Advanced

Hedgefonder som aktieägare - Särskilt om aktivism och dess konsekvenser för corporate governance

Pedersen, Erik (2009)
Department of Law
Abstract
Under det senaste decenniet har s.k. hedgefonder fått stort genomslag på världens finansiella marknader. Hedgefonder har friare placeringsregler än traditionella investeringsfonder och kan därför utnyttja komplexa finansiella instrument för att uppnå absolutavkastning. Hedgefonder är en heterogen grupp och deras investeringsstrategier kan ske i många olika skepnader. Det här arbetet fokuserar på sådana hedgefonder som karakteriseras av aktivistiskt ägande. Mer specifikt undersöker uppsatsen hur det är möjligt att en aktivistisk hedgefond som äger mindre än 10 procent av rösterna i ett bolag kan utöva makt i bolaget. Det har visat sig att dessa hedgefonder utnyttjar fyra olika metoder för detta ändamål. För det första kan de bistå styrelse... (More)
Under det senaste decenniet har s.k. hedgefonder fått stort genomslag på världens finansiella marknader. Hedgefonder har friare placeringsregler än traditionella investeringsfonder och kan därför utnyttja komplexa finansiella instrument för att uppnå absolutavkastning. Hedgefonder är en heterogen grupp och deras investeringsstrategier kan ske i många olika skepnader. Det här arbetet fokuserar på sådana hedgefonder som karakteriseras av aktivistiskt ägande. Mer specifikt undersöker uppsatsen hur det är möjligt att en aktivistisk hedgefond som äger mindre än 10 procent av rösterna i ett bolag kan utöva makt i bolaget. Det har visat sig att dessa hedgefonder utnyttjar fyra olika metoder för detta ändamål. För det första kan de bistå styrelse och ledning med finansiell expertis genom att ge råd om finansiell struktur och liknande. För det andra kan de bedriva kampanjer genom mediala kanaler för att nå ut med sitt budskap och på så sätt övertyga andra aktieägare att följa deras rekommendation. För det tredje kan de samla in fullmakter från andra aktieägare och på så sätt mobilisera en betydande röstandel inför bolagsstämman. Den fjärde och mest kontroversiella metoden är att köpa s.k. empty votes. Det innebär att man exempelvis lånar aktier, varmed rösträtten erhålls, vilket ger möjlighet att rösta för aktierna utan att vara exponerad mot aktiens ekonomiska risk. Uppsatsen visar att det i dagsläget inte föreligger några konkreta juridiska hinder mot att agera enligt de fyra metoderna. Däremot argumenteras i uppsatsen för att särkopplingen mellan aktiens förvaltande rättighet (d.v.s. dess rösträtt) och dess ekonomiska rättighet (d.v.s. rätten till utdelning samt risken att aktien underpresterar) innebär att aktiebolagets grundvalar sätts ur spel. Uppsatsen påkallar vidare diskussion om huruvida det bör införas någon typ av generell lojalitetsplikt gentemot övriga aktieägare, för den som utnyttjar en akties förvaltande rättighet. Grunden för detta är att situationer har uppstått där aktivistiska hedgefonder har röstat för aktier utan att vara exponerad mot dess ekonomiska risk samtidigt som de har haft en helt annan agenda än bolagets bästa intresse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pedersen, Erik
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt, Associationsrätt
language
Swedish
id
1561115
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1561115,
  abstract     = {Under det senaste decenniet har s.k. hedgefonder fått stort genomslag på världens finansiella marknader. Hedgefonder har friare placeringsregler än traditionella investeringsfonder och kan därför utnyttja komplexa finansiella instrument för att uppnå absolutavkastning. Hedgefonder är en heterogen grupp och deras investeringsstrategier kan ske i många olika skepnader. Det här arbetet fokuserar på sådana hedgefonder som karakteriseras av aktivistiskt ägande. Mer specifikt undersöker uppsatsen hur det är möjligt att en aktivistisk hedgefond som äger mindre än 10 procent av rösterna i ett bolag kan utöva makt i bolaget. Det har visat sig att dessa hedgefonder utnyttjar fyra olika metoder för detta ändamål. För det första kan de bistå styrelse och ledning med finansiell expertis genom att ge råd om finansiell struktur och liknande. För det andra kan de bedriva kampanjer genom mediala kanaler för att nå ut med sitt budskap och på så sätt övertyga andra aktieägare att följa deras rekommendation. För det tredje kan de samla in fullmakter från andra aktieägare och på så sätt mobilisera en betydande röstandel inför bolagsstämman. Den fjärde och mest kontroversiella metoden är att köpa s.k. empty votes. Det innebär att man exempelvis lånar aktier, varmed rösträtten erhålls, vilket ger möjlighet att rösta för aktierna utan att vara exponerad mot aktiens ekonomiska risk. Uppsatsen visar att det i dagsläget inte föreligger några konkreta juridiska hinder mot att agera enligt de fyra metoderna. Däremot argumenteras i uppsatsen för att särkopplingen mellan aktiens förvaltande rättighet (d.v.s. dess rösträtt) och dess ekonomiska rättighet (d.v.s. rätten till utdelning samt risken att aktien underpresterar) innebär att aktiebolagets grundvalar sätts ur spel. Uppsatsen påkallar vidare diskussion om huruvida det bör införas någon typ av generell lojalitetsplikt gentemot övriga aktieägare, för den som utnyttjar en akties förvaltande rättighet. Grunden för detta är att situationer har uppstått där aktivistiska hedgefonder har röstat för aktier utan att vara exponerad mot dess ekonomiska risk samtidigt som de har haft en helt annan agenda än bolagets bästa intresse.},
  author       = {Pedersen, Erik},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt,Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Hedgefonder som aktieägare - Särskilt om aktivism och dess konsekvenser för corporate governance},
  year         = {2009},
}