Advanced

Rättssäkerhetsbegreppet & utlänningsprocessen Undertitel: apropå reformförslaget att ompröva utlänningsärenden i domstol

Olsson, Ginger (2001)
Department of Law
Abstract
Utlänningsärenden handläggs i rådande rättsläge av den centrala utlänningsmyndigheten Migrationsverket, vars beslut kan överklagas till en besvärsnämnd, Utlänningsnämnden. Särskilt viktiga ärenden avgörs av regeringen. Då handläggningen av utlänningsärenden fått utstå mycket kritik, bland annat på grund av långa handläggningstider hos de beslutsfattande myndigheterna och på grund av dålig insyn i utlänningsprocessen, initierade regeringen 1997 en statlig utredning om instans- och processordningen i asylärenden. Två år senare presenterades utredningen Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16). I denna konstateras att en tvåpartsprocess med muntligt inslag är nödvändig i utlänningsprocessen. Att prövningen skall ske inom ett flexibelt... (More)
Utlänningsärenden handläggs i rådande rättsläge av den centrala utlänningsmyndigheten Migrationsverket, vars beslut kan överklagas till en besvärsnämnd, Utlänningsnämnden. Särskilt viktiga ärenden avgörs av regeringen. Då handläggningen av utlänningsärenden fått utstå mycket kritik, bland annat på grund av långa handläggningstider hos de beslutsfattande myndigheterna och på grund av dålig insyn i utlänningsprocessen, initierade regeringen 1997 en statlig utredning om instans- och processordningen i asylärenden. Två år senare presenterades utredningen Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16). I denna konstateras att en tvåpartsprocess med muntligt inslag är nödvändig i utlänningsprocessen. Att prövningen skall ske inom ett flexibelt organ anses viktigt på grund av den skiftande tillströmningen av ärenden. En ny instans- och processordning enligt en så kallad förvaltningsbeslutsmodell, där förvaltningsdomstol skall ompröva utlänningsmyndighetens beslut, rekommenderas. Enligt den föreslagna lösningen skall Migrationsverkets beslut kunna överklagas till utlänningsdomstolar inrättade vid några av landets länsrätter. En utlänningsöverdomstol, placerad vid en kammarrätt, skall fungera som slutinstans. Kritiken som framförts mot förvaltningsbeslutsmodellen består bl.a. av ett ifrågasättande av kammarrättens roll som prejudikatsbildande instans, en helt ny funktion för denna förvaltningsdomstol. Ytterligare kritik är att en grundlig genomgång av utlänningsärendenas handläggning i första instans saknas. Eftersom det betonas att processens tyngdpunkt skall ligga hos Migrationsverket, framstår en noggrann analys och utvärdering av denna instans som nödvändig för att kunna utreda vilka åtgärder som krävs för ökad rättssäkerhet i asylärenden. Efter att NIPU:s utredning var färdig framställdes på regeringens initiativ inom regeringskansliet departementspromemorian En specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45). I promemorian förordas en utlänningsprocess med två instanser, Migrationsverket och en specialdomstol. Det förefaller som att regeringen föredrar ett sådant tvåinstanssystem, något som i stort liknar dagens system. Den stora förändringen vore emellertid att regeringen fråntas sin rätt att genom beslut i enskilda ärenden påverka rättstillämpningen i utlänningsärenden. Titeln på den statliga utredningen, Ökad rättssäkerhet i asylärenden, väcker vissa förväntningar, inte minst då rättssäkerhet är ett värdeladdat begrepp. Kommer rättssäkerheten i utlänningsärenden att öka om reformförslaget genomförs? För att kunna finna ett svar på denna fråga krävs en definition av rättssäkerhetsbegreppet, något som saknas i utredningen. Rättssäkerhet handlar om utformning, tillämpning och tolkning av rättsregler. De enskilda skall tillförsäkras ett skydd mot den offentliga makten genom att dess verksamhet organiseras på ett sätt som förhindrar maktmissbruk och godtycke, och garanterar de enskilda en respektfull och human behandling. En viktig beståndsdel i rättssäkerhetsbegreppet är förutsebarhet. Rättsregler skall utformas