Advanced

Samtycke och tvång i svensk och engelsk våldtäktslagtstiftning

Norgren, Karin (2006)
Department of Law
Abstract
Jag har i denna uppsats valt att undersöka samtyckesreglering när det gäller våldtäktsmål. Samtyckesreglering innebär i England att om kvinnan inte samtycker är det våldtäkt, gärningsmannen behöver inte använda sig av våld eller hot som i Sverige. I svensk lagtext finns det krav på tvång men i praktiken diskuteras ofta kvinnans eventuella samtycke. HD uttalade i Tumbamålet att våld eller hot enbart ska ses som delbevisning för bristande samtycke. Dessutom menade sexualbrottskommittén att bristande samtycke ligger i själva konstruktionen av våldtäktsparagrafen även om det inte finns något rekvisit angående detta. I de svenska domstolarna undersöks ofta samtycke, detta kombinerat med ett krav på tvång. I övrigt kan sägas att svensk rätt... (More)
Jag har i denna uppsats valt att undersöka samtyckesreglering när det gäller våldtäktsmål. Samtyckesreglering innebär i England att om kvinnan inte samtycker är det våldtäkt, gärningsmannen behöver inte använda sig av våld eller hot som i Sverige. I svensk lagtext finns det krav på tvång men i praktiken diskuteras ofta kvinnans eventuella samtycke. HD uttalade i Tumbamålet att våld eller hot enbart ska ses som delbevisning för bristande samtycke. Dessutom menade sexualbrottskommittén att bristande samtycke ligger i själva konstruktionen av våldtäktsparagrafen även om det inte finns något rekvisit angående detta. I de svenska domstolarna undersöks ofta samtycke, detta kombinerat med ett krav på tvång. I övrigt kan sägas att svensk rätt ställer höga krav på offret, befinner hon sig inte i ett hjälplöst tillstånd måste hon på något sätt klargöra att hon inte vill ha samlag, se Solariefallet. Hjälplöst tillstånd omfattar bara sådana situationer då kvinnan till exempel varit medvetslös eller redlöst berusad. Begränsningarna av hjälplöst tillstånd och kravet på att kvinnan ska ha klargjort sin ovilja har lett till att vissa situationer faller utanför, exempelvis i fall där kvinnan varit mycket berusad men fortfarande vid medvetande. Denna problematik finns kvar i lagen som infördes våren 2005. I förarbetena inför den svenska lagändringen våren 2005 diskuterades ett eventuellt införande av samtyckesreglering. Regeringen valde dock att behålla kravet på tvång, främst med hänvisning till den oro för att en samtyckesreglering skulle leda till en ökad offerfokusering. I förarbetena till lagen var bilden av samtyckesreglering tvetydig, på vissa ställen fick läsaren uppfattningen att med en samtyckesreglering var offret tvungen att uttrycka sitt bristande samtycke och att detta skulle leda till svårigheter med att exempelvis skydda berusade personer. I andra stycken argumenterades att om tyst bristande samtycke tilläts skulle detta resultera i en minskad rättsäkerhet för den åtalade. Hur skulle en man kunna förstå att kvinnan inte samtyckte om hon inte uttalade det, frågade sig kommittén. Jag har även undersökt engelsk rätt där samtyckesreglering tillämpas, dels för att undersöka vilka problem som finns där, dels för att använda den engelska rätten som mall när jag granskar diskussionen i förarbetena. År 2003 ändrades lagen i England, ändringen innebar inte några större skillnader i praktiken utan har främst gjort att lagen är tydligare och mer lättillgänglig eftersom de viktigaste delarna nu finns reglerade i lagtext. Det stora problemet i engelsk rätt är den offerfokusering som bland annat innebär att tidigare sexuell historia är en viktig del av bevisningen. Sedan 1999 finns det i ''Youth justice and criminal evidence act'' regler om när sexuell historia får användas men i det första fallet som nådde överhuset efter att lagen infördes gavs den en mycket vid tolkning och parlamentets intentioner med lagen ignorerades. I den så kallade Bulgariendomen diskuterade Europadomstolen tvång och samtycke. Domen har gett upphov till olika åsikter om följderna för svensk rätt. Fallet rörde en 14-årig flicka som hävdade att hon blivit våldtagen av två män. Utredningen av fallet lades ner eftersom det inte kunnat visas att männen använt sig av våld eller hot och inte heller att flickan gjort motstånd. Fallet togs upp av Europadomstolen som konstaterade att de omständigheter som skulle ha kunnat stödja flickans berättelse inte undersöktes eftersom det lades för stor vikt vid hot eller våldsanvändning och att motstånd praktiskt taget klassificerade som ett brottsrekvisit. I domen sägs att alla sexuella handlingar som sker med bristande samtycke ska bestraffas. Den svenska regeringen menade dock att domen inte innebär att Sverige måste införa samtyckesreglering. Lagrådet var av en annan åsikt och menade att frågan bör utredas ytterligare. Dessutom föreslog de en utvidgning av uttrycket hjälplöst tillstånd eftersom detta skulle vara i linje med domen. Denna utvidgning blev inte del av den nya lagen eftersom det ansågs att detta skulle leda till avgränsningssvårigheter. Någon ytterligare utredning genomfördes heller aldrig. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Norgren, Karin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1560733
