Advanced

Emissionsprospekt- om information och ansvar

Nilsson, Maria (2001)
Department of Law
Abstract
Det finns flera sorters prospekt, förutom emissionsprospekt även börsprospekt, noteringsprospekt och erbjudandeprospekt. Dessa kan även i flera fall kombineras. Ett emissionsprospekt är information om ett bolag som är avsedd främst för personer som funderar på att investera i bolaget vid en emission. Det skall enligt ABL upprättas då ett publikt aktiebolag riktar en inbjudan till en vidare krets att förvärva aktier. Kretsen aktierna erbjuds till skall bestå av minst 200 personer och beloppsgränsen för aktierna ligger på 300 000 kr. Styrelsen upprättar emissionsprospektet, ofta med hjälp av emissionsinstitut. Efter att revisorns granskning blivit godkänd skall emissionsprospektet godkännas av FI. Den information som emissionsprospektet... (More)
Det finns flera sorters prospekt, förutom emissionsprospekt även börsprospekt, noteringsprospekt och erbjudandeprospekt. Dessa kan även i flera fall kombineras. Ett emissionsprospekt är information om ett bolag som är avsedd främst för personer som funderar på att investera i bolaget vid en emission. Det skall enligt ABL upprättas då ett publikt aktiebolag riktar en inbjudan till en vidare krets att förvärva aktier. Kretsen aktierna erbjuds till skall bestå av minst 200 personer och beloppsgränsen för aktierna ligger på 300 000 kr. Styrelsen upprättar emissionsprospektet, ofta med hjälp av emissionsinstitut. Efter att revisorns granskning blivit godkänd skall emissionsprospektet godkännas av FI. Den information som emissionsprospektet skall ge är skiftande. Till det viktigaste hör uppgifter om bolagets verksamhet, finansiella uppgifter och framtidsutsikter. Emissionsprospektet skall informera om vilka regler det finns för aktierna i bolaget och de viktigaste bestämmelserna i bolagsordningen. Även en del praktiska uppgifter, som t.ex. hur man skall göra för att kunna utnyttja erbjudandet att teckna aktier, skall finnas med. För utländska bolag i Sverige, respektive svenska bolag utomlands, torde principen om lex corporationis, d.v.s. lagen i bolagets hemland, gälla. Annars skulle aktieägare i samma bolag men i olika länder behandlas olika vilket strider mot likabehandlingsprincipen. Ett emissionsprospekt skall alltså ge en person som tänker investera i bolaget en god inblick i vad han ger sig in på. Detta perspektiv är ganska nytt i bolagsrätten, där man tidigare framför allt ägnat sin uppmärksamhet åt borgenärsskyddet. Sverige började implementera EG-rätten under 1990- talets. EG: s prospektdirektiv, med minimikrav bl.a. på innehållet, föranledde att regler om prospekt även infördes i LHF, som fick fylligare regler än ABL. Det finns även föreskrifter av FI och rekommendationer av NBK på området. Det har dock kritiserats att reglerna om emissionsprospekt finns på olika ställen och jag anser det vara troligt att ABL: s regler i framtiden kommer att flyttas över till LHF. Ett formellt fel är att prospekt inte har upprättats när så skall ske, inte offentliggjorts eller granskats på ett riktigt sätt. FI skall när de godkänner prospektet se till att inga formella fel har gjorts, så risken för att dessa skall slinka igenom är ytterst liten. Däremot kan det finnas uppgifter som är felaktiga, vilseledande eller helt enkelt har undanhållits. Uppgiften behöver i sig inte vara felaktig, men kan ändå ge en felaktig helhetsbild. Generellt sett så skall den felaktiga informationen i prospektet ha påverkat kursen med minst 10 % för att en skada skall vara väsentlig och därmed kunna grunda skadeståndsansvar. Vid fråga om skadestånd måste man göra en culpa- och adekvansbedömning. Då en stor personkrets riskerar att lida skada torde överträdelser av prospektreglerna i de flesta fall ses som culpöst. Eventuellt kan det finnas förmildrande omständigheter, som t.ex. att man har litat på en expert. Vid adekvansbedömningen ser man om skadan är en följd av handlandet/underlåtandet och om man kunnat räkna med detta. En friskrivning kan kanske göras, men kan hur som helst jämkas enligt 36 § AvtL om den är oskälig. En aktieteckning kan inte ogiltigförklaras. Inte heller kan skadestånd utkrävas av bolaget p.g.a. aktieteckningen. Det är en