Advanced

Olovlig känneteckensanvändning i metataggar - Är svensk lagstiftning tillräcklig?

Nählinder, Hedvig (2001)
Department of Law
Abstract
Dagens känneteckensrättsliga skydd är medieoberoende, men är utformat med traditionella medier (t.ex. tryckt skrift, TV och radio) i åtanke. På senare år har Internet vunnit mark som informationskälla och kommersiellt verktyg och känneteckensanvändning på Internet har skapat en rad nya juridiska problem. Ett av dem är missbruk av metataggar. Metataggar är sökord som är placerade i (den dolda) källkoden i en webbsida. Syftet med metataggar är att underlätta kontakt mellan webbplatsinnehavare och den som använder söktjänster vid Internetsökningar. De dolda sökorden har emellertid missbrukats genom att annans kännetecken olovligen har satts i källkoden. Det finns olika skäl bakom sådan känneteckensanvändning och det är ett problem som i... (More)
Dagens känneteckensrättsliga skydd är medieoberoende, men är utformat med traditionella medier (t.ex. tryckt skrift, TV och radio) i åtanke. På senare år har Internet vunnit mark som informationskälla och kommersiellt verktyg och känneteckensanvändning på Internet har skapat en rad nya juridiska problem. Ett av dem är missbruk av metataggar. Metataggar är sökord som är placerade i (den dolda) källkoden i en webbsida. Syftet med metataggar är att underlätta kontakt mellan webbplatsinnehavare och den som använder söktjänster vid Internetsökningar. De dolda sökorden har emellertid missbrukats genom att annans kännetecken olovligen har satts i källkoden. Det finns olika skäl bakom sådan känneteckensanvändning och det är ett problem som i förlängningen drabbar samtliga aktörer på Internet samt även Internet som medium. Jag behandlar här problemet ur rättighetshavarens perspektiv. Rättighetshavaren skadas på två sätt&semic det finns en risk att kunder kan gå förlorade, men framför allt skadas varumärkets renommé genom urvattning och negativa associationer. Användning av annans kännetecken i metataggar är i vissa fall olagligt, det är de flesta överens om i dag. Men eftersom inget fall hittills uppkommit i Sverige, så ställer sig frågan på vilket sätt olovlig känneteckensanvändning i metataggar kan bryta mot svensk lag. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det väsentligt, eftersom förutsebarheten annars äventyras. Jag har i den här framställningen behandlat två frågor. För det första har jag analyserat i vilken mån svensk befintlig rätt (varumärkeslagen och marknadsförings-lagen) kan appliceras på olovlig känneteckensanvändning i metataggar och för det andra har jag lyft fram och analyserat de - som jag ser det - två största problemen vid tillämpningen av de båda lagarna. Icke-kommersiell känneteckensanvändning och bruk av varumärke där kännetecknet inte fyller en känneteckensfunktion faller under den grundlagsskyddade tryckfriheten och yttrandefriheten. Det blir därför väsentligt att bestämma vilken funktion kännetecknet har i metataggen. Jag anser att metataggen är ett indexord. Det innebär att metataggen indexerar innehållet i den synliga texten på webbsidan i fråga. Eftersom varumärkets centrala funktion är marknadsstyrande så kan ett kännetecken i en kommersiell webbsidas källkod - förutom indexfunktionen - även ha en reklamfunktion. Jag skiljer på fyra olika typer av webbsidor: privata webbsidor, icke-kommersiella respektive kommersiella informationssidor och företagssidor. I de två första fallen fungerar metataggen endast som ett indexord, medan den i de båda senare även har en reklamfunktion. Det är endast de webbsidor där metataggen har en reklamfunktion som faller under varumärkeslagen respektive marknadsföringslagen. Jag har analyserat kriterierna för de bestämmelser i varumärkeslagen och marknadsföringslagen som kan tänkas bli aktuella och kommit fram till en generell regel. Huvudregeln är att i de fall kännetecknet är tillåtet i den synliga texten så är det även tillåtet att placera det i metataggen och vice versa. Emellertid finns det ingen huvudregel utan undantag och här finns det två: · Det första undantaget är vid s.k. engine spamming. Spamming innebär att ett ord skrivs in upprepade gånger antingen i metataggen eller i texten. Att spamma metataggarna kan vara otillåtet, samtidigt som användningen av kännetecknet i den synliga texten kan vara tillåten. Omvänt gäller om den synliga texten spammas. · Det andra undantaget berör