Nederländska Antillerna och skatteparadisproblematiken - ur ett skattekonkurrensperspektiv
(2001)Department of Law
- Abstract
- Inom både OECD och EU pågår samarbete för att motverka skadlig skattekonkurrens. OECD:s skattekonkurrenssamarbete omfattar endast geografiskt rörlig verksamhet, såsom finansiell- och annan serviceverksamhet. Organisationen har presenterat ett antal nyckelfaktorer som kan användas för att identifiera skatteparadis och skadliga förmånliga skattesystem och kommer på så vis fram till var skadlig skattekonkurrens förekommer. Nederländska Antillerna var ett av de länder som av OECD pekades ut som ett skatteparadis under år 2000. EU:s arbete mot skadlig skattekonkurrens på företagsbeskattningens område avser all ekonomisk verksamhet. I uppförandekoden har EU lagt fram ett antal kriterium som kan användas för att peka på vad som utgör skadlig... (More)
- Inom både OECD och EU pågår samarbete för att motverka skadlig skattekonkurrens. OECD:s skattekonkurrenssamarbete omfattar endast geografiskt rörlig verksamhet, såsom finansiell- och annan serviceverksamhet. Organisationen har presenterat ett antal nyckelfaktorer som kan användas för att identifiera skatteparadis och skadliga förmånliga skattesystem och kommer på så vis fram till var skadlig skattekonkurrens förekommer. Nederländska Antillerna var ett av de länder som av OECD pekades ut som ett skatteparadis under år 2000. EU:s arbete mot skadlig skattekonkurrens på företagsbeskattningens område avser all ekonomisk verksamhet. I uppförandekoden har EU lagt fram ett antal kriterium som kan användas för att peka på vad som utgör skadlig skattekonkurrens. Tre skatteåtgärder i landets skattesystem fanns med på den lista över skadliga skatteåtgärder som presenterades inom ramarna för EU:s arbete, nämligen skattereglerna för offshore-bolag, captive insurance-bolag och free zones. I uppsatsen redogörs för principerna för bolagsbeskattningen på Nederländska Antillerna. Landets skattesystem framstår som om det till stor del består av undantags- eller lättnadsregler vilka i många fall möjliggör inkomstbeskattning med väldigt låga skattesatser, ofta cirka 3 procent. Till stor del tycks lättnadsreglerna vara avsedda att locka dit utländska investerare eftersom de är tillgängliga även för så kallade offshore-bolag. Dessa bolag ägs av utländska subjekt och bedriver sin verksamhet utanför landets gränser. Även vissa effekter till följd av Kungariket Nederländernas dubbelbeskattningsavtal diskuteras och visar att en företagsstruktur med bolag både i Nederländerna och på Nederländska Antillerna kan ha mycket förmånliga effekter ur skattesynpunkt. Dessutom redogörs för möjligheterna till informationsutbyte och insyn i landets skattesystem. Dessa är just nu begränsade, men ett nyligen undertecknat åtagande gentemot OECD (advanced commitment letter) kommer troligen att ändra på detta. Nederländska Antillerna möter alla de kriterium för skatteparadis som OECD ställer upp och får således anses leva upp till sitt rykte. Det är möjligt att landet kan slippa klassificeringen som ett skatteparadis tack vare åtagandet gentemot OECD. Åtminstone tas Antillerna inte med på den lista över icke samarbetsvilliga skatteparadis som skall färdigställas i mitten av 2001. Beskattningen av offshore-bolag, captive insurance-bolag och free zones får anses skadliga enligt de kriterier uppförandekoden ställer upp, under förutsättning att de kan anses ha betydande inverkan på var inom Europeiska gemenskapen ekonomisk verksamhet förläggs. Beroende på hur det kravet skall tolkas, kan det anses tveksamt om skatteåtgärderna för free zones kan anses ha sådan effekt. Skadlig skattekonkurrens enligt uppförandekoden föreligger således vid åtminstone två av de tre utpekade skatteåtgärderna. De svenska cfc-reglerna medför vissa begränsningar i möjligheterna för svenska skattesubjekt att i sin skatteplanering använda sig av skatteförmåner på Nederländska Antillerna. I nuläget är det emellertid inte särskilt komplicerat att ta sig runt detta hinder. Förändringar i den svenska lagstiftningen är emellertid att vänta och dessa kommer att innebära en viss skärpning av cfc-lagstiftningen. Samtidigt kommer föreslagna förändringar beträffande beskattning på utdelningar och reavinster från näringsbetingade innehav att i någon mån väntas minska benägenheten att skatteplanera via skatteparadis som Nederländska Antillerna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560526
