Underkapitaliseringsregler i ljuset av ränte-/royaltydirektivet
(2005)Department of Law
- Abstract
- Ränte/royalty direktivet trädde i kraft den 1 januari 2004. Direktivet innehåller flera oklarheter och inkonsekvenser vilket uppmärksammats i ett antal vetenskapliga artiklar. Det råder tvivel huruvida de nya reglerna innebär att medlemsstaternas underkapitaliseringsregler inte längre är förenliga med gemenskapsrätten. I denna uppsats görs en ansats att försöka ge en klar bild av underkapitaliseringsregler samt hur ränte/royalty direktivet kan komma att påverka och begränsa nationella underkapitaliseringsregler. För internationella koncerner kan skattemässiga fördelar uppnås genom att finansiering av ett koncernbolag sker genom olika kombinationer av lån och eget kapital. Underkapitalisering är den benämning vilken används för att beskriva... (More)
- Ränte/royalty direktivet trädde i kraft den 1 januari 2004. Direktivet innehåller flera oklarheter och inkonsekvenser vilket uppmärksammats i ett antal vetenskapliga artiklar. Det råder tvivel huruvida de nya reglerna innebär att medlemsstaternas underkapitaliseringsregler inte längre är förenliga med gemenskapsrätten. I denna uppsats görs en ansats att försöka ge en klar bild av underkapitaliseringsregler samt hur ränte/royalty direktivet kan komma att påverka och begränsa nationella underkapitaliseringsregler. För internationella koncerner kan skattemässiga fördelar uppnås genom att finansiering av ett koncernbolag sker genom olika kombinationer av lån och eget kapital. Underkapitalisering är den benämning vilken används för att beskriva att bolagets soliditet eller kapitaliseringsgrad är allt för låg. De skattemässiga skillnaderna mellan de olika finansieringsformerna är betydande. Genom koncerninterna lån kan skillnader i beskattningen mellan ränta och utdelning utnyttjas för att minska den beskattningsbara vinsten i ett högskatteland. En lagstiftning vilken reglerar största tillåtna förhållande mellan lånat och eget kapital är det vanligaste sättet att neutralisera de skattemässiga effekterna mellan de olika finansieringsalternativen. Ett gemensamt drag hos dessa underkapitaliseringsregler är att de syftar till att omklassificera räntebetalning av lån till utländska ägare till att i utbetalande bolagsstaten skatterättsligt behandlas som utbetald utdelning. Syftet med ränte/royalty direktivet är att undanta betalningar av räntor och royalties från varje form av skatt som påförs sådana betalningar. Direktivet innehåller ett par artiklar vilka beroende på hur de tolkas underkänner underkapitaliseringsregler. Direktivet innebär även att nationella underkapitaliseringsregler måste vara i överensstämmelse med armslängdsprincipen vid internprissättning för att vara EU konforma. Frågan huruvida direktivet ger utrymme för nationella underkapitaliseringsregler eller ej framstår mer som en fråga om hur direktivet skall tolkas. Någon bestämd tolkningsmetod för tolkning av direktivet föreskrivs ej och några kommentarer har ej heller fogats till direktivet. Det råder sådana tolkningssvårigheter av direktivet att det fortfarande är oklart huruvida underkapitaliseringsregler kan underkännas eller ej. Det återstår enligt min mening att en prövning av reglerna sker alternativt att kommentarer fogas till direktivstexten vilka undanröjer tvetydigheter i direktivet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560868
- author
- Ohlin, Per
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1560868
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1560868,
abstract = {{Ränte/royalty direktivet trädde i kraft den 1 januari 2004. Direktivet innehåller flera oklarheter och inkonsekvenser vilket uppmärksammats i ett antal vetenskapliga artiklar. Det råder tvivel huruvida de nya reglerna innebär att medlemsstaternas underkapitaliseringsregler inte längre är förenliga med gemenskapsrätten. I denna uppsats görs en ansats att försöka ge en klar bild av underkapitaliseringsregler samt hur ränte/royalty direktivet kan komma att påverka och begränsa nationella underkapitaliseringsregler. För internationella koncerner kan skattemässiga fördelar uppnås genom att finansiering av ett koncernbolag sker genom olika kombinationer av lån och eget kapital. Underkapitalisering är den benämning vilken används för att beskriva att bolagets soliditet eller kapitaliseringsgrad är allt för låg. De skattemässiga skillnaderna mellan de olika finansieringsformerna är betydande. Genom koncerninterna lån kan skillnader i beskattningen mellan ränta och utdelning utnyttjas för att minska den beskattningsbara vinsten i ett högskatteland. En lagstiftning vilken reglerar största tillåtna förhållande mellan lånat och eget kapital är det vanligaste sättet att neutralisera de skattemässiga effekterna mellan de olika finansieringsalternativen. Ett gemensamt drag hos dessa underkapitaliseringsregler är att de syftar till att omklassificera räntebetalning av lån till utländska ägare till att i utbetalande bolagsstaten skatterättsligt behandlas som utbetald utdelning. Syftet med ränte/royalty direktivet är att undanta betalningar av räntor och royalties från varje form av skatt som påförs sådana betalningar. Direktivet innehåller ett par artiklar vilka beroende på hur de tolkas underkänner underkapitaliseringsregler. Direktivet innebär även att nationella underkapitaliseringsregler måste vara i överensstämmelse med armslängdsprincipen vid internprissättning för att vara EU konforma. Frågan huruvida direktivet ger utrymme för nationella underkapitaliseringsregler eller ej framstår mer som en fråga om hur direktivet skall tolkas. Någon bestämd tolkningsmetod för tolkning av direktivet föreskrivs ej och några kommentarer har ej heller fogats till direktivet. Det råder sådana tolkningssvårigheter av direktivet att det fortfarande är oklart huruvida underkapitaliseringsregler kan underkännas eller ej. Det återstår enligt min mening att en prövning av reglerna sker alternativt att kommentarer fogas till direktivstexten vilka undanröjer tvetydigheter i direktivet.}},
author = {{Ohlin, Per}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Underkapitaliseringsregler i ljuset av ränte-/royaltydirektivet}},
year = {{2005}},
}