EG-rättens inverkan på svensk skattelagstiftning -framförallt med avseende på det direkta beskattningsområdet
(2007)Department of Law
- Abstract
- Sedan Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen (den 1 januari 1995) har EG-rätten genom lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen blivit en del av intern svensk rätt. EG-rätten ges företräde framför medlemsstaternas nationella rättsordningar, oavsett vilken typ av EG-rättslig respektive nationell reglering det är fråga om. På det direkta beskattningsområdet finns få regleringar i EG-fördraget. Harmoniseringen på det direkta beskattningsområdet sker istället genom antagande av bindande direktiv. Genom EG-domstolens avgörande i målet Avoir Fiscal fastslogs att skattebestämmelser som hindrar den fria etableringsrätten kan angripas med stöd av fördraget. Mål nr 270/83 Avoir Fiscal, (1986) ECR 273.... (More)
- Sedan Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen (den 1 januari 1995) har EG-rätten genom lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen blivit en del av intern svensk rätt. EG-rätten ges företräde framför medlemsstaternas nationella rättsordningar, oavsett vilken typ av EG-rättslig respektive nationell reglering det är fråga om. På det direkta beskattningsområdet finns få regleringar i EG-fördraget. Harmoniseringen på det direkta beskattningsområdet sker istället genom antagande av bindande direktiv. Genom EG-domstolens avgörande i målet Avoir Fiscal fastslogs att skattebestämmelser som hindrar den fria etableringsrätten kan angripas med stöd av fördraget. Mål nr 270/83 Avoir Fiscal, (1986) ECR 273. Nationella bestämmelser som strider mot den fria rörligheten för tjänster, personer och kapital kan godtas på vissa angivna grunder. Motsvarande bestämmelser saknas vad gäller den fria rörligheten för varor. Rättfärdigandegrunderna finns angivna i EG-fördraget eller uttalade i EG-domstolens praxis. EG-domstolen har dock varit ytterst restriktiv med att tillämpa rättfärdigandegrunderna. Skatterättsnämnden har i två avgöranden funnit att de svenska koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL kan rättfärdigas på tre berättigandegrunder som EG-domstolen uttalat i målet Marks &&semic Spencer. Bestämmelserna i 53 kap. IL, om uttagsbeskattning vid överlåtelse av kapitalbeskattade tillgångar från en fysisk person till en utländsk juridisk person som överlåtaren eller någon närstående till denne direkt eller indirekt äger andelar i, underkändes av EG-domstolen i målet X och Y. RÅ 2002 not 210. Regeringsrätten godtog, utan invändningar, EG-domstolens resonemang och ersatte den fördragsstridiga bestämmelsen med den bestämmelse som är tillämplig vid en överlåtelse till en svensk juridisk person. Skatteverket har under senare år haft synpunkter på svenska skattereglers förenlighet med EG-fördraget. Det har i flera fall förekommit att Skatteverket gått ut med allmänna riktlinjer så kallade styrsignaler där det tillkännagivits att vissa skatteregler enligt Skatteverkets uppfattning är fördragsstridiga. Svenska domstolar har, på samma sätt som Skatteverket, blivit villiga att åsidosätta svenska regler till förmån för EG-rätten. Detta gäller framförallt domstolar i lägre instans, medan Regeringsrätten däremot varit villig att åsidosätta svenska regler redan från första början. Det finns enligt min mening mycket som tyder på att Skatteverket och domstolarna går från att vara rättstillämpare till att bli lagstiftare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561147
- author
- Persson, Daniel
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1561147
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561147,
abstract = {{Sedan Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen (den 1 januari 1995) har EG-rätten genom lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen blivit en del av intern svensk rätt. EG-rätten ges företräde framför medlemsstaternas nationella rättsordningar, oavsett vilken typ av EG-rättslig respektive nationell reglering det är fråga om. På det direkta beskattningsområdet finns få regleringar i EG-fördraget. Harmoniseringen på det direkta beskattningsområdet sker istället genom antagande av bindande direktiv. Genom EG-domstolens avgörande i målet Avoir Fiscal fastslogs att skattebestämmelser som hindrar den fria etableringsrätten kan angripas med stöd av fördraget. Mål nr 270/83 Avoir Fiscal, (1986) ECR 273. Nationella bestämmelser som strider mot den fria rörligheten för tjänster, personer och kapital kan godtas på vissa angivna grunder. Motsvarande bestämmelser saknas vad gäller den fria rörligheten för varor. Rättfärdigandegrunderna finns angivna i EG-fördraget eller uttalade i EG-domstolens praxis. EG-domstolen har dock varit ytterst restriktiv med att tillämpa rättfärdigandegrunderna. Skatterättsnämnden har i två avgöranden funnit att de svenska koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL kan rättfärdigas på tre berättigandegrunder som EG-domstolen uttalat i målet Marks &&semic Spencer. Bestämmelserna i 53 kap. IL, om uttagsbeskattning vid överlåtelse av kapitalbeskattade tillgångar från en fysisk person till en utländsk juridisk person som överlåtaren eller någon närstående till denne direkt eller indirekt äger andelar i, underkändes av EG-domstolen i målet X och Y. RÅ 2002 not 210. Regeringsrätten godtog, utan invändningar, EG-domstolens resonemang och ersatte den fördragsstridiga bestämmelsen med den bestämmelse som är tillämplig vid en överlåtelse till en svensk juridisk person. Skatteverket har under senare år haft synpunkter på svenska skattereglers förenlighet med EG-fördraget. Det har i flera fall förekommit att Skatteverket gått ut med allmänna riktlinjer så kallade styrsignaler där det tillkännagivits att vissa skatteregler enligt Skatteverkets uppfattning är fördragsstridiga. Svenska domstolar har, på samma sätt som Skatteverket, blivit villiga att åsidosätta svenska regler till förmån för EG-rätten. Detta gäller framförallt domstolar i lägre instans, medan Regeringsrätten däremot varit villig att åsidosätta svenska regler redan från första början. Det finns enligt min mening mycket som tyder på att Skatteverket och domstolarna går från att vara rättstillämpare till att bli lagstiftare.}},
author = {{Persson, Daniel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EG-rättens inverkan på svensk skattelagstiftning -framförallt med avseende på det direkta beskattningsområdet}},
year = {{2007}},
}