Prospektansvaret för Corporate officers och directors enligt Securities Act och Securities Exchange Act
(2007)Department of Law
- Abstract
- De bestämmelser som anger ansvaret för corporate officers och directors vid vilseledande och bedrägliga prospekt i amerikansk federal rätt återfinns i Securities Acts. Securities Acts är samlingsnamnet för Securities Act och Securities Exchange Act, vilka är en del av lagstiftningen för värdepappershandeln. Securities Acts skapades för att skydda investerare mot vilseledande och bedräglig information i samband med värdepapperstransaktioner. Ansvaret som utkrävs av de inblandade är både primärt och sekundärt. Förutom de ansvarsbestämmelser som lagstiftaren har skapat har domstolarna i USA även använt sig av ett antal doktriner hämtade från Common Law. I stort bygger det primära ansvaret på de grundläggande registreringskraven som ges i... (More)
- De bestämmelser som anger ansvaret för corporate officers och directors vid vilseledande och bedrägliga prospekt i amerikansk federal rätt återfinns i Securities Acts. Securities Acts är samlingsnamnet för Securities Act och Securities Exchange Act, vilka är en del av lagstiftningen för värdepappershandeln. Securities Acts skapades för att skydda investerare mot vilseledande och bedräglig information i samband med värdepapperstransaktioner. Ansvaret som utkrävs av de inblandade är både primärt och sekundärt. Förutom de ansvarsbestämmelser som lagstiftaren har skapat har domstolarna i USA även använt sig av ett antal doktriner hämtade från Common Law. I stort bygger det primära ansvaret på de grundläggande registreringskraven som ges i Securities Act och bland dessa återfinns även de bestämmelser som avgör huruvida de krav som ställs på prospekt är att se som uppfyllda. Det primära ansvaret är uppdelat i två '' sektioner ''. Den första är, de bestämmelser som ger rätt till en uttrycklig talan för den enskilde aktieägaren och som till sin utformning uppfattas att ge uttryck för ett strikt ansvar. Den andra är, de bedrägeribestämmelser vilka domstolarna har tolkat som att de tillåter en enskild rätt till talan ( s.k. underförstådd talerätt). Dessa bestämmelser skulle i annat fall endast tillåta att SEC förde talan. Denna möjlighet till underförstådd enskild talan har alltmer begränsats av domstolarna pågrund av att man i allt för stor grad har missbrukat denna rätt. Denna utveckling som domstolarna gett sig in på kommer troligen leda till att det blir allt svårare att få tillstånd en enskild underförstådd talan, dock med ett undantag, nämligen den främsta bedrägeribestämmelsen rule 10 (b)-5 vars existens är så accepterad bland domstolarna att den kommer att bibehålla sin betydelse för den underförstådda rätten. Till skillnad från de bestämmelser som tillåter en uttrycklig enskild rätt till talan, uppställer rule 10 (b)-5 ett större antal rekvisit för att tillåta en enskild talan, där ibland ett krav på uppsåt. Eftersom denna bestämmelse inte är uttrycklig har dessa rekvisit ej blivit tydligt definierade i lagtexten, något som har lett till att domstolarna själva fått ta ställning till hur dessa skall tolkas. Detta har gjort att domstolarna har tolkat rekvisiten olika. Trots att bestämmelserna som tillåter en uttrycklig talan mot en primär överträdare ger sken av att vara strikta i sitt ansvar har lagstiftaren och domstolarna försett ansvarssubjekten med ett visst skydd mot ansvar, s.k. försvar. Dessa försvar ger den ansvarige en möjlighet att undkomma ansvar, om han kan uppfylla de krav som uppställs. Det sekundära ansvaret är, såsom det primära uppdelat på lagens bestämmelser och de doktriner, som domstolarna ansett lämpliga att använda för att komma åt överträdare. En av de främst använda bestämmelserna om sekundärt ansvar, som bygger på underförstådd talan är aiding and abetting. Denna bestämmelse har drabbats hårt av domstolarnas allt snävare tolkning av denna rätt. En annan bestämmelse om sekundärt ansvar som är lagstiftad och som inte bygger på en doktrin är '' controlling person '', vilken finns både i Securities Act och Securities Exchange Act i två något varierande versioner. Där den största skillnaden är att finna i försvaren till dessa två bestämmelser. Försvaret i Securities Act kan sägas bygga på en objektiv grund och den i Securities Exchange Act är möjligen att betrakta som subjektiv. Annars ligger själva grunden till '' controlling person '' i att personen i kontroll över andra personer utövar denna möjlighet till kontroll och ej utnyttjar den till att överträda bestämmelserna och eftersom passivitet är ansvarsgrundande, inte låter någon underordnad göra det. Ett annat sorts skydd som officers och directors har, är det faktum att domstolarna börjat använda sig av en relativt ny doktrin '' bespeak caution doctrine '' som ett sätt att sålla bort en talan som i domstolens ögon anses ogiltigt på grund av att felaktigheten eller utelämnandet i prospektet ej var att betrakta som väsentligt, därmed har käranden misslyckats med uppfylla det grundläggande rekvisitet vid en talan om överträdelse av Securities Acts. För att detta skall ske räcker det med att det i prospektet finns utsatt en varning om att risker existerar i samband med investeringen eller när ett uttalande inne i prospektet inte uppfattas av domstolen så optimistiskt som käranden utmålade det att vara. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560523