så att resultatet av dess tillämpning i största mån kan förutses. Varje fall skall behandlas individuellt och lika fall skall behandlas lika. En möjlighet att muntligen få framföra sina argument inför beslutsfattaren skall också finnas vid en rättssäker behandling. Att erhålla ett väl motiverat beslut, inom en rimlig tidsrymd, krävs också av en rättssäker handläggning. Emellertid medför inte kravet på rättssäkerhet enbart ett förutsebart resultat, utan som Aleksander Peczenik framhåller ett resultat som även är etiskt godtagbart. En rättssäker behandling ställer upp vissa ideal utefter vilka beslutsfattarna skall handla. De livsvärden som de mänskliga rättigheterna skyddar har en stark samhörighet med rättssäkerhetsbegreppet. I utlänningsärenden kan det vara särskilt svårt att upprätthålla en rättssäker prövning av ärenden då rättssäkerhetsbegreppet innefattar en förväntan om ett etiskt godtagbart resultat. Det är inte alltid lätt att uppfatta ett beslut, vilket innebär avlägsnande av en utlänning till förhållanden mycket sämre än de i Sverige, som något etiskt godtagbart. De bedömningsgrunder som rättssäkerhetsperspektivet uppställer har inte analyserats tillfredsställande i utredningen, enligt min åsikt. Detta faktum bidrar till min kritiska inställning till huruvida rättssäkerheten kommer att öka om reformförslaget genomförs. I en rättsstat bör en hög grad av rättssäkerhet inte kräva en domstolsprövning av förvaltningen. Efter att den statliga utredningen, och departementspromemorian, hade presenterats, framlades inom EU ett direktivförslag om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus. Syftet är bl.a. att minska skillnaderna vid asylprövningen i medlemsstaterna. De miniminormer som ställs upp i förslaget innehåller en beslutsprocess med ett treinstanssystem, där en appellationsdomstol, oberoende av medlemsstatens regering, skall behandla överklaganden av överprövningsinstansens beslut. Om direktivförslaget träder i kraft skulle det innebära att dagens prövningssystem inte uppfyller miniminormerna. Inte heller ett tvåinstanssystem med en specialdomstol som slutinstans skulle vara tillräckligt. NIPU:s förvaltningsbeslutsmodell skulle däremot uppfylla de minimikrav som föreskrivs. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olsson, Ginger
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt
language
Swedish
id
1560961
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1560961,
  abstract     = {Utlänningsärenden handläggs i rådande rättsläge av den centrala utlänningsmyndigheten Migrationsverket, vars beslut kan överklagas till en besvärsnämnd, Utlänningsnämnden. Särskilt viktiga ärenden avgörs av regeringen. Då handläggningen av utlänningsärenden fått utstå mycket kritik, bland annat på grund av långa handläggningstider hos de beslutsfattande myndigheterna och på grund av dålig insyn i utlänningsprocessen, initierade regeringen 1997 en statlig utredning om instans- och processordningen i asylärenden. Två år senare presenterades utredningen Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16). I denna konstateras att en tvåpartsprocess med muntligt inslag är nödvändig i utlänningsprocessen. Att prövningen skall ske inom ett flexibelt organ anses viktigt på grund av den skiftande tillströmningen av ärenden. En ny instans- och processordning enligt en så kallad förvaltningsbeslutsmodell, där förvaltningsdomstol skall ompröva utlänningsmyndighetens beslut, rekommenderas. Enligt den föreslagna lösningen skall Migrationsverkets beslut kunna överklagas till utlänningsdomstolar inrättade vid några av landets länsrätter. En utlänningsöverdomstol, placerad vid en kammarrätt, skall fungera som slutinstans. Kritiken som framförts mot förvaltningsbeslutsmodellen består bl.a. av ett ifrågasättande av kammarrättens roll som prejudikatsbildande instans, en helt ny funktion för denna förvaltningsdomstol. Ytterligare kritik är att en grundlig genomgång av utlänningsärendenas handläggning i första instans saknas. Eftersom det betonas att processens