Arvsrättens grund - en studie av arvsrättens framväxt på tre områden
(2005)Department of Law
- Abstract
- Som alla andra områden av vårt rättsystem så existerar inte arvsrätten i ett vakuum. Rätten påverkas av sin omgivning. En reglering kan ses som ett fält där olika intressen kämpar om att påverka regleringens innehåll och därmed också utseende. Hur en reglering ser ut är beroende av hur maktförhållandena mellan dessa olika påverkande faktorer inom regleringen ser ut. Grunden för arvsrätten är alltså inte konstant och hela fältet är enligt min mening grund för arvsrätten på ett visst område. Genom att först identifiera vilka de olika intressena är och sedan se hur de förhåller sig till varandra kan man alltså bilda sig en uppfattning om vad det är som vid en viss tid gör att regleringen ser ut på ett visst sätt. När man ställer sig frågan om... (More)
- Som alla andra områden av vårt rättsystem så existerar inte arvsrätten i ett vakuum. Rätten påverkas av sin omgivning. En reglering kan ses som ett fält där olika intressen kämpar om att påverka regleringens innehåll och därmed också utseende. Hur en reglering ser ut är beroende av hur maktförhållandena mellan dessa olika påverkande faktorer inom regleringen ser ut. Grunden för arvsrätten är alltså inte konstant och hela fältet är enligt min mening grund för arvsrätten på ett visst område. Genom att först identifiera vilka de olika intressena är och sedan se hur de förhåller sig till varandra kan man alltså bilda sig en uppfattning om vad det är som vid en viss tid gör att regleringen ser ut på ett visst sätt. När man ställer sig frågan om vad som är grunden för arvsrätt måste man samtidigt ställa sig frågan ur vilket perspektiv man vill se arvsrätten. När man säger arvsrätten menar man ofta ett ganska stort komplex med regler för olika former av arv. Vill man få reda på vad som är grunden till hela detta komplex, måste man titta på komplexets delar och hur de samverkar med varandra. Vill man däremot få reda på vad som är grunden till arvsrätt på ett visst område av arvsrätten måste man först ta reda på vilka intressen som påverkat just detta område. Beroende av om man tittar på en del eller en större helhet måste man alltså anpassa sitt perspektiv. Genom att granska förarbetena till arvsrätten på ett visst område kan man grunda sig en uppfattning om vilka ställningstaganden som lett fram till att en arvsrättsreglering fått ett visst utseende. Jämför man vad som framförs i förarbetena på olika områden där arvsrättens framväxt krävt principiella ställningstaganden, kan man skapa sig en relativt god bild av vad som är arvsrättens grund på dessa områden. När utvecklingen inom ett visst område hamnar i konflikt med utvecklingen inom ett annat område eller helt enkelt inte passar in, måste man hitta ett synsätt som tillåter att man ser helheten. Genom att använda sig av en teori om rätten som ett fält inom vilket olika normer kämpar om att få bestämma en viss reglerings utseende kan man enligt mig se den helheten. Rättens utseende vid en viss tid blir då beroende av maktförhållandena mellan de normer som påverkar den specifika regleringen. Genom att anlägga olika perspektiv beroende av om man tittar på en del av en reglering eller regleringen i dess helhet kan man dessutom upptäcka att samma normer som påverkar en del av regleringen också påverkar helheten. Inom de områden som jag undersökt är blodsbandet och gemenskapen sådana normer som påverkat både en del av en helhet, men även helheten i sig. Normerna har påverkat hur reglerna för släktingars arvsrätt kommit att se ut. Släktingars arvsrätt ser jag som en del av en större reglering, den legala arvsrätten. Sett ur den legala arvsrättens perspektiv representerar släktingarnas arvsrätt den normativa föreställningen att släktskap ska grunda arvsrätt. Oavsett hur man definierar släktskap finns det en gemensam nämnare för alla släktingar, nämligen blodsbandet. Makes arvsrätt däremot innehåller inget inslag av blodsband. Grunden för makes arvsrätt är istället gemenskapen mellan makarna. Sett ur den legala arvsrättens perspektiv representerar dessa två delar av arvsrätten olika normativa föreställningar om vad som ska ge arvsrätt, nämligen blodsbandet och gemenskapen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560691