- author
- Nilsson, Jenny
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560523
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560523,
abstract = {{De bestämmelser som anger ansvaret för corporate officers och directors vid vilseledande och bedrägliga prospekt i amerikansk federal rätt återfinns i Securities Acts. Securities Acts är samlingsnamnet för Securities Act och Securities Exchange Act, vilka är en del av lagstiftningen för värdepappershandeln. Securities Acts skapades för att skydda investerare mot vilseledande och bedräglig information i samband med värdepapperstransaktioner. Ansvaret som utkrävs av de inblandade är både primärt och sekundärt. Förutom de ansvarsbestämmelser som lagstiftaren har skapat har domstolarna i USA även använt sig av ett antal doktriner hämtade från Common Law. I stort bygger det primära ansvaret på de grundläggande registreringskraven som ges i Securities Act och bland dessa återfinns även de bestämmelser som avgör huruvida de krav som ställs på prospekt är att se som uppfyllda. Det primära ansvaret är uppdelat i två '' sektioner ''. Den första är, de bestämmelser som ger rätt till en uttrycklig talan för den enskilde aktieägaren och som till sin utformning uppfattas att ge uttryck för ett strikt ansvar. Den andra är, de bedrägeribestämmelser vilka domstolarna har tolkat som att de tillåter en enskild rätt till talan ( s.k. underförstådd talerätt). Dessa bestämmelser skulle i annat fall endast tillåta att SEC förde talan. Denna möjlighet till underförstådd enskild talan har alltmer begränsats av domstolarna pågrund av att man i allt för stor grad har missbrukat denna rätt. Denna utveckling som domstolarna gett sig in på kommer troligen leda till att det blir allt svårare att få tillstånd en enskild underförstådd talan, dock med ett undantag, nämligen den främsta bedrägeribestämmelsen rule 10 (b)-5 vars existens är så accepterad bland domstolarna att den kommer att bibehålla sin betydelse för den underförstådda rätten. Till skillnad från de bestämmelser som tillåter en uttrycklig enskild rätt till talan, uppställer rule 10 (b)-5 ett större antal rekvisit för att tillåta en enskild talan, där ibland ett krav på uppsåt. Eftersom denna bestämmelse inte är uttrycklig har dessa rekvisit ej blivit tydligt definierade i lagtexten, något som har lett till att domstolarna själva fått ta ställning till hur dessa skall tolkas. Detta har gjort att domstolarna har tolkat rekvisiten olika. Trots att bestämmelserna som tillåter en uttrycklig talan mot en primär överträdare ger sken av att vara strikta i sitt ansvar har lagstiftaren och domstolarna försett ansvarssubjekten med ett visst skydd mot ansvar, s.k. försvar. Dessa försvar ger den ansvarige en möjlighet att undkomma ansvar, om han kan uppfylla de krav som uppställs. Det sekundära ansvaret är, såsom det primära uppdelat på lagens bestämmelser och de doktriner, som domstolarna ansett lämpliga att använda för att komma åt överträdare. En av de främst använda bestämmelserna om sekundärt ansvar, som bygger på underförstådd talan är aiding and abetting. Denna bestämmelse har drabbats hårt av domstolarnas allt snävare tolkning av denna rätt. En annan bestämmelse om sekundärt ansvar som är lagstiftad och som inte bygger på en doktrin är '' controlling person '', vilken finns både i Securities Act och Securities Exchange Act i två något varierande versioner. Där den största skillnaden är att finna i försvaren till dessa två bestämmelser. Försvaret i Securities Act kan sägas bygga på en objektiv grund och den i Securities Exchange Act är möjligen att betrakta som subjektiv. Annars ligger själva grunden till '' controlling person '' i att personen i kontroll över andra personer utövar denna möjlighet till kontroll och ej utnyttjar den till att överträda bestämmelserna och eftersom passivitet är ansvarsgrundande, inte låter någon underordnad göra det. Ett annat sorts skydd som officers och directors har, är det faktum att domstolarna börjat använda sig av en relativt ny doktrin '' bespeak caution doctrine '' som ett sätt att sålla bort en talan som i domstolens ögon anses ogiltigt på grund av att felaktigheten eller utelämnandet i prospektet ej var att betrakta som väsentligt, därmed har käranden misslyckats med uppfylla det grundläggande rekvisitet vid en talan om överträdelse av Securities Acts. För att detta skall ske räcker det med att det i prospektet finns utsatt en varning om att risker existerar i samband med investeringen eller när ett uttalande inne i prospektet inte uppfattas av domstolen så optimistiskt som käranden utmålade det att vara.}},
author = {{Nilsson, Jenny}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Prospektansvaret för Corporate officers och directors enligt Securities Act och Securities Exchange Act}},
year = {{2007}},
}