Advanced

Skattereduktion för virke från stormfälld skog, en rättsekonomisk analys

Olofsson, Carolin (2006)
Department of Law
Abstract
Natten mellan den åttonde och nionde januari 2005 härjade stormen Gudrun i södra Sverige och ungefär 75 miljoner skogskubikmeter skog stormfälldes. Staten beslöt att stötta skogsägarna efter stormen och lag (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar trädde ikraft den förste januari 2006. Lagen innebär att de hårdast drabbade skogsägarna skulle tillgodoräknas en skattereduktion. De får ersättning av regeringen trots att de kunnat försäkra skogen mot stormskador, något som många av skogsägarna inte gjort. Uppsatsen belyser regeringens stödpaket och den nya lagstiftningen i ett rättsekonomiskt ljus. Genom att ge de drabbade skogsägarna skattelättnader ville staten ge dem incitament att snabbt ta... (More)
Natten mellan den åttonde och nionde januari 2005 härjade stormen Gudrun i södra Sverige och ungefär 75 miljoner skogskubikmeter skog stormfälldes. Staten beslöt att stötta skogsägarna efter stormen och lag (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar trädde ikraft den förste januari 2006. Lagen innebär att de hårdast drabbade skogsägarna skulle tillgodoräknas en skattereduktion. De får ersättning av regeringen trots att de kunnat försäkra skogen mot stormskador, något som många av skogsägarna inte gjort. Uppsatsen belyser regeringens stödpaket och den nya lagstiftningen i ett rättsekonomiskt ljus. Genom att ge de drabbade skogsägarna skattelättnader ville staten ge dem incitament att snabbt ta omhand det stormskadade virket. Detta för att förhindra att värdet i den stormfällda skogen skulle gå förlorat genom att den angreps av skadeinsekter eller förstördes genom skogsbränder. Staten framkallar i princip det läge som skulle ha uppstått om ett försäkringsavtal ingåtts. Antingen belönar då staten ett irrationellt beteende eller skapar den en situation som skulle ha uppstått om ett icke paretoeffektivt avtal kommit till stånd? Frågor jag ställt mig är hur detta motiveras från statens sida och om det är rättsekonomiskt effektivt att ersätta de oförsäkrade skogsbönderna. En fråga som tas upp är om transaktionskostnaderna var för höga för att ett paretoeffektivt försäkringsavtal skulle kunna ingås. En diskussion förs även kring frågan om det är så kostsamt att ingå försäkringsavtal att alla risker skall läggas på staten eftersom den är mer riskbenägen än enskilda personer. Incitamentsproblematiken som då kunde uppstå behandlas också. När det gäller skogsnäringen finns det ju flera positiva externaliteter som staten kan ha tagit hänsyn till. Skogen är till nytta för alla i samhället inte bara för skogsägaren. Andra positiva externa effekter är att den biologiska mångfalden som bjuds i skogen bevaras. Att staten går in och stödjer skogsägarna gynnar alltså inte bara skogsägarna utan hela samhället. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olofsson, Carolin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Rättsekonomi
language
Swedish
id
1560916
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1560916,
  abstract     = {Natten mellan den åttonde och nionde januari 2005 härjade stormen Gudrun i södra Sverige och ungefär 75 miljoner skogskubikmeter skog stormfälldes. Staten beslöt att stötta skogsägarna efter stormen och lag (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar trädde ikraft den förste januari 2006. Lagen innebär att de hårdast drabbade skogsägarna skulle tillgodoräknas en skattereduktion. De får ersättning av regeringen trots att de kunnat försäkra skogen mot stormskador, något som många av skogsägarna inte gjort. Uppsatsen belyser regeringens stödpaket och den nya lagstiftningen i ett rättsekonomiskt ljus. Genom att ge de drabbade skogsägarna skattelättnader ville staten ge dem incitament att snabbt ta omhand det stormskadade virket. Detta för att förhindra att värdet i den stormfällda skogen skulle gå förlorat genom att den angreps av skadeinsekter eller förstördes genom skogsbränder. Staten framkallar i princip det läge som skulle ha uppstått om ett försäkringsavtal ingåtts. Antingen belönar då staten ett irrationellt beteende eller skapar den en situation som skulle ha uppstått om ett icke paretoeffektivt avtal kommit till stånd? Frågor jag ställt mig är hur detta motiveras från statens sida och om det är rättsekonomiskt effektivt att ersätta de oförsäkrade skogsbönderna. En fråga som tas upp är om transaktionskostnaderna var för höga för att ett paretoeffektivt försäkringsavtal skulle kunna ingås. En diskussion förs även kring frågan om det är så kostsamt att ingå försäkringsavtal att alla risker skall läggas på staten eftersom den är mer riskbenägen än enskilda personer. Incitamentsproblematiken som då kunde uppstå behandlas också. När det gäller skogsnäringen finns det ju flera positiva externaliteter som staten kan ha tagit hänsyn till. Skogen är till nytta för alla i samhället inte bara för skogsägaren. Andra positiva externa effekter är att den biologiska mångfalden som bjuds i skogen bevaras. Att staten går in och stödjer skogsägarna gynnar alltså inte bara skogsägarna utan hela samhället.},
  author       = {Olofsson, Carolin},
  keyword      = {Rättsekonomi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skattereduktion för virke från stormfälld skog, en rättsekonomisk analys},
  year         = {2006},
}