Advanced

Schengens informationssystem

Olofsson, Therese (2001)
Department of Law
Abstract
Fri rörlighet för personer inom EG var ett mål som ännu inte blivit verklighet 1985. Beneluxländerna, Frankrike och Tyskland beslöt att teckna ett avtal om hur gränskontrollerna mellan länderna skulle tas bort. I avtalet ingick också bestämmelser om att utveckla det polisiära och rättsliga samarbetet. En oro fanns nämligen att då några kontroller inte längre skulle göras vid gränserna så skulle ett missbruk av de fyra friheterna ske. Fem år efter det ursprungliga avtalet undertecknades en tillämpningskonvention, Schengenkonventionen, som innehöll bestämmelser om hur de avtalade åtgärderna skulle genomföras i praktiken. Konventionen började tillämpas först 1995 och det totala antalet stater som undertecknat den var då nio. En del av det... (More)
Fri rörlighet för personer inom EG var ett mål som ännu inte blivit verklighet 1985. Beneluxländerna, Frankrike och Tyskland beslöt att teckna ett avtal om hur gränskontrollerna mellan länderna skulle tas bort. I avtalet ingick också bestämmelser om att utveckla det polisiära och rättsliga samarbetet. En oro fanns nämligen att då några kontroller inte längre skulle göras vid gränserna så skulle ett missbruk av de fyra friheterna ske. Fem år efter det ursprungliga avtalet undertecknades en tillämpningskonvention, Schengenkonventionen, som innehöll bestämmelser om hur de avtalade åtgärderna skulle genomföras i praktiken. Konventionen började tillämpas först 1995 och det totala antalet stater som undertecknat den var då nio. En del av det omfattande Schengensamarbetet består av Schengens Informationssystem (SIS) som är ett spanings- och efterlysningshjälpmedel. Reglerna kring upprättandet och användandet av SIS finns i Schengenkonventionen. SIS har framför allt skapats som ett motmedel för att kunna bekämpa den väntade ökningen av gränsöverskridande brottslighet. Men skapandet av SIS väcker en del frågor. Vad är SIS och hur skall det användas? Hur påverkar SIS individens skydd för personlig integritet? Dessa frågor, bland andra, tas upp och diskuteras i uppsatsen. Stark kritik har riktats mot Schengensamarbetet och SIS. Regelverket har uppfattats som vagt och därför riskfyllt. En studie av organisationen i EU:s tredje pelare och regelverket kring SIS leder till slutsatsen att eftersom nationell lagstiftning styr bör i alla fall svenska medborgare åtnjuta samma lagliga skydd för personlig integritet som tidigare. Nästa fråga är om SIS ändå inte kan innebära risker som leder till att systemet kan ifrågasättas. En bedömning av om det existerar en reell hotbild följs av en värdering av motmedlets effektivitet och slutligen följer en avvägning av dessa båda mot riskerna för att kränkningar av individers personliga integritet kan ske. Diskussionen kring SIS berättigande består till stor del av generella bedömningar eftersom det empiriska underlaget är begränsat. Att SIS verkar vara grundat på opinion mer än vetenskap anser jag är beklagansvärt. Att risker finns för integritetskränkningar måste till en viss grad accepteras men det är oerhört viktigt att sträva efter hög säkerhet och effektiv kontroll. Det är viktigt att komma ihåg att det i SIS får registreras personer endast på grund av misstankar och till och med på grund av var de befinner sig vid en viss tidpunkt. Vissa finner säkert detta integritetskränkande men värre är om dessa uppgifter hamnar i fel händer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olofsson, Therese
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1560919
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1560919,
  abstract     = {Fri rörlighet för personer inom EG var ett mål som ännu inte blivit verklighet 1985. Beneluxländerna, Frankrike och Tyskland beslöt att teckna ett avtal om hur gränskontrollerna mellan länderna skulle tas bort. I avtalet ingick också bestämmelser om att utveckla det polisiära och rättsliga samarbetet. En oro fanns nämligen att då några kontroller inte längre skulle göras vid gränserna så skulle ett missbruk av de fyra friheterna ske. Fem år efter det ursprungliga avtalet undertecknades en tillämpningskonvention, Schengenkonventionen, som innehöll bestämmelser om hur de avtalade åtgärderna skulle genomföras i praktiken. Konventionen började tillämpas först 1995 och det totala antalet stater som undertecknat den var då nio. En del av det omfattande Schengensamarbetet består av Schengens Informationssystem (SIS) som är ett spanings- och efterlysningshjälpmedel. Reglerna kring upprättandet och användandet av SIS finns i Schengenkonventionen. SIS har framför allt skapats som ett motmedel för att kunna bekämpa den väntade ökningen av gränsöverskridande brottslighet. Men skapandet av SIS väcker en del frågor. Vad är SIS och hur skall det användas? Hur påverkar SIS individens skydd för personlig integritet? Dessa frågor, bland andra, tas upp och diskuteras i uppsatsen. Stark kritik har riktats mot Schengensamarbetet och SIS. Regelverket har uppfattats som vagt och därför riskfyllt. En studie av organisationen i EU:s tredje pelare och regelverket kring SIS leder till slutsatsen att eftersom nationell lagstiftning styr bör i alla fall svenska medborgare åtnjuta samma lagliga skydd för personlig integritet som tidigare. Nästa fråga är om SIS ändå inte kan innebära risker som leder till att systemet kan ifrågasättas. En bedömning av om det existerar en reell hotbild följs av en värdering av motmedlets effektivitet och slutligen följer en avvägning av dessa båda mot riskerna för att kränkningar av individers personliga integritet kan ske. Diskussionen kring SIS berättigande består till stor del av generella bedömningar eftersom det empiriska underlaget är begränsat. Att SIS verkar vara grundat på opinion mer än vetenskap anser jag är beklagansvärt. Att risker finns för integritetskränkningar måste till en viss grad accepteras men det är oerhört viktigt att sträva efter hög säkerhet och effektiv kontroll. Det är viktigt att komma ihåg att det i SIS får registreras personer endast på grund av misstankar och till och med på grund av var de befinner sig vid en viss tidpunkt. Vissa finner säkert detta integritetskränkande men värre är om dessa uppgifter hamnar i fel händer.},
  author       = {Olofsson, Therese},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Schengens informationssystem},
  year         = {2001},
}