Domännamnet som kännetecken - ett odefinierat rättsområde

Abstract

Domännamnet hade från början främst en teknisk funktion. Bland annat för att Internetanvändare inte skulle behöva lära sig s.k. IP-nummer utantill kopplades en alfabetisk adress till sifferkombinationen. Denna kunde användas för att beskriva en e-postadress eller en webbplats och domännamnssystemet konverterade den textbaserade Internetadressen, domännamnet, till dess numeriska motsvarighet. Så är det fortfarande, men domännamnet har idag fått ytterligare funktioner som inte var avsedda från början. Ett bra domännamn som är lätt att komma ihåg är i princip ett måste för alla som bedriver någon slags verksamhet på Internet. Domännamnen används individualiserande och fungerar marknadsstyrande vilket gjort att de alltmer kommit att likna immaterialrättsligt skyddade kännetecken, främst varumärke eller firma. Det unika med ett domännamn är att det bara finns en som kan registrera och använda ett visst domännamn. Till skillnad från varumärken som kan komma att ha flera innehavare i olika klasser är det tuffare konkurrens om vissa domännamn under de populäraste toppdomänerna. Ett domännamn är således ett mer unikt kännetecken än ett varumärke, men det har också nackdelar vad gäller förväxlingsrisken. Den som registrerat ett domännamn har rätt att använda sig av just det registrerade namnet, men kan inte hindra att någon registrerar samma domännamn under en annan toppdomän eller ett snarlikt sådant under samma toppdomän. Enda möjligheten att hindra ett sådant förfarande är i princip att åberopa en bakomliggande immaterialrätt (varumärke eller firma). Saknas sådan får domännamnsinnehavaren räkna med risk för sammanblandning. Användningen av domännamn som kännetecken och inte bara som en teknisk adress har medfört en stor efterfrågan på bra domännamn. Under de flesta toppdomäner gäller principen att den som kommer först får registrera det önskade domännamnet. Det finns olika slags domännamn som alla har det gemensamt att de fungerar och används som kännetecken. Då innehavaren också har en traditionell immaterialrätt som skyddar det aktuella kännetecknet kommer denne ofta i en starkare position än de innehavare vars domännamn inte skyddas som varumärke, firma eller namn. Den som redan har en registrerad eller inarbetad varumärkes- eller firmarätt kan också registrera varumärket/firman som domännamn. Detta innebär ett befästande eller eventuellt ett utvidgande av en redan existerande immateriell rättighet. Ett domännamn som är likadant som ett redan existerande varumärke kan i princip sägas vara förbehållet varumärkesinnehavaren. Dock kan det många gånger finnas flera rättmätiga innehavare av samma varumärke vilket kan leda till att flera konkurrerar om samma domännamn. Den som registrerar ett nytt domännamn måste tänka på att inte välja ett namn som är alltför likt någon annans existerande varumärke. Även ett domännamn måste därför ha särskiljningsförmåga för att inte riskera att göra intrång i någon annans varumärkesrätt. Personnamn som registreras som domännamn ges ett visst skydd av den svenska namnlagen under förutsättning att det handlar om ett egenartat efternamn. Även varumärkeslagen kan skydda ett personnamn under förutsättning att namnet är registrerat eller inarbetat som varumärke. En känd person som har varumärkesregistrerat sitt namn bör också utan problem kunna använda det som domännamn. Däremot kan det vara svårare för någon som saknar registrering att visa inarbetning&semic det räcker inte att bara vara känd då koppling till kommersiell verksamhet krävs. WIPO har avgjort en rad fall där s.k. kändisars namn utnyttjats som domännamn och det kan konstateras att viss osäkerhet råder beträffande personnamn som inte är registrerade varumärken. Geografiska namn som registreras som domännamn har varit omdiskuterade de senaste åren. Normalt kan geografiska namn inte skyddas som varumärken eller firma vilket medför att kännetecknet inte har något traditionellt rättsskydd. Myndigheter i städer vars namn domännamnsregistrerats av andra har hävdat att geografiska domännamn bör vara förbehållna staden ifråga. WIPO kan i sina avgöranden inte sägas ha fastslagit en sådan princip även om man uppmärksammat risken för missbruk av geografiska namn och att det kan leda till att Internetanvändare vilseleds. Rätten att använda ett geografiskt domännamn har istället bedömts tillfalla den som först registrerat och sedermera använder domännamnet i en bona fide verksamhet. Generiska domännamn innebär att i språket vanliga ord registreras som domännamn. Dessa domännamn har visat sig vara mycket eftertraktade och värdefulla då de kan passa som kännetecken för många olika verksamheter. Viss risk för kollision finns mellan varumärken som samtidigt är generiska ord, detta problem kan särskilt uppkomma när det handlar om olika språk. Dock har WIPO uttalat att det inte kan ställas krav på att den som registrerat ett generiskt domännamn i god tro skall känna till och behöva ta hänsyn till mindre kända varumärken. Någon lagstiftning som reglerar domännamn finns inte vilket medför en stor osäkerhet om vad en domännamnsregistrering egentligen innebär. Innehavare till ett domännamn vars känneteckensfunktion skyddas av varumärkes-, firma- eller namnlagarna befinner sig inte i en lika oklar situation som den som använder ett geografiskt eller generiskt domännamn som kännetecken. Gemensamt för alla domännamn är dock att avsaknaden av en förmögenhets- och sakrättslig definition försvårar användningen av domännamn som kännetecken. Domännamn köps, säljs och används som säkerhet även om det är oklart om de är att betrakta som egendom. Vad man egentligen får göra med sitt domännamn dvs. vilka rättigheter och skyldigheter som närmare medföljer en domännamnsregistrering måste försöka fastställas. Först sedan detta är gjort kan man klargöra om det finns några särskilda rättigheter knutna till domännamnet dvs. om en domännamnsrätt kan sägas existera och vad den i så fall innebär.

• author: Persson, Ingrid
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• year: 2002
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Immaterialrätt, IT-rätt
• language: Swedish
• id: 1561174
• date added to LUP: 2010-03-08 15:55:27
• date last changed: 2010-03-08 15:55:27