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1560733,
  abstract     = {Jag har i denna uppsats valt att undersöka samtyckesreglering när det gäller våldtäktsmål. Samtyckesreglering innebär i England att om kvinnan inte samtycker är det våldtäkt, gärningsmannen behöver inte använda sig av våld eller hot som i Sverige. I svensk lagtext finns det krav på tvång men i praktiken diskuteras ofta kvinnans eventuella samtycke. HD uttalade i Tumbamålet att våld eller hot enbart ska ses som delbevisning för bristande samtycke. Dessutom menade sexualbrottskommittén att bristande samtycke ligger i själva konstruktionen av våldtäktsparagrafen även om det inte finns något rekvisit angående detta. I de svenska domstolarna undersöks ofta samtycke, detta kombinerat med ett krav på tvång. I övrigt kan sägas att svensk rätt ställer höga krav på offret, befinner hon sig inte i ett hjälplöst tillstånd måste hon på något sätt klargöra att hon inte vill ha samlag, se Solariefallet. Hjälplöst tillstånd omfattar bara sådana situationer då kvinnan till exempel varit medvetslös eller redlöst berusad. Begränsningarna av hjälplöst tillstånd och kravet på att kvinnan ska ha klargjort sin ovilja har lett till att vissa situationer faller utanför, exempelvis i fall där kvinnan varit mycket berusad men fortfarande vid medvetande. Denna problematik finns kvar i lagen som infördes våren 2005. I förarbetena inför den svenska lagändringen våren 2005 diskuterades ett eventuellt införande av samtyckesreglering. Regeringen valde dock att behålla kravet på tvång, främst med hänvisning till den oro för att en samtyckesreglering skulle leda till en ökad offerfokusering. I förarbetena till lagen var bilden av samtyckesreglering tvetydig, på vissa ställen fick läsaren uppfattningen att med en samtyckesreglering var offret tvungen att uttrycka sitt bristande samtycke och att detta skulle leda till svårigheter med att exempelvis skydda berusade personer. I andra stycken argumenterades att om tyst bristande samtycke tilläts skulle detta resultera i en minskad rättsäkerhet för den åtalade. Hur skulle en man kunna förstå att kvinnan inte samtyckte om hon inte uttalade det, frågade sig kommittén. Jag har även undersökt engelsk rätt där samtyckesreglering tillämpas, dels för att undersöka vilka problem som finns där, dels för att använda den engelska rätten som mall när jag granskar diskussionen i förarbetena. År 2003 ändrades lagen i England, ändringen innebar inte några större skillnader i praktiken utan har främst gjort att lagen är tydligare och mer lättillgänglig eftersom de viktigaste delarna nu finns reglerade i lagtext. Det stora problemet i engelsk rätt är den offerfokusering som bland annat innebär att tidigare sexuell historia är en viktig del av bevisningen. Sedan 1999 finns det i ''Youth justice and criminal evidence act'' regler om när sexuell historia får användas men i det första fallet som nådde överhuset efter att lagen infördes gavs den en mycket vid tolkning och parlamentets intentioner med lagen ignorerades. I den så kallade Bulgariendomen diskuterade Europadomstolen tvång och samtycke. Domen har gett upphov till olika åsikter om följderna för svensk rätt. Fallet rörde en 14-årig flicka som hävdade att hon blivit våldtagen av två män. Utredningen av fallet lades ner eftersom det inte kunnat visas att männen använt sig av våld eller hot och inte heller att flickan gjort motstånd. Fallet togs upp av Europadomstolen som konstaterade att de omständigheter som skulle ha kunnat stödja flickans berättelse inte undersöktes eftersom det lades för stor vikt vid hot eller våldsanvändning och att motstånd praktiskt taget klassificerade som ett brottsrekvisit. I domen sägs att alla sexuella handlingar som sker med bristande samtycke ska bestraffas. Den svenska regeringen menade dock att domen inte innebär att Sverige måste införa samtyckesreglering. Lagrådet var av en annan åsikt och menade att frågan bör utredas ytterligare. Dessutom föreslog de en utvidgning av uttrycket hjälplöst tillstånd eftersom detta skulle vara i linje med domen. Denna utvidgning blev inte del av den nya lagen eftersom det ansågs att detta skulle leda till avgränsningssvårigheter. Någon ytterligare utredning genomfördes heller aldrig.},
  author       = {Norgren, Karin},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Samtycke och tvång i svensk och engelsk våldtäktslagtstiftning},
  year         = {2006},
}