Trestegstestets gestaltande - från Bernkonventionen till den nya upphovsrättslagen
(2005)Department of Law
- Abstract
- Upphovsrättens mål är att skapa en väl avvägd balans mellan upphovsmännen och allmänheten. I och med att vi lever i ett informationssamhälle där möjligheter för var och en att utnyttja verk och prestationer genom digitaliseringen har ökat, så har balansen förskjutits. En skapare av en skyddad produkt eller ett skyddat verk måste kunna ha ensamrätt att dra ekonomisk fördel av sitt skapande. Mot denna ensamrätt väger man allmänhetens intressen och möjligheter att ta del av verket. Om det inte görs något åt den rådande urholkningen av upphovsrätten kommer skaparglädjen och kreativiteten att avta, vilket i längden får negativa konsekvenser för näringslivet. Upphovsrätten är i stort behov av att moderniseras och stärkas i och med intåget av all... (More)
- Upphovsrättens mål är att skapa en väl avvägd balans mellan upphovsmännen och allmänheten. I och med att vi lever i ett informationssamhälle där möjligheter för var och en att utnyttja verk och prestationer genom digitaliseringen har ökat, så har balansen förskjutits. En skapare av en skyddad produkt eller ett skyddat verk måste kunna ha ensamrätt att dra ekonomisk fördel av sitt skapande. Mot denna ensamrätt väger man allmänhetens intressen och möjligheter att ta del av verket. Om det inte görs något åt den rådande urholkningen av upphovsrätten kommer skaparglädjen och kreativiteten att avta, vilket i längden får negativa konsekvenser för näringslivet. Upphovsrätten är i stort behov av att moderniseras och stärkas i och med intåget av all ny teknik. Sverige måste i samband med införlivandet av det så kallade Infosoc-direktivet 2001/29/EG uppdatera och anpassa den svenska upphovsrättslagen efter EU:s regler. På så sätt hoppas man genom lagstiftningsåtgärder kunna förhindra en allt för snabb urholkning av upphovsrätten och återställa obalansen. I 1886 års Bernkonvention finner man en regel som kallas trestegstestet, viket syftar till att skapa balans mellan upphovsmän och allmänheten. Många tror sig veta vad denna regel innebär och hur den tillämpas, men i själva verket finns det inte någon direkt klar definition av den. Regeln finns också uttryckt i Infosoc-direktivets art. 5.5, vilken föreskriver att man i särskilda fall med stöd av denna regel, kan tillämpa inskränkningar och undantag i ensamrätten. Motsvarigheter till trestegtestet finns i andra tidigare konventioner och i ett direktiv. Sverige står nu inför en implementering av Infosoc-direktivet och därmed svårigheten att förena gamla och nya inskränkningar med direktivets art. 5.5. Det återstår att se om de nya reglerna kommer att kunna bidra till att återställa balansen eller om de istället får vågen att tippa över åt andra hållet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560829
- author
- Nyström, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560829
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1560829,
abstract = {{Upphovsrättens mål är att skapa en väl avvägd balans mellan upphovsmännen och allmänheten. I och med att vi lever i ett informationssamhälle där möjligheter för var och en att utnyttja verk och prestationer genom digitaliseringen har ökat, så har balansen förskjutits. En skapare av en skyddad produkt eller ett skyddat verk måste kunna ha ensamrätt att dra ekonomisk fördel av sitt skapande. Mot denna ensamrätt väger man allmänhetens intressen och möjligheter att ta del av verket. Om det inte görs något åt den rådande urholkningen av upphovsrätten kommer skaparglädjen och kreativiteten att avta, vilket i längden får negativa konsekvenser för näringslivet. Upphovsrätten är i stort behov av att moderniseras och stärkas i och med intåget av all ny teknik. Sverige måste i samband med införlivandet av det så kallade Infosoc-direktivet 2001/29/EG uppdatera och anpassa den svenska upphovsrättslagen efter EU:s regler. På så sätt hoppas man genom lagstiftningsåtgärder kunna förhindra en allt för snabb urholkning av upphovsrätten och återställa obalansen. I 1886 års Bernkonvention finner man en regel som kallas trestegstestet, viket syftar till att skapa balans mellan upphovsmän och allmänheten. Många tror sig veta vad denna regel innebär och hur den tillämpas, men i själva verket finns det inte någon direkt klar definition av den. Regeln finns också uttryckt i Infosoc-direktivets art. 5.5, vilken föreskriver att man i särskilda fall med stöd av denna regel, kan tillämpa inskränkningar och undantag i ensamrätten. Motsvarigheter till trestegtestet finns i andra tidigare konventioner och i ett direktiv. Sverige står nu inför en implementering av Infosoc-direktivet och därmed svårigheten att förena gamla och nya inskränkningar med direktivets art. 5.5. Det återstår att se om de nya reglerna kommer att kunna bidra till att återställa balansen eller om de istället får vågen att tippa över åt andra hållet.}},
author = {{Nyström, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Trestegstestets gestaltande - från Bernkonventionen till den nya upphovsrättslagen}},
year = {{2005}},
}