Svensk kriminalvård i förändring - med särskilt fokus på rymningsproblematik
(2006)Department of Law
- Abstract
- Den svenska kriminalvården upplevde under 2004 ett av sina värsta år. Fyra uppmärksammade rymningar skedde från fyra av landets säkraste anstalter. Reaktionerna lät inte vänta på sig och en intensiv debatt blossade upp i det offentliga rummet. Från regeringen vidtogs snabbt åtgärder och en utredning tillsattes, vars uppgift var att granska de fyra rymningarna och sedan komma med förslag på åtgärder. Förtroendet för den svenska kriminalvården skulle räddas. Ett flertal åtgärder vidtogs därefter vid de svenska anstalterna och sett till 2005 års rymningsstatistik så kröntes insatserna med en stor framgång. I det här arbetets fjärde kapitel återfinns dessa förslag och ändringar i en mer ingående redogörelse. I samband med rymningarna väcktes... (More)
- Den svenska kriminalvården upplevde under 2004 ett av sina värsta år. Fyra uppmärksammade rymningar skedde från fyra av landets säkraste anstalter. Reaktionerna lät inte vänta på sig och en intensiv debatt blossade upp i det offentliga rummet. Från regeringen vidtogs snabbt åtgärder och en utredning tillsattes, vars uppgift var att granska de fyra rymningarna och sedan komma med förslag på åtgärder. Förtroendet för den svenska kriminalvården skulle räddas. Ett flertal åtgärder vidtogs därefter vid de svenska anstalterna och sett till 2005 års rymningsstatistik så kröntes insatserna med en stor framgång. I det här arbetets fjärde kapitel återfinns dessa förslag och ändringar i en mer ingående redogörelse. I samband med rymningarna väcktes frågan varför det, i Sverige, inte är kriminaliserat för en intagen att rymma från den anstalt där han eller hon sitter placerad. Spörsmålet nådde dock aldrig så långt att något allvarligt försök gjordes att undersöka huruvida en kriminalisering skulle få någon effekt, utan stannade på åsiktsstadiet. Syftet med det här arbetet är att belysa dagens rymningsproblematik som Kriminalvården hela tiden försöker finna lösningar på. Uppgiften sträcker sig längre än att bara bygga högre murar, då klientelet på de svenska anstalterna blivit allt tyngre. Fler och fler tilldöms längre strafftider och den organiserade brottlighetens utbredning försvårar arbetet med att skapa säkra fängelser. Lägg där till att många av de intagna är missbrukare och att allt nyare teknik gör att exempelvis en insmuggling av en mobiltelefon räcker för att en rymning skall kunna planeras både länge och väl. Situationen för den svenska kriminalvården förändras alltså ständigt, vilket också innebär att organisationen måste vara flexibel för att uppfylla de nya krav som kan komma att ställas. Samtidigt skall också en meningsfull vård kunna bedrivas innanför murarna, något som inte alltid främjas när säkerhetsaspekter skall tas i beaktande. Den analys som görs i arbetets sjätte, och sista, kapitel syftar till att göra en utvärdering och bedömning av hur adekvat denna rymningsproblematik har hanterats. Arbetet har också en mer direkt juridisk dimension vilken behandlar det kriminaliseringsresonemang som förs, samt dagens lagstiftning vilken syftar till att stävja rymningar. Målsättningen är att slutligen ta ställning till huruvida en kriminalisering skulle vara lämplig eller inte. Grunden blir de argument som framkommit samt hur väl dagens svenska regelverk fungerar . I Sveriges nordiska grannländer är rymningar kriminaliserade, men sett till den statistik som publiceras över antal rymningar per 100 000 vårddygn så finns det anledning att tvivla på att straffbeläggningen av rymningar i dessa länder de facto givit resultat. Kanhända är den svenska kriminalvårdens kris överdriven? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560977
- author
- Olsson, John
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560977
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2023-07-05 15:25:04
@misc{1560977,
abstract = {{Den svenska kriminalvården upplevde under 2004 ett av sina värsta år. Fyra uppmärksammade rymningar skedde från fyra av landets säkraste anstalter. Reaktionerna lät inte vänta på sig och en intensiv debatt blossade upp i det offentliga rummet. Från regeringen vidtogs snabbt åtgärder och en utredning tillsattes, vars uppgift var att granska de fyra rymningarna och sedan komma med förslag på åtgärder. Förtroendet för den svenska kriminalvården skulle räddas. Ett flertal åtgärder vidtogs därefter vid de svenska anstalterna och sett till 2005 års rymningsstatistik så kröntes insatserna med en stor framgång. I det här arbetets fjärde kapitel återfinns dessa förslag och ändringar i en mer ingående redogörelse. I samband med rymningarna väcktes frågan varför det, i Sverige, inte är kriminaliserat för en intagen att rymma från den anstalt där han eller hon sitter placerad. Spörsmålet nådde dock aldrig så långt att något allvarligt försök gjordes att undersöka huruvida en kriminalisering skulle få någon effekt, utan stannade på åsiktsstadiet. Syftet med det här arbetet är att belysa dagens rymningsproblematik som Kriminalvården hela tiden försöker finna lösningar på. Uppgiften sträcker sig längre än att bara bygga högre murar, då klientelet på de svenska anstalterna blivit allt tyngre. Fler och fler tilldöms längre strafftider och den organiserade brottlighetens utbredning försvårar arbetet med att skapa säkra fängelser. Lägg där till att många av de intagna är missbrukare och att allt nyare teknik gör att exempelvis en insmuggling av en mobiltelefon räcker för att en rymning skall kunna planeras både länge och väl. Situationen för den svenska kriminalvården förändras alltså ständigt, vilket också innebär att organisationen måste vara flexibel för att uppfylla de nya krav som kan komma att ställas. Samtidigt skall också en meningsfull vård kunna bedrivas innanför murarna, något som inte alltid främjas när säkerhetsaspekter skall tas i beaktande. Den analys som görs i arbetets sjätte, och sista, kapitel syftar till att göra en utvärdering och bedömning av hur adekvat denna rymningsproblematik har hanterats. Arbetet har också en mer direkt juridisk dimension vilken behandlar det kriminaliseringsresonemang som förs, samt dagens lagstiftning vilken syftar till att stävja rymningar. Målsättningen är att slutligen ta ställning till huruvida en kriminalisering skulle vara lämplig eller inte. Grunden blir de argument som framkommit samt hur väl dagens svenska regelverk fungerar . I Sveriges nordiska grannländer är rymningar kriminaliserade, men sett till den statistik som publiceras över antal rymningar per 100 000 vårddygn så finns det anledning att tvivla på att straffbeläggningen av rymningar i dessa länder de facto givit resultat. Kanhända är den svenska kriminalvårdens kris överdriven?}},
author = {{Olsson, John}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Svensk kriminalvård i förändring - med särskilt fokus på rymningsproblematik}},
year = {{2006}},
}