gammal princip som tillkommit med borgenärsintresset i fokus. Den har kritiserats, t.ex. av Karlgren, som menar att skadeståndsansvar borde finnas så länge tillgångar motsvarande aktiekapitalet är täckta. Då har man ju ändå tagit hänsyn till borgenärernas intressen. Utvecklingen går mot en förändring av rättsläget. Nyligen kom Aktiebolagskommittén med ett förslag där bolaget skall vara skadeståndsskyldigt utan någon begränsning till bolagets fria egna kapital. Bolagsorganen och revisor kan bli skadeståndsskyldiga gentemot såväl aktieägare som tredje man enligt 15 kap. 1 och 2 § §. Skadan skall ha skett genom överträdelse av ABL eller bolagsordningen. En bokstavstolkning utesluter då LHF och FI: s föreskrifter. Även den allmänna regeln om ren förmögenhetsskada i 2 kap. 4 § SkL är dock tillämplig. Den stadgar att ren förmögenhetsskada skall ersättas då den uppkommit genom brott. Det finns dock undantag i praxis. Det kan sägas finnas fem kriterier för undantag: 1 Yrkesmässighet 2 Insikt om användningssättet 3 Befogad tillit 4 Oaktsamhet 5 Avsaknad av friskrivning Till detta kommer Kleinemans tillitsteori som förutom krav på befogad tillit också uppställer ett krav på en viss närhet mellan skadevållare och skadelidande. Mfl, som stadgar ett ansvar vid vilseledande marknadsföring, kan möjligen bli tillämplig, men jag tror knappast att den kommer att tillämpas i praktiken. För att en styrelseledamot skall undgå ansvar bör han åtminstone göra en protokollförd reservation och helst agera aktivt, t.ex. försöka övertala de andra styrelseledamöterna. I sista hand kan han avgå. VD blir skadeståndsansvarig i de fall han lämnat styrelsen felaktiga eller bristfälliga uppgifter. En revisor skall ha gjort fel inom ramen för sitt uppdrag, vilket i praktiken innebär alla uppdrag han utför åt ett bolag för vilket han är revisor. Aktieägare medverkar inte vid upprättande av emissionsprospekt och blir inte skadeståndsansvariga. Står en aktieägare som säljare blir däremot KöpL tillämplig. Emissionsinstitut och konsulter kan också bli skadeståndsskyldiga. Konsulters ansvar dök upp i Konefallet. Det främsta rekvisitet för ansvar var att konsulten hade en viss insikt i hur hans uppgifter skulle komma att användas. Det finns inga särskilda regler om straffansvar. De allmänna reglerna i BrB får användas, varav främst svindleriparagrafen torde bli aktuell. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Maria
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1560601
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560601,
  abstract     = {Det finns flera sorters prospekt, förutom emissionsprospekt även börsprospekt, noteringsprospekt och erbjudandeprospekt. Dessa kan även i flera fall kombineras. Ett emissionsprospekt är information om ett bolag som är avsedd främst för personer som funderar på att investera i bolaget vid en emission. Det skall enligt ABL upprättas då ett publikt aktiebolag riktar en inbjudan till en vidare krets att förvärva aktier. Kretsen aktierna erbjuds till skall bestå av minst 200 personer och beloppsgränsen för aktierna ligger på 300 000 kr. Styrelsen upprättar emissionsprospektet, ofta med hjälp av emissionsinstitut. Efter att revisorns granskning blivit godkänd skall emissionsprospektet godkännas av FI. Den information som emissionsprospektet skall ge är skiftande. Till det viktigaste hör uppgifter om bolagets verksamhet, finansiella uppgifter och framtidsutsikter. Emissionsprospektet skall informera om vilka regler det finns för aktierna i bolaget och de viktigaste bestämmelserna i bolagsordningen. Även en del praktiska uppgifter, som t.ex. hur man skall göra för att kunna utnyttja erbjudandet att teckna aktier, skall finnas med. För utländska bolag i Sverige, respektive svenska bolag utomlands, torde principen om lex corporationis, d.v.s. lagen i bolagets hemland, gälla. Annars skulle aktieägare i samma bolag men i olika länder behandlas olika vilket strider mot likabehandlingsprincipen. Ett emissionsprospekt skall alltså ge en person som tänker investera i bolaget en god inblick i vad han ger sig in på. Detta perspektiv är ganska nytt i bolagsrätten, där man tidigare framför allt ägnat sin uppmärksamhet åt borgenärsskyddet. Sverige började