Aktieboken. En associationsrättslig studie av aktiebokens form, funktion och framtid.
(2002)Department of Law
- Abstract
- Aktieboken regleras på tämligen olika sätt i skilda rättsordningar. Efter den 11 september 2001 har trycket ökat, främst på skatte- och offshoreparadisen, att tillåta en ökad insyn i bolagens ägarförhållanden. Aktiebolagen förde redan tidigt aktieböcker, vari bolagets aktier och ägare registrerades. Utvecklingslinjerna från den första svenska aktiebolagslagen 1848 till dagens reglering är mycket tydliga. Aktiebolag kan vara kupong- eller avstämningsbolag. I kupongbolagen baseras aktierättigheterna på innehav av aktiebrev, medan de i avstämnings-bolag baseras på registrering i ett avstämningsregister som förs av en central värdepappersförvarare. Dessa skillnader får till följd att exempelvis regleringen av hur aktieböckerna skall föras och... (More)
- Aktieboken regleras på tämligen olika sätt i skilda rättsordningar. Efter den 11 september 2001 har trycket ökat, främst på skatte- och offshoreparadisen, att tillåta en ökad insyn i bolagens ägarförhållanden. Aktiebolagen förde redan tidigt aktieböcker, vari bolagets aktier och ägare registrerades. Utvecklingslinjerna från den första svenska aktiebolagslagen 1848 till dagens reglering är mycket tydliga. Aktiebolag kan vara kupong- eller avstämningsbolag. I kupongbolagen baseras aktierättigheterna på innehav av aktiebrev, medan de i avstämnings-bolag baseras på registrering i ett avstämningsregister som förs av en central värdepappersförvarare. Dessa skillnader får till följd att exempelvis regleringen av hur aktieböckerna skall föras och deras innehåll skiljer sig åt. Det är vanligen aktiemarknadsbolag och andra stora bolag som är avstäm-ningsbolag, medan det stora flertalet mindre och medelstora bolag är kupongbolag. Aktieboken, som förutom aktieägare också kan innehålla förvaltare och fondbolag, måste läggas upp så fort bolaget har bildats. I kupongbolag sköter styrelsen aktieboken medan den i avstämningsbolag förs av den centrala värdepappersförvarare som för avstämningsregistret. Aktieägarna är inte skyldiga att anmäla ändrade förhållanden för registrering, men styrelse-ledamöter och verkställande direktörer är tvungna att anmäla sina aktie-innehav i de bolag de är verksamma i. Aktieägaren får dock utnyttja sina ägarrättigheter först när han registrerats i aktieboken. I kupongbolagen finns ett vittgående undantag från detta för ekonomiska förmåner, vilka kan utnyttjas mot företeende av exempelvis vinstutdelningskuponger. För att få delta på bolagsstämman krävs dock i såväl kupong- som avstämningsbolag att aktieägaren är registrerad i aktieboken&semic i kupongbolagen är det tillräckligt att ägaren är registrerad i aktieboken på dagen för stämman, medan det i avstämningsbolag krävs registrering på den s.k. avstämningsdagen, alltså tio dagar före stämman. I avstämningsbolag skall också enligt 3 kap. 12 § en särskild förteckning föras över vissa rättighetshavare, vilkas rättigheter har företräde framför aktieägarens. I kupongbolagen är hela aktieboken offentlig, medan envar har rätt att ta del av en utskrift av avstämningsbolagens aktieböcker. Utskriften får inte vara äldre än sex månader och om en aktuell utskrift önskas skall en sådan tillhandahållas till självkostnadspris. Begränsningsregeln i 3 kap. 13 § 1 st stadgar att en utskrift av aktieboken inte skall ta upp de aktieägare som inte har fler än 500 aktier i bolaget. Samma principer som i avstämningsbolagen tillämpas också på den förteckning över ägare till förvaltarregistrerade aktier som enligt 3 kap. 12 och 13 §§ LKFI skall föras. Aktieboken förs under straff- och skadeståndsansvar medan avstämnings-registret förs under skadeståndsansvar. Aktiebolagskommittén lade 2001 ett förslag till en ny aktiebolagslag. Vissa av de ändringar som föreslås är att begränsningsregeln skall föreskriva att endast aktieägare med mer än en tusendel av röstetalet i bolaget skall tas med i utskrifterna av aktieboken samt att aktiebreven skall tas bort i samtliga bolag och ersättas av registrering i ett centralt aktieägarregister, vilket bland annat skall motverka ekonomisk brottslighet. Reformen skall ske efter i huvudsak samma mönster som idag gäller i avstämningsbolagen. I steg ett skall aktiebreven avskaffas och i steg två skall samtliga aktieböcker tas bort och innehållet föras över till ett centralt aktieägarregister, varvid samtliga aktierättigheter skall knytas till registreringen i detta register. De uppgifter som idag är offentliga i aktieboken skall också vara offentliga i det centrala registret. En proposition angående detta kommer att läggas tidigast under våren 2003. Remissinstanserna har varit positiva till att aktiebreven skall avskaffas, men oeniga angående det centrala aktieägarregistret och begränsningsregelns utformning. Mina slutsatser är att ett centralt register är att föredra framför tradition av värdepapper, men jag förordar i likhet med Bulvanutredningen en knytning av äganderättsövergången till registreringen istället för förlitan på en incitamentsstruktur. Vad avser regleringen av offentligheten bör aktie-ägarna enligt min mening alltid ha rätt till full insyn i bolagets ägarför-hållanden, liksom självfallet också de brottsutredande myndigheterna. Aktieboken bör också vara tillgänglig för allmänheten i de fall ägaren har reell makt i bolaget&semic en gräns som eventuellt kan anses gå vid en tusendel av rösterna, men bör utredas vidare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560814