- author
- Nilsson, Jessica
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1560526
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560526,
abstract = {{Inom både OECD och EU pågår samarbete för att motverka skadlig skattekonkurrens. OECD:s skattekonkurrenssamarbete omfattar endast geografiskt rörlig verksamhet, såsom finansiell- och annan serviceverksamhet. Organisationen har presenterat ett antal nyckelfaktorer som kan användas för att identifiera skatteparadis och skadliga förmånliga skattesystem och kommer på så vis fram till var skadlig skattekonkurrens förekommer. Nederländska Antillerna var ett av de länder som av OECD pekades ut som ett skatteparadis under år 2000. EU:s arbete mot skadlig skattekonkurrens på företagsbeskattningens område avser all ekonomisk verksamhet. I uppförandekoden har EU lagt fram ett antal kriterium som kan användas för att peka på vad som utgör skadlig skattekonkurrens. Tre skatteåtgärder i landets skattesystem fanns med på den lista över skadliga skatteåtgärder som presenterades inom ramarna för EU:s arbete, nämligen skattereglerna för offshore-bolag, captive insurance-bolag och free zones. I uppsatsen redogörs för principerna för bolagsbeskattningen på Nederländska Antillerna. Landets skattesystem framstår som om det till stor del består av undantags- eller lättnadsregler vilka i många fall möjliggör inkomstbeskattning med väldigt låga skattesatser, ofta cirka 3 procent. Till stor del tycks lättnadsreglerna vara avsedda att locka dit utländska investerare eftersom de är tillgängliga även för så kallade offshore-bolag. Dessa bolag ägs av utländska subjekt och bedriver sin verksamhet utanför landets gränser. Även vissa effekter till följd av Kungariket Nederländernas dubbelbeskattningsavtal diskuteras och visar att en företagsstruktur med bolag både i Nederländerna och på Nederländska Antillerna kan ha mycket förmånliga effekter ur skattesynpunkt. Dessutom redogörs för möjligheterna till informationsutbyte och insyn i landets skattesystem. Dessa är just nu begränsade, men ett nyligen undertecknat åtagande gentemot OECD (advanced commitment letter) kommer troligen att ändra på detta. Nederländska Antillerna möter alla de kriterium för skatteparadis som OECD ställer upp och får således anses leva upp till sitt rykte. Det är möjligt att landet kan slippa klassificeringen som ett skatteparadis tack vare åtagandet gentemot OECD. Åtminstone tas Antillerna inte med på den lista över icke samarbetsvilliga skatteparadis som skall färdigställas i mitten av 2001. Beskattningen av offshore-bolag, captive insurance-bolag och free zones får anses skadliga enligt de kriterier uppförandekoden ställer upp, under förutsättning att de kan anses ha betydande inverkan på var inom Europeiska gemenskapen ekonomisk verksamhet förläggs. Beroende på hur det kravet skall tolkas, kan det anses tveksamt om skatteåtgärderna för free zones kan anses ha sådan effekt. Skadlig skattekonkurrens enligt uppförandekoden föreligger således vid åtminstone två av de tre utpekade skatteåtgärderna. De svenska cfc-reglerna medför vissa begränsningar i möjligheterna för svenska skattesubjekt att i sin skatteplanering använda sig av skatteförmåner på Nederländska Antillerna. I nuläget är det emellertid inte särskilt komplicerat att ta sig runt detta hinder. Förändringar i den svenska lagstiftningen är emellertid att vänta och dessa kommer att innebära en viss skärpning av cfc-lagstiftningen. Samtidigt kommer föreslagna förändringar beträffande beskattning på utdelningar och reavinster från näringsbetingade innehav att i någon mån väntas minska benägenheten att skatteplanera via skatteparadis som Nederländska Antillerna.}},
author = {{Nilsson, Jessica}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Nederländska Antillerna och skatteparadisproblematiken - ur ett skattekonkurrensperspektiv}},
year = {{2001}},
}