Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Licensiering av patent till produktionssamriskföretag

Nilsson, Markus (2003)
Department of Law
Abstract
I dagens samhälle, där teknologin spelar en allt större roll och allt fler företag går över landsgränserna, är bildandet av ett samriskföretag ett bra alternativ när man vill exploatera sin teknologi. I många länder är bildandet av ett samriskföretag det enda realistiska alternativet vid en utlandsetablering. Denna uppsats har som syfte att på ett övergripande sätt behandla några av de frågor som uppkommer vid licensiering av patent till samriskföretag, samt att presentera klausulförslag för dessa frågor. Några djupare konkurrensrättsliga resonemang kommer dock inte att göras, då detta hade blivit allt för omfattande. Ett samriskföretag som skall syssla med produktion och försäljning bildas normalt av ett företag som vill etablera sig... (More)
I dagens samhälle, där teknologin spelar en allt större roll och allt fler företag går över landsgränserna, är bildandet av ett samriskföretag ett bra alternativ när man vill exploatera sin teknologi. I många länder är bildandet av ett samriskföretag det enda realistiska alternativet vid en utlandsetablering. Denna uppsats har som syfte att på ett övergripande sätt behandla några av de frågor som uppkommer vid licensiering av patent till samriskföretag, samt att presentera klausulförslag för dessa frågor. Några djupare konkurrensrättsliga resonemang kommer dock inte att göras, då detta hade blivit allt för omfattande. Ett samriskföretag som skall syssla med produktion och försäljning bildas normalt av ett företag som vill etablera sig utomlands tillsammans med ett lokalt företag. Avtalet om bildandet av ett samriskföretag görs då mellan dessa parter. Licensavtalet däremot ingås mellan det teknologigivande företaget och samriskföretaget. Viktigt att avgöra är om licensen skall vara enkel, sole eller exklusiv, eller om det rent av skall röra sig om en överlåtelse av rättigheterna. Valet mellan de olika licensformerna kan vara avgörande för hur hela samarbetet skall fungera. En exklusiv licens ger licenstagaren en monopolsituation inom det geografiska område som överenskommits, medan en sole licens ger licensgivaren en rätt att på egen hand konkurrera med samriskföretaget. En enkel licens ger inte licenstagaren något monopol över huvud taget, utan endast en rätt att få använda patentet på det sätt som man avtalar om. I samband med patentlicensen överförs normalt också viss know-how, vilket exempelvis kan ske i form av tekniska instruktioner och upplärning. Ur licensgivarens perspektiv är det av yttersta vikt att se till att sådan information behandlas konfidentiellt, då licensgivaren ofta har lagt ner betydande belopp på att utveckla en effektiv produktion. Ersättningen för teknologin kan se ut på väldigt olika sätt. Den vanligaste formen är att betalning skall ske genom en royalty på varje såld produkt, därtill det ofta knyts en viss minimiroyalty som skall betalas även om försäljningen inte går så bra som man hoppats. Andra former av ersättning som man kan tänka sig är att betalning sker genom ett engångsbelopp vid avtals ingående eller i form av ett apporttillskott till det gemensamma bolaget. De olika ersättningsformerna är inte inbördes exklusiva, utan det kan i många fall löna sig med att ha olika former av ersättning för samma avtalsobjekt. Om licensavtalets längd är det svårt att säga något generellt, då detta är något som skiljer sig från fall till fall. Licensgivaren torde dock inte vara benägen att ha en avtalstid som sträcker sig längre än under den tid som denne innehar aktier i samriskföretaget. En viktig reglering som kan få stora konsekvenser för samarbetet är att bestämma vilket lands lag som skall vara tillämpligt på avtalet. Om inget aktivt val görs bestäms detta av domstolen i enlighet med Romkonventionen. Då det i förhand är väldigt svårt att avgöra hur dessa regler skall tillämpas på det aktuella avtalet är ett aktivt val alltid att föredra. Parterna kan genom ett prorogationsavtal själva bestämma vilken domstol som skall vara behörig att ta upp en talan i anslutning till avtalet. Om detta inte bestäms av parterna i avtalet avgörs detta i enlighet med Bryssel I-förordningen. Det kan ofta vara en fördel för parterna att istället för att hänskjuta en tvist till en ordinär domstolförhandling bestämma att tvister skall avgöras i något annat forum, vilket exempelvis kan röra sig om medling eller skiljeförfarande. Fördelen med dessa tvistelösningar är att parterna kan bestämma att denna skall vara konfidentiell. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Markus