- author
- Nyman, Marcus
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560814
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1560814,
abstract = {{Aktieboken regleras på tämligen olika sätt i skilda rättsordningar. Efter den 11 september 2001 har trycket ökat, främst på skatte- och offshoreparadisen, att tillåta en ökad insyn i bolagens ägarförhållanden. Aktiebolagen förde redan tidigt aktieböcker, vari bolagets aktier och ägare registrerades. Utvecklingslinjerna från den första svenska aktiebolagslagen 1848 till dagens reglering är mycket tydliga. Aktiebolag kan vara kupong- eller avstämningsbolag. I kupongbolagen baseras aktierättigheterna på innehav av aktiebrev, medan de i avstämnings-bolag baseras på registrering i ett avstämningsregister som förs av en central värdepappersförvarare. Dessa skillnader får till följd att exempelvis regleringen av hur aktieböckerna skall föras och deras innehåll skiljer sig åt. Det är vanligen aktiemarknadsbolag och andra stora bolag som är avstäm-ningsbolag, medan det stora flertalet mindre och medelstora bolag är kupongbolag. Aktieboken, som förutom aktieägare också kan innehålla förvaltare och fondbolag, måste läggas upp så fort bolaget har bildats. I kupongbolag sköter styrelsen aktieboken medan den i avstämningsbolag förs av den centrala värdepappersförvarare som för avstämningsregistret. Aktieägarna är inte skyldiga att anmäla ändrade förhållanden för registrering, men styrelse-ledamöter och verkställande direktörer är tvungna att anmäla sina aktie-innehav i de bolag de är verksamma i. Aktieägaren får dock utnyttja sina ägarrättigheter först när han registrerats i aktieboken. I kupongbolagen finns ett vittgående undantag från detta för ekonomiska förmåner, vilka kan utnyttjas mot företeende av exempelvis vinstutdelningskuponger. För att få delta på bolagsstämman krävs dock i såväl kupong- som avstämningsbolag att aktieägaren är registrerad i aktieboken&semic i kupongbolagen är det tillräckligt att ägaren är registrerad i aktieboken på dagen för stämman, medan det i avstämningsbolag krävs registrering på den s.k. avstämningsdagen, alltså tio dagar före stämman. I avstämningsbolag skall också enligt 3 kap. 12 § en särskild förteckning föras över vissa rättighetshavare, vilkas rättigheter har företräde framför aktieägarens. I kupongbolagen är hela aktieboken offentlig, medan envar har rätt att ta del av en utskrift av avstämningsbolagens aktieböcker. Utskriften får inte vara äldre än sex månader och om en aktuell utskrift önskas skall en sådan tillhandahållas till självkostnadspris. Begränsningsregeln i 3 kap. 13 § 1 st stadgar att en utskrift av aktieboken inte skall ta upp de aktieägare som inte har fler än 500 aktier i bolaget. Samma principer som i avstämningsbolagen tillämpas också på den förteckning över ägare till förvaltarregistrerade aktier som enligt 3 kap. 12 och 13 §§ LKFI skall föras. Aktieboken förs under straff- och skadeståndsansvar medan avstämnings-registret förs under skadeståndsansvar. Aktiebolagskommittén lade 2001 ett förslag till en ny aktiebolagslag. Vissa av de ändringar som föreslås är att begränsningsregeln skall föreskriva att endast aktieägare med mer än en tusendel av röstetalet i bolaget skall tas med i utskrifterna av aktieboken samt att aktiebreven skall tas bort i samtliga bolag och ersättas av registrering i ett centralt aktieägarregister, vilket bland annat skall motverka ekonomisk brottslighet. Reformen skall ske efter i huvudsak samma mönster som idag gäller i avstämningsbolagen. I steg ett skall aktiebreven avskaffas och i steg två skall samtliga aktieböcker tas bort och innehållet föras över till ett centralt aktieägarregister, varvid samtliga aktierättigheter skall knytas till registreringen i detta register. De uppgifter som idag är offentliga i aktieboken skall också vara offentliga i det centrala registret. En proposition angående detta kommer att läggas tidigast under våren 2003. Remissinstanserna har varit positiva till att aktiebreven skall avskaffas, men oeniga angående det centrala aktieägarregistret och begränsningsregelns utformning. Mina slutsatser är att ett centralt register är att föredra framför tradition av värdepapper, men jag förordar i likhet med Bulvanutredningen en knytning av äganderättsövergången till registreringen istället för förlitan på en incitamentsstruktur. Vad avser regleringen av offentligheten bör aktie-ägarna enligt min mening alltid ha rätt till full insyn i bolagets ägarför-hållanden, liksom självfallet också de brottsutredande myndigheterna. Aktieboken bör också vara tillgänglig för allmänheten i de fall ägaren har reell makt i bolaget&semic en gräns som eventuellt kan anses gå vid en tusendel av rösterna, men bör utredas vidare.}},
author = {{Nyman, Marcus}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Aktieboken. En associationsrättslig studie av aktiebokens form, funktion och framtid.}},
year = {{2002}},
}