varumärkeslagens och marknadsförings-lagens undantagsbestämmelser. Det handlar om två situationer&semic dels då kännetecknet används i jämförande reklam och dels när en produkt åberopas såsom kompatibel med den egna produkten och varumärket då används. Jag anser att eftersom metataggarna inte är omedelbart synliga framgår det inte att det är i det sammanhanget kännetecknet används och således gäller inte lagarnas undantag metataggsfallen. I stort innebär det inga svårigheter att tillämpa befintlig lagstiftning på metataggar. Det finns emellertid ett par tillämpningssvårigheter. De problem jag anser utgör de två största hindren vid lagarnas tillämpning är att hänföra till Internet som sådant. · Det första problemet är kriteriet att det skall vara fråga om yrkesmässig kommersiell verksamhet. I söktjänsterna har icke-kommersiella respek-tive privata webbsidor lika stor möjlighet att nå ut till allmänheten som de yrkesmässiga kommersiella webbsidorna. Gränsdragningen kan dessutom bli svår, eftersom varken finansiella resurser eller fackmässig kunskap krävs för etablering. Det innebär att gränsen mellan privatperson och yrkesman suddas ut, vilket i vissa fall leder till att lagstiftningen inte fyller syftet att skydda rättighetshavarens ensamrätt. Den bästa lösningen på det här problemet är att söktjänsterna ger konsumenten en möjlighet att avgränsa sin sökning från t.ex. privata webbsidor. · Det andra problemet är att förväxlingsläran är både svårtillämpad och missvisande, vilket gör att det finns fall som i princip faller utanför lagen. Den enda bestämmelsen som fångar upp de fallen är den marknadsföringsrättsliga bestämmelsen om renommésnyltning. Den är emellertid pga. placeringen i lagen helt tandlös, då enda sanktionen är förbud vid vite. En relativt enkel lagändring skulle därför ge en bra lösning på det problemet och göra marknadsrättslig renommésnyltning till ett effektivt juridiskt verktyg. Avslutningsvis skall sägas att söktjänsterna genom den hårda konkurrensen om kunder drivs till allt mer avancerade tekniska lösningar. Det innebär att många av de problem som finns i dag med metataggar antagligen kommer att lösas av marknaden. Men det innebär inte att det inte är viktigt att fastslå vad som är juridiskt otillåtet respektive tillåtet. Jag anser att ett klargörande vad gäller metataggsproblemet och känneteckensanvändning på Internet i största allmänhet är önskvärt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nählinder, Hedvig
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt, IT-rätt, Marknadsrätt
language
Swedish
id
1560841
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1560841,
  abstract     = {Dagens känneteckensrättsliga skydd är medieoberoende, men är utformat med traditionella medier (t.ex. tryckt skrift, TV och radio) i åtanke. På senare år har Internet vunnit mark som informationskälla och kommersiellt verktyg och känneteckensanvändning på Internet har skapat en rad nya juridiska problem. Ett av dem är missbruk av metataggar. Metataggar är sökord som är placerade i (den dolda) källkoden i en webbsida. Syftet med metataggar är att underlätta kontakt mellan webbplatsinnehavare och den som använder söktjänster vid Internetsökningar. De dolda sökorden har emellertid missbrukats genom att annans kännetecken olovligen har satts i källkoden. Det finns olika skäl bakom sådan känneteckensanvändning och det är ett problem som i förlängningen drabbar samtliga aktörer på Internet samt även Internet som medium. Jag behandlar här problemet ur rättighetshavarens perspektiv. Rättighetshavaren skadas på två sätt&semic det finns en risk att kunder kan gå förlorade, men framför allt skadas varumärkets renommé genom urvattning och negativa associationer. Användning av annans kännetecken i metataggar är i vissa fall olagligt, det är de flesta överens om i dag. Men eftersom inget fall hittills uppkommit i Sverige, så ställer sig frågan på vilket sätt olovlig känneteckensanvändning i metataggar kan bryta mot svensk lag. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det väsentligt, eftersom förutsebarheten annars äventyras. Jag har i den här framställningen behandlat två frågor. För det första har jag analyserat i vilken mån svensk befintlig rätt (varumärkeslagen och marknadsförings-lagen) kan appliceras på olovlig känneteckensanvändning i metataggar och för det andra har jag lyft fram och analyserat de - som jag ser det - två största problemen vid tillämpningen av de båda lagarna. Icke-kommersiell känneteckensanvändning och bruk av varumärke där kännetecknet inte fyller en känneteckensfunktion faller under den grundlagsskyddade tryckfriheten och yttrandefriheten. Det blir därför väsentligt att bestämma vilken funktion kännetecknet har i metataggen. Jag anser att metataggen är ett indexord. Det innebär att metataggen indexerar innehållet i den synliga texten på webbsidan i fråga. Eftersom varumärkets centrala funktion är marknadsstyrande så kan ett kännetecken i en kommersiell webbsidas källkod - förutom indexfunktionen - även ha en reklamfunktion. Jag skiljer på fyra olika typer av webbsidor: privata webbsidor, icke-kommersiella respektive kommersiella informationssidor och företagssidor. I de två första fallen fungerar metataggen endast som ett indexord, medan den i de båda senare även har en reklamfunktion. Det är endast de webbsidor där metataggen har en reklamfunktion som faller under varumärkeslagen respektive marknadsföringslagen. Jag har analyserat kriterierna för de bestämmelser i varumärkeslagen och marknadsföringslagen som kan tänkas bli aktuella och kommit fram till en generell regel. Huvudregeln är att i de fall kännetecknet är tillåtet i den synliga texten så är det även tillåtet att placera det i metataggen och vice versa. Emellertid finns det ingen huvudregel utan undantag och här finns det två: · Det första undantaget är vid s.k. engine spamming. Spamming innebär att ett ord skrivs in upprepade gånger antingen i metataggen eller i texten. Att spamma metataggarna kan vara otillåtet, samtidigt som användningen av kännetecknet i den synliga texten kan vara tillåten. Omvänt gäller om den synliga texten spammas. · Det andra undantaget berör varumärkeslagens och marknadsförings-lagens undantagsbestämmelser. Det handlar om två situationer&semic dels då kännetecknet används i jämförande reklam och dels när en produkt åberopas såsom kompatibel med den egna produkten och varumärket då används. Jag anser att eftersom metataggarna inte är omedelbart synliga framgår det inte att det är i det sammanhanget kännetecknet används och således gäller inte lagarnas undantag metataggsfallen. I stort innebär det inga svårigheter att tillämpa befintlig lagstiftning på metataggar. Det finns emellertid ett par tillämpningssvårigheter. De problem jag anser utgör de två största hindren vid lagarnas tillämpning är att hänföra till Internet som sådant. · Det första problemet är kriteriet att det skall vara fråga om yrkesmässig kommersiell verksamhet. I söktjänsterna har icke-kommersiella respek-tive privata webbsidor lika stor möjlighet att nå ut till allmänheten som de yrkesmässiga kommersiella webbsidorna. Gränsdragningen kan dessutom bli svår, eftersom varken finansiella resurser eller fackmässig kunskap krävs för etablering. Det innebär att gränsen mellan privatperson och yrkesman suddas ut, vilket i vissa fall leder till att lagstiftningen inte fyller syftet att skydda rättighetshavarens ensamrätt. Den bästa lösningen på det här problemet är att söktjänsterna ger konsumenten en möjlighet att avgränsa sin sökning från t.ex. privata webbsidor. · Det andra problemet är att förväxlingsläran är både svårtillämpad och missvisande, vilket gör att det finns fall som i princip faller utanför lagen. Den enda bestämmelsen som fångar upp de fallen är den marknadsföringsrättsliga bestämmelsen om renommésnyltning. Den är emellertid pga. placeringen i lagen helt tandlös, då enda sanktionen är förbud vid vite. En relativt enkel lagändring skulle därför ge en bra lösning på det problemet och göra marknadsrättslig renommésnyltning till ett effektivt juridiskt verktyg. Avslutningsvis skall sägas att söktjänsterna genom den hårda konkurrensen om kunder drivs till allt mer avancerade tekniska lösningar. Det innebär att många av de problem som finns i dag med metataggar antagligen kommer att lösas av marknaden. Men det innebär inte att det inte är viktigt att fastslå vad som är juridiskt otillåtet respektive tillåtet. Jag anser att ett klargörande vad gäller metataggsproblemet och känneteckensanvändning på Internet i största allmänhet är önskvärt.},
  author       = {Nählinder, Hedvig},
  keyword      = {Immaterialrätt,IT-rätt,Marknadsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Olovlig känneteckensanvändning i metataggar - Är svensk lagstiftning tillräcklig?},
  year         = {2001},
}