Klientens intresse - Ett advokatetiskt dilemma
(2007)Department of Law
- Abstract
- Advokatetiken är ett normsystem som rör sig mellan två ideologiska ideal. På den ena änden av skalan återfinns vapendragaridealet och på den andra sidan står vägvisaridealet. I mångt och mycket är idealen varandras motsatser och är tillkomna som en reaktion på varandra. Vapendragaridealet utmärks av en advokat som med alla till buds stående medel kämpar för sin klients sak. Vapendragaren förhåller sig moraliskt indifferent till både sin klient och klientens sak, fullt fokuserad på tillförsäkra klienten sina önskningar. Vägvisaren å andra sidan tar ett moraliskt och samhälligt ansvar för sina handlingar. Vägvisaren syftar ytterst att ta ansvar för att rättsordning kan fylla den funktion den är till för, att skapa ett rättvist samhälle.... (More)
- Advokatetiken är ett normsystem som rör sig mellan två ideologiska ideal. På den ena änden av skalan återfinns vapendragaridealet och på den andra sidan står vägvisaridealet. I mångt och mycket är idealen varandras motsatser och är tillkomna som en reaktion på varandra. Vapendragaridealet utmärks av en advokat som med alla till buds stående medel kämpar för sin klients sak. Vapendragaren förhåller sig moraliskt indifferent till både sin klient och klientens sak, fullt fokuserad på tillförsäkra klienten sina önskningar. Vägvisaren å andra sidan tar ett moraliskt och samhälligt ansvar för sina handlingar. Vägvisaren syftar ytterst att ta ansvar för att rättsordning kan fylla den funktion den är till för, att skapa ett rättvist samhälle. Arbetet behandlar frågan hur begreppet ''klientens intresse'' skall definieras. Kan detta intresse bestämmas objektivt eller är klientens intresse beroende av dennes subjektiva uppfattningar. Slutsatsen som jag drar är att begreppet klientens intresse är uppbyggt av en objektiv del och en subjektiv del. Den objektiva delen är fastslagen av lagstiftaren och advokatsamfundet och är i huvudsak av negativ karaktär. Som exempel anses det inte vara i klientens intresse att ha en advokat som har ett eget intresse i saken. Om lagstiftaren eller advokatsamfundet valt att definiera en del av klientintresset kan inte klienten bota detta genom en motsatt uppfattning. Klientens autonomi respekteras alltså inte om det offentliga redan har en uppfattning. Den subjektiva delen av klientintresset utgörs av klientens egen uppfattning. I denna del respekteras autonomin under förutsättning att klienten binder sin advokat genom instruktioner. Om så har skett är advokaten i princip utan undantag skyldig att utföra uppdrag enligt klientens önskemål. Å andra sidan har advokaten samma möjlighet att ignorera den presumtive klienten och inte ta uppdraget eller kräva att uppdraget utförs på sådant sätt som advokaten finner mest lämpligt. Sammanfattningsvis är definitionen av klientintresset beroende av olika faktorer som inte alla är hänförliga till klienten. Den slutgiltiga definitionen är beroende av omständigheter i det specifika fallet och utgången av advokatens och klientens kamp om herravälde över uppdraget. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561177
- author
- Persson, Joakim
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Allmän rättslära, Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561177
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561177,
abstract = {{Advokatetiken är ett normsystem som rör sig mellan två ideologiska ideal. På den ena änden av skalan återfinns vapendragaridealet och på den andra sidan står vägvisaridealet. I mångt och mycket är idealen varandras motsatser och är tillkomna som en reaktion på varandra. Vapendragaridealet utmärks av en advokat som med alla till buds stående medel kämpar för sin klients sak. Vapendragaren förhåller sig moraliskt indifferent till både sin klient och klientens sak, fullt fokuserad på tillförsäkra klienten sina önskningar. Vägvisaren å andra sidan tar ett moraliskt och samhälligt ansvar för sina handlingar. Vägvisaren syftar ytterst att ta ansvar för att rättsordning kan fylla den funktion den är till för, att skapa ett rättvist samhälle. Arbetet behandlar frågan hur begreppet ''klientens intresse'' skall definieras. Kan detta intresse bestämmas objektivt eller är klientens intresse beroende av dennes subjektiva uppfattningar. Slutsatsen som jag drar är att begreppet klientens intresse är uppbyggt av en objektiv del och en subjektiv del. Den objektiva delen är fastslagen av lagstiftaren och advokatsamfundet och är i huvudsak av negativ karaktär. Som exempel anses det inte vara i klientens intresse att ha en advokat som har ett eget intresse i saken. Om lagstiftaren eller advokatsamfundet valt att definiera en del av klientintresset kan inte klienten bota detta genom en motsatt uppfattning. Klientens autonomi respekteras alltså inte om det offentliga redan har en uppfattning. Den subjektiva delen av klientintresset utgörs av klientens egen uppfattning. I denna del respekteras autonomin under förutsättning att klienten binder sin advokat genom instruktioner. Om så har skett är advokaten i princip utan undantag skyldig att utföra uppdrag enligt klientens önskemål. Å andra sidan har advokaten samma möjlighet att ignorera den presumtive klienten och inte ta uppdraget eller kräva att uppdraget utförs på sådant sätt som advokaten finner mest lämpligt. Sammanfattningsvis är definitionen av klientintresset beroende av olika faktorer som inte alla är hänförliga till klienten. Den slutgiltiga definitionen är beroende av omständigheter i det specifika fallet och utgången av advokatens och klientens kamp om herravälde över uppdraget.}},
author = {{Persson, Joakim}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Klientens intresse - Ett advokatetiskt dilemma}},
year = {{2007}},
}