2006 års 3:12 - regler. Vem gynnas av de nya reglerna, på vilket sätt och bör det påverka bevisbördan?
(2007)Department of Law
- Abstract
- I samband med årsskiftet 2005/2006 infördes en ny lydelse av de särskilda fördelningsreglerna för beskattning av fåmansföretag, de så kallade 3:12 - reglerna. Regelsystemet har historiskt sett mött omfattande kritik på grund av sin svårgenomtränglighet och kraftigt betungande karaktär. I och med den nya lydelsen erbjuds lättnad såtillvida att företagens löneunderlag nu ges väsentligt ökad tyngd vid beräkning av årets gränsbelopp. För mindre företag finns en ny schablonregel som oberoende av lönesumma i företaget garanterar ett förhållandevis generöst belopp i kapitalbeskattningsbar utdelning. Företag som dragit nytta av sådana teknikaliteter i det föregående systemet som numera tagits bort kan uppleva att det nya systemet är till nackdel.... (More)
- I samband med årsskiftet 2005/2006 infördes en ny lydelse av de särskilda fördelningsreglerna för beskattning av fåmansföretag, de så kallade 3:12 - reglerna. Regelsystemet har historiskt sett mött omfattande kritik på grund av sin svårgenomtränglighet och kraftigt betungande karaktär. I och med den nya lydelsen erbjuds lättnad såtillvida att företagens löneunderlag nu ges väsentligt ökad tyngd vid beräkning av årets gränsbelopp. För mindre företag finns en ny schablonregel som oberoende av lönesumma i företaget garanterar ett förhållandevis generöst belopp i kapitalbeskattningsbar utdelning. Företag som dragit nytta av sådana teknikaliteter i det föregående systemet som numera tagits bort kan uppleva att det nya systemet är till nackdel. Lönesummans ökade betydelse har aktualiserat diskussion om vilka ersättningar som skall få räknas med i löneunderlaget. Något uttömmande svar på denna fråga tycks inte finnas. Ledning får istället hämtas ur en blandning av förarbetsuttalanden, Skatteverkets rättsinformation, samt förhållandevis avancerade tolkningar av såväl text som systematik i den skrivna lagen. De särskilda fördelningsreglerna är endast tillämpliga på kvalificerade andelar. En andels klassificering avgörs genom att pröva andelens ägarförhållanden mot ett antal rekvisit. Dessa rekvisit är mycket svårtolkade och har diskuterats i imponerande omfattning i praxis och doktrin. Detta arbete gör ett ambitiöst försök att på ett så tydligt sätt som möjligt definiera de kvalificerande rekvisiten. Slutsatsen är dock att vagheten i lagtext och förarbeten i kombination med en nästintill omänskligt talrik praxis har skapat ett mycket lynnigt och svårtolkat system. Tolkningen av regler och förarbetsuttalanden på fåmansföretagsbeskattningens område utgår i hög grad från reglernas övergripande syfte, att förhindra att tjänsteinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. Tolkningar som ligger i linje med detta syfte tycks i hög grad accepteras oberoende av i vilken utsträckning de överensstämmer med strikt bokstavsorienterad tolkning. Bevisbördan för betungande beslut skall som utgångspunkt åvila det allmänna och vice versa. Mot denna bakgrund finns skäl att diskutera om de bevisbördeprinciper som tidigare varit gällande på 3:12 - området bör justeras med anledning av reglernas nya och mer förmånliga karaktär. Jag anser emellertid att man eftersom reglerna bara är förmånligare för vissa bör vara försiktig med en generell justering av bevisbördan. Att bara ändra bevisbördan för vissa anser jag vara förkastligt ur rättssäkerhetssynpunkt och av praktiska skäl. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560646
- author
- Nilsson, Therese
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1560646
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1560646,
abstract = {{I samband med årsskiftet 2005/2006 infördes en ny lydelse av de särskilda fördelningsreglerna för beskattning av fåmansföretag, de så kallade 3:12 - reglerna. Regelsystemet har historiskt sett mött omfattande kritik på grund av sin svårgenomtränglighet och kraftigt betungande karaktär. I och med den nya lydelsen erbjuds lättnad såtillvida att företagens löneunderlag nu ges väsentligt ökad tyngd vid beräkning av årets gränsbelopp. För mindre företag finns en ny schablonregel som oberoende av lönesumma i företaget garanterar ett förhållandevis generöst belopp i kapitalbeskattningsbar utdelning. Företag som dragit nytta av sådana teknikaliteter i det föregående systemet som numera tagits bort kan uppleva att det nya systemet är till nackdel. Lönesummans ökade betydelse har aktualiserat diskussion om vilka ersättningar som skall få räknas med i löneunderlaget. Något uttömmande svar på denna fråga tycks inte finnas. Ledning får istället hämtas ur en blandning av förarbetsuttalanden, Skatteverkets rättsinformation, samt förhållandevis avancerade tolkningar av såväl text som systematik i den skrivna lagen. De särskilda fördelningsreglerna är endast tillämpliga på kvalificerade andelar. En andels klassificering avgörs genom att pröva andelens ägarförhållanden mot ett antal rekvisit. Dessa rekvisit är mycket svårtolkade och har diskuterats i imponerande omfattning i praxis och doktrin. Detta arbete gör ett ambitiöst försök att på ett så tydligt sätt som möjligt definiera de kvalificerande rekvisiten. Slutsatsen är dock att vagheten i lagtext och förarbeten i kombination med en nästintill omänskligt talrik praxis har skapat ett mycket lynnigt och svårtolkat system. Tolkningen av regler och förarbetsuttalanden på fåmansföretagsbeskattningens område utgår i hög grad från reglernas övergripande syfte, att förhindra att tjänsteinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. Tolkningar som ligger i linje med detta syfte tycks i hög grad accepteras oberoende av i vilken utsträckning de överensstämmer med strikt bokstavsorienterad tolkning. Bevisbördan för betungande beslut skall som utgångspunkt åvila det allmänna och vice versa. Mot denna bakgrund finns skäl att diskutera om de bevisbördeprinciper som tidigare varit gällande på 3:12 - området bör justeras med anledning av reglernas nya och mer förmånliga karaktär. Jag anser emellertid att man eftersom reglerna bara är förmånligare för vissa bör vara försiktig med en generell justering av bevisbördan. Att bara ändra bevisbördan för vissa anser jag vara förkastligt ur rättssäkerhetssynpunkt och av praktiska skäl.}},
author = {{Nilsson, Therese}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{2006 års 3:12 - regler. Vem gynnas av de nya reglerna, på vilket sätt och bör det påverka bevisbördan?}},
year = {{2007}},
}