tyngdpunkt skall ligga hos Migrationsverket, framstår en noggrann analys och utvärdering av denna instans som nödvändig för att kunna utreda vilka åtgärder som krävs för ökad rättssäkerhet i asylärenden. Efter att NIPU:s utredning var färdig framställdes på regeringens initiativ inom regeringskansliet departementspromemorian En specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45). I promemorian förordas en utlänningsprocess med två instanser, Migrationsverket och en specialdomstol. Det förefaller som att regeringen föredrar ett sådant tvåinstanssystem, något som i stort liknar dagens system. Den stora förändringen vore emellertid att regeringen fråntas sin rätt att genom beslut i enskilda ärenden påverka rättstillämpningen i utlänningsärenden. Titeln på den statliga utredningen, Ökad rättssäkerhet i asylärenden, väcker vissa förväntningar, inte minst då rättssäkerhet är ett värdeladdat begrepp. Kommer rättssäkerheten i utlänningsärenden att öka om reformförslaget genomförs? För att kunna finna ett svar på denna fråga krävs en definition av rättssäkerhetsbegreppet, något som saknas i utredningen. Rättssäkerhet handlar om utformning, tillämpning och tolkning av rättsregler. De enskilda skall tillförsäkras ett skydd mot den offentliga makten genom att dess verksamhet organiseras på ett sätt som förhindrar maktmissbruk och godtycke, och garanterar de enskilda en respektfull och human behandling. En viktig beståndsdel i rättssäkerhetsbegreppet är förutsebarhet. Rättsregler skall utformas så att resultatet av dess tillämpning i största mån kan förutses. Varje fall skall behandlas individuellt och lika fall skall behandlas lika. En möjlighet att muntligen få framföra sina argument inför beslutsfattaren skall också finnas vid en rättssäker behandling. Att erhålla ett väl motiverat beslut, inom en rimlig tidsrymd, krävs också av en rättssäker handläggning. Emellertid medför inte kravet på rättssäkerhet enbart ett förutsebart resultat, utan som Aleksander Peczenik framhåller ett resultat som även är etiskt godtagbart. En rättssäker behandling ställer upp vissa ideal utefter vilka beslutsfattarna skall handla. De livsvärden som de mänskliga rättigheterna skyddar har en stark samhörighet med rättssäkerhetsbegreppet. I utlänningsärenden kan det vara särskilt svårt att upprätthålla en rättssäker prövning av ärenden då rättssäkerhetsbegreppet innefattar en förväntan om ett etiskt godtagbart resultat. Det är inte alltid lätt att uppfatta ett beslut, vilket innebär avlägsnande av en utlänning till förhållanden mycket sämre än de i Sverige, som något etiskt godtagbart. De bedömningsgrunder som rättssäkerhetsperspektivet uppställer har inte analyserats tillfredsställande i utredningen, enligt min åsikt. Detta faktum bidrar till min kritiska inställning till huruvida rättssäkerheten kommer att öka om reformförslaget genomförs. I en rättsstat bör en hög grad av rättssäkerhet inte kräva en domstolsprövning av förvaltningen. Efter att den statliga utredningen, och departementspromemorian, hade presenterats, framlades inom EU ett direktivförslag om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla flyktingstatus. Syftet är bl.a. att minska skillnaderna vid asylprövningen i medlemsstaterna. De miniminormer som ställs upp i förslaget innehåller en beslutsprocess med ett treinstanssystem, där en appellationsdomstol, oberoende av medlemsstatens regering, skall behandla överklaganden av överprövningsinstansens beslut. Om direktivförslaget träder i kraft skulle det innebära att dagens prövningssystem inte uppfyller miniminormerna. Inte heller ett tvåinstanssystem med en specialdomstol som slutinstans skulle vara tillräckligt. NIPU:s förvaltningsbeslutsmodell skulle däremot uppfylla de minimikrav som föreskrivs.},
  author       = {Olsson, Ginger},
  keyword      = {Förvaltningsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rättssäkerhetsbegreppet & utlänningsprocessen Undertitel: apropå reformförslaget att ompröva utlänningsärenden i domstol},
  year         = {2001},
}