Sluten ungdomsvård som alternativ till fängelse
(2002)Department of Law
- Abstract
- Sluten ungdomsvård infördes som ny påföljd den 1 januari 1999 för att Sverige skulle uppfylla de internationella förpliktelserna enligt FNs barnkonvention. Den nya påföljden skulle dessutom minska riskerna för skadeverkningar och skapa bättre förutsättningar för vård och behandling för de unga lagöverträdarna. Vid en internationell jämförelse måste sluten ungdomsvård betraktas som en bra ungdomspåföljd, eftersom behandling och återanpassning av den unge har en central roll under verkställigheten samtidigt som påföljden uppfyller kraven på proportionalitet och förutsägbarhet. Den svenska påföljden borde dock kombineras med en efterföljande övervakning, vilket ofta är fallet med ungdomspåföljder i ett flertal västerländska rättsordningar.... (More)
- Sluten ungdomsvård infördes som ny påföljd den 1 januari 1999 för att Sverige skulle uppfylla de internationella förpliktelserna enligt FNs barnkonvention. Den nya påföljden skulle dessutom minska riskerna för skadeverkningar och skapa bättre förutsättningar för vård och behandling för de unga lagöverträdarna. Vid en internationell jämförelse måste sluten ungdomsvård betraktas som en bra ungdomspåföljd, eftersom behandling och återanpassning av den unge har en central roll under verkställigheten samtidigt som påföljden uppfyller kraven på proportionalitet och förutsägbarhet. Den svenska påföljden borde dock kombineras med en efterföljande övervakning, vilket ofta är fallet med ungdomspåföljder i ett flertal västerländska rättsordningar. Vårt påföljdssystem borde även ta intryck från Danmark vad gäller flexibiliteten i verkställigheten av ungdomspåföljden. Kravet på minst en kvinnlig representant i dömande position i den engelska ungdomsprocessen och förfarandet med korta chockartade frihetsberövanden i England och Tyskland är också värda att begrunda. Trots att den slutna ungdomsvården utgör ett förhållandevis bra alternativ till fängelse för många unga lagöverträdare, bör ett flertal åtgärder måhända vidtas för att påföljden i större utsträckning skall kunna leva upp till de bakomliggande ändamålen och resultera i bättre behandling. En första åtgärd borde vara att tillämpningen av den stadgade undantagsmöjligheten i BrB 31 kapitlet 1a§ första stycket andra meningen vidgas till att även avse ungdomar som efter en bedömning i det enskilda fallet anses lida mindre skada av att dömas till ett fängelsestraff. Sådana fall kan vara aktuella då den unge inte lider av den missbruks- och sociala problematik som majoriteten av de ungdomar som blir föremål för ett frihetsberövande i form av sluten ungdomsvård gör. Vidare bör förbättringar starkt övervägas avseende verkställigheten av den nya påföljden. Den integrering av LVU- och LSU-ungdomar som nu förekommer på §12-hemmen bör ersättas av separata behandlingsavdelningar, för att eliminera gruppernas negativa inverkan på varandra. Omflyttningen av de intagna mellan de olika institutionerna och behandlingsavdelningarna bör också begränsas till ett minimum för att bibehålla kontinuitet i vårdprogrammen och därmed troligtvis uppnå bättre behandlingsresultat. Med kriminalvårdens reglering som förebild bör också en möjlighet till uppskov med verkställigheten införas i de fall det kan antas gynna den unges utveckling och återanpassning i en inte alltför ringa grad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561141
- author
- Persson, Catharina
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561141
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561141,
abstract = {{Sluten ungdomsvård infördes som ny påföljd den 1 januari 1999 för att Sverige skulle uppfylla de internationella förpliktelserna enligt FNs barnkonvention. Den nya påföljden skulle dessutom minska riskerna för skadeverkningar och skapa bättre förutsättningar för vård och behandling för de unga lagöverträdarna. Vid en internationell jämförelse måste sluten ungdomsvård betraktas som en bra ungdomspåföljd, eftersom behandling och återanpassning av den unge har en central roll under verkställigheten samtidigt som påföljden uppfyller kraven på proportionalitet och förutsägbarhet. Den svenska påföljden borde dock kombineras med en efterföljande övervakning, vilket ofta är fallet med ungdomspåföljder i ett flertal västerländska rättsordningar. Vårt påföljdssystem borde även ta intryck från Danmark vad gäller flexibiliteten i verkställigheten av ungdomspåföljden. Kravet på minst en kvinnlig representant i dömande position i den engelska ungdomsprocessen och förfarandet med korta chockartade frihetsberövanden i England och Tyskland är också värda att begrunda. Trots att den slutna ungdomsvården utgör ett förhållandevis bra alternativ till fängelse för många unga lagöverträdare, bör ett flertal åtgärder måhända vidtas för att påföljden i större utsträckning skall kunna leva upp till de bakomliggande ändamålen och resultera i bättre behandling. En första åtgärd borde vara att tillämpningen av den stadgade undantagsmöjligheten i BrB 31 kapitlet 1a§ första stycket andra meningen vidgas till att även avse ungdomar som efter en bedömning i det enskilda fallet anses lida mindre skada av att dömas till ett fängelsestraff. Sådana fall kan vara aktuella då den unge inte lider av den missbruks- och sociala problematik som majoriteten av de ungdomar som blir föremål för ett frihetsberövande i form av sluten ungdomsvård gör. Vidare bör förbättringar starkt övervägas avseende verkställigheten av den nya påföljden. Den integrering av LVU- och LSU-ungdomar som nu förekommer på §12-hemmen bör ersättas av separata behandlingsavdelningar, för att eliminera gruppernas negativa inverkan på varandra. Omflyttningen av de intagna mellan de olika institutionerna och behandlingsavdelningarna bör också begränsas till ett minimum för att bibehålla kontinuitet i vårdprogrammen och därmed troligtvis uppnå bättre behandlingsresultat. Med kriminalvårdens reglering som förebild bör också en möjlighet till uppskov med verkställigheten införas i de fall det kan antas gynna den unges utveckling och återanpassning i en inte alltför ringa grad.}},
author = {{Persson, Catharina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sluten ungdomsvård som alternativ till fängelse}},
year = {{2002}},
}