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt
language
Swedish
id
1560607
date added to LUP
2010-03-08 15:55:26
date last changed
2010-03-08 15:55:26
@misc{1560607,
  abstract     = {I dagens samhälle, där teknologin spelar en allt större roll och allt fler företag går över landsgränserna, är bildandet av ett samriskföretag ett bra alternativ när man vill exploatera sin teknologi. I många länder är bildandet av ett samriskföretag det enda realistiska alternativet vid en utlandsetablering. Denna uppsats har som syfte att på ett övergripande sätt behandla några av de frågor som uppkommer vid licensiering av patent till samriskföretag, samt att presentera klausulförslag för dessa frågor. Några djupare konkurrensrättsliga resonemang kommer dock inte att göras, då detta hade blivit allt för omfattande. Ett samriskföretag som skall syssla med produktion och försäljning bildas normalt av ett företag som vill etablera sig utomlands tillsammans med ett lokalt företag. Avtalet om bildandet av ett samriskföretag görs då mellan dessa parter. Licensavtalet däremot ingås mellan det teknologigivande företaget och samriskföretaget. Viktigt att avgöra är om licensen skall vara enkel, sole eller exklusiv, eller om det rent av skall röra sig om en överlåtelse av rättigheterna. Valet mellan de olika licensformerna kan vara avgörande för hur hela samarbetet skall fungera. En exklusiv licens ger licenstagaren en monopolsituation inom det geografiska område som överenskommits, medan en sole licens ger licensgivaren en rätt att på egen hand konkurrera med samriskföretaget. En enkel licens ger inte licenstagaren något monopol över huvud taget, utan endast en rätt att få använda patentet på det sätt som man avtalar om. I samband med patentlicensen överförs normalt också viss know-how, vilket exempelvis kan ske i form av tekniska instruktioner och upplärning. Ur licensgivarens perspektiv är det av yttersta vikt att se till att sådan information behandlas konfidentiellt, då licensgivaren ofta har lagt ner betydande belopp på att utveckla en effektiv produktion. Ersättningen för teknologin kan se ut på väldigt olika sätt. Den vanligaste formen är att betalning skall ske genom en royalty på varje såld produkt, därtill det ofta knyts en viss minimiroyalty som skall betalas även om försäljningen inte går så bra som man hoppats. Andra former av ersättning som man kan tänka sig är att betalning sker genom ett engångsbelopp vid avtals ingående eller i form av ett apporttillskott till det gemensamma bolaget. De olika ersättningsformerna är inte inbördes exklusiva, utan det kan i många fall löna sig med att ha olika former av ersättning för samma avtalsobjekt. Om licensavtalets längd är det svårt att säga något generellt, då detta är något som skiljer sig från fall till fall. Licensgivaren torde dock inte vara benägen att ha en avtalstid som sträcker sig längre än under den tid som denne innehar aktier i samriskföretaget. En viktig reglering som kan få stora konsekvenser för samarbetet är att bestämma vilket lands lag som skall vara tillämpligt på avtalet. Om inget aktivt val görs bestäms detta av domstolen i enlighet med Romkonventionen. Då det i förhand är väldigt svårt att avgöra hur dessa regler skall tillämpas på det aktuella avtalet är ett aktivt val alltid att föredra. Parterna kan genom ett prorogationsavtal själva bestämma vilken domstol som skall vara behörig att ta upp en talan i anslutning till avtalet. Om detta inte bestäms av parterna i avtalet avgörs detta i enlighet med Bryssel I-förordningen. Det kan ofta vara en fördel för parterna att istället för att hänskjuta en tvist till en ordinär domstolförhandling bestämma att tvister skall avgöras i något annat forum, vilket exempelvis kan röra sig om medling eller skiljeförfarande. Fördelen med dessa tvistelösningar är att parterna kan bestämma att denna skall vara konfidentiell.},
  author       = {Nilsson, Markus},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Licensiering av patent till produktionssamriskföretag},
  year         = {2003},
}