhetlig kommer den dömde att från början kunna ha en någorlunda klar uppfattning om längden på det fängelsestraff som ska avtjänas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Emma
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1560493
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560493,
  abstract     = {Denna uppsats utreder hur lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid används i praktiken av, i första hand, Örebro tingsrätt. Därmed syftar den även till att diskutera vad som har hänt med livstidsstraffet sedan införandet av denna lag. Utgångspunkt är tio rättsfall från Örebro tingsrätt som behandlar fall där den dömde vid prövningstidpunkten avtjänat som lägst tio år och nio månader och som högst fjorton år. Fyra av dessa fick bifall av tingsrätten och övriga sex fick avslag på sin ansökan om omvandling. De senaste åren har utvecklingen gått mot att fler och fler avtjänar fängelsestraff på livstid. Den 10 juni 2008 rörde det sig om 160 personer. Ökningen beror dels på att fler döms till livstidsstraff och dels på att dessa idag avtjänar längre tid än tidigare. Det var mot bakgrund av kritiken mot denna utveckling som regeringen tillsatte en utredning med uppdrag att utarbeta ett förslag till en ny ordning för prövningen av frigivning av livstidsdömda. Man vill därmed förbättra förutsebarheten, rättssäkerheten och innehållet i anstaltsvistelsen för dessa personer. Detta initiativ resulterade i den nya lagen som stadgar följande kriterier för att omvandling ska kunna ske&semic den tid som den dömde har avtjänat, vad som av domen framgår om de omständigheter som legat till grund för straffmätningen, om det finns risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten samt om den dömde har medverkat till att främja sin anpassning i samhället. Förslaget mötte kritik från olika remissinstanser innebärande bland annat att det är problematiskt att göra välgrundade straffmätningar baserade enbart på tio år gamla domar samt att det inte är acceptabelt att hålla någon inspärrad på grund av risk för återfall i brott. Den 21 maj i år kom Högsta domstolen med beslut beträffande tre fall av omvandling av livstidsstraff. Den uttalade då bland annat att en omvandling ska kunna ske även om det medför att den villkorliga frigivningen kommer att ligga flera år fram i tiden. Beträffande fängelsestraffets längd menar HD att man i stället vid prövningen utifrån straffvärdebedömningen ska göra en kategorisering inom spannet 18-25 år samt beakta den dömdes behov av frigivningsförberedelser. Beträffande vad som i Örebro tingsrätt blir avgörande för om omvandling medges finner jag här ett direkt samband med huruvida tillräckligt lång tid anses ha avtjänats i förhållande till brottets straffvärde. Vid bedömningen av straffvärdet har tingsrätten fäst stor vikt vid faktorer såsom att offret utsätts för svåra lidanden och dödsångest, om brottet begåtts med grymhet och offret varit skydds- och försvarslöst samt att även andra brott ingått i livstidsdomen. Följande kan utläsas ur Örebro tingsrätts praxis beträffande avtjänad tid och benämningen av brottets straffvärde. I de fall straffvärdet bedömts vara synnerligen högt har drygt tretton år inte varit tillräckligt för omvandling. Om det bedömts vara högt är däremot tretton år tillräckligt för omvandling. Örebro tingsrätt ansåg lite mer än tretton år inte vara tillräckligt vid ett mycket betydande straffvärde, samtidigt som den i ett annat fall ansåg nästan tretton år vara tillräckligt i förhållande till detta straffvärde. Tolv år och fyra månader har räckt för bifall vid ett straffvärde som bedömts som betydande. Betydelsen av att försöka utläsa denna typ av praxis är måhända något begränsat efter Högsta domstolens uttalande. Förutsättningarna för ett rättssäkert system är idag något bättre, eftersom kriterierna är fastslagna i lag, förfarandet är offentligt, det sker med en åklagare på ena sidan och en försvarare på den andra samt kan granskas av allmänheten. Eftersom den dömde nu är medveten om vilka faktorer som kan bli avgörande samt får veta vilka som blivit avgörande i just dennes fall, får definitivt även förutsebarheten sägas ha ökat. Om praxis utvecklas till att bli än mer enhetlig kommer den dömde att från början kunna ha en någorlunda klar uppfattning om längden på det fängelsestraff som ska avtjänas.},
  author       = {Nilsson, Emma},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Omvandling av fängelse på livstid - En rättsfallsstudie av tillämpningen av en ny lag},
  year         = {2008},
}