implementera EG-rätten under 1990- talets. EG: s prospektdirektiv, med minimikrav bl.a. på innehållet, föranledde att regler om prospekt även infördes i LHF, som fick fylligare regler än ABL. Det finns även föreskrifter av FI och rekommendationer av NBK på området. Det har dock kritiserats att reglerna om emissionsprospekt finns på olika ställen och jag anser det vara troligt att ABL: s regler i framtiden kommer att flyttas över till LHF. Ett formellt fel är att prospekt inte har upprättats när så skall ske, inte offentliggjorts eller granskats på ett riktigt sätt. FI skall när de godkänner prospektet se till att inga formella fel har gjorts, så risken för att dessa skall slinka igenom är ytterst liten. Däremot kan det finnas uppgifter som är felaktiga, vilseledande eller helt enkelt har undanhållits. Uppgiften behöver i sig inte vara felaktig, men kan ändå ge en felaktig helhetsbild. Generellt sett så skall den felaktiga informationen i prospektet ha påverkat kursen med minst 10 % för att en skada skall vara väsentlig och därmed kunna grunda skadeståndsansvar. Vid fråga om skadestånd måste man göra en culpa- och adekvansbedömning. Då en stor personkrets riskerar att lida skada torde överträdelser av prospektreglerna i de flesta fall ses som culpöst. Eventuellt kan det finnas förmildrande omständigheter, som t.ex. att man har litat på en expert. Vid adekvansbedömningen ser man om skadan är en följd av handlandet/underlåtandet och om man kunnat räkna med detta. En friskrivning kan kanske göras, men kan hur som helst jämkas enligt 36 § AvtL om den är oskälig. En aktieteckning kan inte ogiltigförklaras. Inte heller kan skadestånd utkrävas av bolaget p.g.a. aktieteckningen. Det är en gammal princip som tillkommit med borgenärsintresset i fokus. Den har kritiserats, t.ex. av Karlgren, som menar att skadeståndsansvar borde finnas så länge tillgångar motsvarande aktiekapitalet är täckta. Då har man ju ändå tagit hänsyn till borgenärernas intressen. Utvecklingen går mot en förändring av rättsläget. Nyligen kom Aktiebolagskommittén med ett förslag där bolaget skall vara skadeståndsskyldigt utan någon begränsning till bolagets fria egna kapital. Bolagsorganen och revisor kan bli skadeståndsskyldiga gentemot såväl aktieägare som tredje man enligt 15 kap. 1 och 2 § §. Skadan skall ha skett genom överträdelse av ABL eller bolagsordningen. En bokstavstolkning utesluter då LHF och FI: s föreskrifter. Även den allmänna regeln om ren förmögenhetsskada i 2 kap. 4 § SkL är dock tillämplig. Den stadgar att ren förmögenhetsskada skall ersättas då den uppkommit genom brott. Det finns dock undantag i praxis. Det kan sägas finnas fem kriterier för undantag: 1 Yrkesmässighet 2 Insikt om användningssättet 3 Befogad tillit 4 Oaktsamhet 5 Avsaknad av friskrivning Till detta kommer Kleinemans tillitsteori som förutom krav på befogad tillit också uppställer ett krav på en viss närhet mellan skadevållare och skadelidande. Mfl, som stadgar ett ansvar vid vilseledande marknadsföring, kan möjligen bli tillämplig, men jag tror knappast att den kommer att tillämpas i praktiken. För att en styrelseledamot skall undgå ansvar bör han åtminstone göra en protokollförd reservation och helst agera aktivt, t.ex. försöka övertala de andra styrelseledamöterna. I sista hand kan han avgå. VD blir skadeståndsansvarig i de fall han lämnat styrelsen felaktiga eller bristfälliga uppgifter. En revisor skall ha gjort fel inom ramen för sitt uppdrag, vilket i praktiken innebär alla uppdrag han utför åt ett bolag för vilket han är revisor. Aktieägare medverkar inte vid upprättande av emissionsprospekt och blir inte skadeståndsansvariga. Står en aktieägare som säljare blir däremot KöpL tillämplig. Emissionsinstitut och konsulter kan också bli skadeståndsskyldiga. Konsulters ansvar dök upp i Konefallet. Det främsta rekvisitet för ansvar var att konsulten hade en viss insikt i hur hans uppgifter skulle komma att användas. Det finns inga särskilda regler om straffansvar. De allmänna reglerna i BrB får användas, varav främst svindleriparagrafen torde bli aktuell.},
  author       = {Nilsson, Maria},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Emissionsprospekt- om information och ansvar},
  year         = {2001},
}