- author
- Nordblad, Dan
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1560691
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1560691,
abstract = {{Som alla andra områden av vårt rättsystem så existerar inte arvsrätten i ett vakuum. Rätten påverkas av sin omgivning. En reglering kan ses som ett fält där olika intressen kämpar om att påverka regleringens innehåll och därmed också utseende. Hur en reglering ser ut är beroende av hur maktförhållandena mellan dessa olika påverkande faktorer inom regleringen ser ut. Grunden för arvsrätten är alltså inte konstant och hela fältet är enligt min mening grund för arvsrätten på ett visst område. Genom att först identifiera vilka de olika intressena är och sedan se hur de förhåller sig till varandra kan man alltså bilda sig en uppfattning om vad det är som vid en viss tid gör att regleringen ser ut på ett visst sätt. När man ställer sig frågan om vad som är grunden för arvsrätt måste man samtidigt ställa sig frågan ur vilket perspektiv man vill se arvsrätten. När man säger arvsrätten menar man ofta ett ganska stort komplex med regler för olika former av arv. Vill man få reda på vad som är grunden till hela detta komplex, måste man titta på komplexets delar och hur de samverkar med varandra. Vill man däremot få reda på vad som är grunden till arvsrätt på ett visst område av arvsrätten måste man först ta reda på vilka intressen som påverkat just detta område. Beroende av om man tittar på en del eller en större helhet måste man alltså anpassa sitt perspektiv. Genom att granska förarbetena till arvsrätten på ett visst område kan man grunda sig en uppfattning om vilka ställningstaganden som lett fram till att en arvsrättsreglering fått ett visst utseende. Jämför man vad som framförs i förarbetena på olika områden där arvsrättens framväxt krävt principiella ställningstaganden, kan man skapa sig en relativt god bild av vad som är arvsrättens grund på dessa områden. När utvecklingen inom ett visst område hamnar i konflikt med utvecklingen inom ett annat område eller helt enkelt inte passar in, måste man hitta ett synsätt som tillåter att man ser helheten. Genom att använda sig av en teori om rätten som ett fält inom vilket olika normer kämpar om att få bestämma en viss reglerings utseende kan man enligt mig se den helheten. Rättens utseende vid en viss tid blir då beroende av maktförhållandena mellan de normer som påverkar den specifika regleringen. Genom att anlägga olika perspektiv beroende av om man tittar på en del av en reglering eller regleringen i dess helhet kan man dessutom upptäcka att samma normer som påverkar en del av regleringen också påverkar helheten. Inom de områden som jag undersökt är blodsbandet och gemenskapen sådana normer som påverkat både en del av en helhet, men även helheten i sig. Normerna har påverkat hur reglerna för släktingars arvsrätt kommit att se ut. Släktingars arvsrätt ser jag som en del av en större reglering, den legala arvsrätten. Sett ur den legala arvsrättens perspektiv representerar släktingarnas arvsrätt den normativa föreställningen att släktskap ska grunda arvsrätt. Oavsett hur man definierar släktskap finns det en gemensam nämnare för alla släktingar, nämligen blodsbandet. Makes arvsrätt däremot innehåller inget inslag av blodsband. Grunden för makes arvsrätt är istället gemenskapen mellan makarna. Sett ur den legala arvsrättens perspektiv representerar dessa två delar av arvsrätten olika normativa föreställningar om vad som ska ge arvsrätt, nämligen blodsbandet och gemenskapen.}},
author = {{Nordblad, Dan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arvsrättens grund - en studie av arvsrättens framväxt på tre områden}},
year = {{2005}},
}