Kommunalt domstolstrots - konflikten mellan kommunal självstyrelse och legalitetsprincipen
(2005)Department of Law
- Abstract
- Det kommunala självstyret är historiskt starkt förankrat i det svenska samhället. I 1862 års kommunalförordningar erhöll kommunerna mer makt och självbestämmande. Flera indelningsreformer ökade möjligheterna för kommunerna att klara det ekonomiska ansvar som det inneburit att ansvara för det sociala skyddsnätet. Kommunerna gavs också möjlighet att själva bestämma över sin nämndorganisation, att samarbeta över kommungränserna genom gemensamma nämnder och möjlighet att driva kommunala bolag. Vad det kommunala självstyret idag rent praktiskt innebär och vilka uppgifter som skall omfattas av det kommunala självstyret är föränderligt pga. en från lagstiftaren medvetet vag formulering i grundlagen (RF 1 kap. 1 §). Staten använder för... (More)
- Det kommunala självstyret är historiskt starkt förankrat i det svenska samhället. I 1862 års kommunalförordningar erhöll kommunerna mer makt och självbestämmande. Flera indelningsreformer ökade möjligheterna för kommunerna att klara det ekonomiska ansvar som det inneburit att ansvara för det sociala skyddsnätet. Kommunerna gavs också möjlighet att själva bestämma över sin nämndorganisation, att samarbeta över kommungränserna genom gemensamma nämnder och möjlighet att driva kommunala bolag. Vad det kommunala självstyret idag rent praktiskt innebär och vilka uppgifter som skall omfattas av det kommunala självstyret är föränderligt pga. en från lagstiftaren medvetet vag formulering i grundlagen (RF 1 kap. 1 §). Staten använder för socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap 1 § och LSS (1993:387) en detaljerad form av regelstyrning mot kommunerna. Rättighetslagstiftningen innebär att enskilda har givits en möjlighet att utkräva specifika rättigheter i domstol. Sedan handikappreformen 1993 och förtydligandet från statens sida om vad försörjningsstödet innebär, har kostnaderna för kommunerna ökat. Kommunerna hävdar att de behandlas styvmoderligt av staten med ständiga avsteg från finansieringsprincipen (principen om att kommuner och landsting skall erhålla kompensation för de ekonomiska bördor som de får av staten) och att uppgifterna som lagts på dem är mycket betungande. Resursbrist är en vanlig förklaring från kommunerna till varför de inte verkställer domstolarnas gynnande beslut eller varför kommunerna inte verkställer egna beslut på LSS området och beträffande försörjningsstödet. Trots ett flertal utredningar om det kommunala domstolstrotset och ett flertal sanktionsmöjligheter kvarstår problematiken. Utgångspunkten i samhället måste vara att den offentliga makten, inklusive kommunerna, själva följer de regler som finns och de avgöranden som tas av våra domstolar. Legalitetsprincipen måste följas. Socialtjänst, - och handikapplagstiftningen är inte förhandlingsbara rättigheter. Samtidigt måste staten följa finansieringsprincipen och bättre metoder måste framtas för beräkningar av de reella kostnaderna på området. Tillsynen och samordningen från länsstyrelsen måste öka. På sikt behöver uppgiftsfördelningen ses över och ansvaret behöver renodlas för verksamheterna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560511
- author
- Nilsson, Frida
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt, Socialrätt, Statsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560511
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560511,
abstract = {{Det kommunala självstyret är historiskt starkt förankrat i det svenska samhället. I 1862 års kommunalförordningar erhöll kommunerna mer makt och självbestämmande. Flera indelningsreformer ökade möjligheterna för kommunerna att klara det ekonomiska ansvar som det inneburit att ansvara för det sociala skyddsnätet. Kommunerna gavs också möjlighet att själva bestämma över sin nämndorganisation, att samarbeta över kommungränserna genom gemensamma nämnder och möjlighet att driva kommunala bolag. Vad det kommunala självstyret idag rent praktiskt innebär och vilka uppgifter som skall omfattas av det kommunala självstyret är föränderligt pga. en från lagstiftaren medvetet vag formulering i grundlagen (RF 1 kap. 1 §). Staten använder för socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap 1 § och LSS (1993:387) en detaljerad form av regelstyrning mot kommunerna. Rättighetslagstiftningen innebär att enskilda har givits en möjlighet att utkräva specifika rättigheter i domstol. Sedan handikappreformen 1993 och förtydligandet från statens sida om vad försörjningsstödet innebär, har kostnaderna för kommunerna ökat. Kommunerna hävdar att de behandlas styvmoderligt av staten med ständiga avsteg från finansieringsprincipen (principen om att kommuner och landsting skall erhålla kompensation för de ekonomiska bördor som de får av staten) och att uppgifterna som lagts på dem är mycket betungande. Resursbrist är en vanlig förklaring från kommunerna till varför de inte verkställer domstolarnas gynnande beslut eller varför kommunerna inte verkställer egna beslut på LSS området och beträffande försörjningsstödet. Trots ett flertal utredningar om det kommunala domstolstrotset och ett flertal sanktionsmöjligheter kvarstår problematiken. Utgångspunkten i samhället måste vara att den offentliga makten, inklusive kommunerna, själva följer de regler som finns och de avgöranden som tas av våra domstolar. Legalitetsprincipen måste följas. Socialtjänst, - och handikapplagstiftningen är inte förhandlingsbara rättigheter. Samtidigt måste staten följa finansieringsprincipen och bättre metoder måste framtas för beräkningar av de reella kostnaderna på området. Tillsynen och samordningen från länsstyrelsen måste öka. På sikt behöver uppgiftsfördelningen ses över och ansvaret behöver renodlas för verksamheterna.}},
author = {{Nilsson, Frida}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kommunalt domstolstrots - konflikten mellan kommunal självstyrelse och legalitetsprincipen}},
year = {{2005}},
}