Var går gränsen mellan skatteflykt och skatteplanering?
(2007)Department of Law
- Abstract
- Under många år har det förts en debatt om vad skattefusk respektive skatteplanering innebär. Var går gränsen mellan de båda begreppen? Frågan är aktuell för såväl den svenska som den gemenskapsrättsliga lagstiftaren. Uppsatsen behandlar ovanstående fråga både från ett svenskt perspektiv genom skatteflyktsklausulen samt ur ett gemenskapsrättsligt perspektiv genom reglerna i Fusionsdirektivet samt Moder/dotterbolagsdirektivet. Då EG-rätten vid en konflikt har företräde framför nationell rätt kommer också frågan om skatteflyktsklausulens förenlighet med de ovan nämnda direktiven att belysas. I den svenska lagen finns det en allmänt hållen skatflyktklausul som kan tillämpas på alla former av skatteflyktstransaktioner. För att klausulen ska... (More)
- Under många år har det förts en debatt om vad skattefusk respektive skatteplanering innebär. Var går gränsen mellan de båda begreppen? Frågan är aktuell för såväl den svenska som den gemenskapsrättsliga lagstiftaren. Uppsatsen behandlar ovanstående fråga både från ett svenskt perspektiv genom skatteflyktsklausulen samt ur ett gemenskapsrättsligt perspektiv genom reglerna i Fusionsdirektivet samt Moder/dotterbolagsdirektivet. Då EG-rätten vid en konflikt har företräde framför nationell rätt kommer också frågan om skatteflyktsklausulens förenlighet med de ovan nämnda direktiven att belysas. I den svenska lagen finns det en allmänt hållen skatflyktklausul som kan tillämpas på alla former av skatteflyktstransaktioner. För att klausulen ska kunna tillämpas krävs dock att två rekvisit är uppfyllda. Dels ska det röra sig om en skatteförmån, dels ska skatteförmånen vara det övervägande skälet till förfarandet. Vidare begränsas skatteflyktsklausulens tillämpning till fall som rör onormala handlingssätt. Prop. 19982/83:84 s. 17ff. Även i gemenskapsrätten finner vi olika sätt att handskas med skatteflyktsproblematiken. Som exempel kan nämnas Fusionsdirektivet och Moder/dotterbolagsdirektivet som båda innehåller regler om skatteflykt. I Fusionsdirektivet är det artikel 11 som står i centrum. Denna ger medlemsstaterna en möjlighet att frångå reglerna i direktivet om det kan konstateras att den skattskyldiga har ett skatteflyktssyfte med transaktionen. Till skillnad från den svenska skatteflyktsklausulen är denna artikel begränsad till att endast gälla fall som rör fusioner och fissioner. Art 11 Direktiv 90/434 EEG (Fusionsdirektivet). I Moder/dotterbolagsdirektivet finns det inte som i Fusionsdirektivet någon specifik regel om skatteflykt att hänvisa till. Här står i stället de argument som kan motivera en diskriminerande regel i centrum. Argumenten som har använts av medlemsstaterna och som varit föremål för diskussion i domstolen är argument som: Nödvändigheten av att upprätthålla skattesystemets inre sammanhang, risk för skatteflykt samt argumentet om minskade skatteintäkter. Som framgår av uppsatsen väljer domstolen att sätta den inre marknaden först och således har det näst intill varit omöjligt för medlemsstaterna att med framgång åberopa något av ovanstående argument. Vad gäller den svenska klausulens förenlighet med de båda direktiven kan sägas att det inte finns något givet svar på frågan. Klausulens förenlighet med Fusionsdirektivet avgörs beroende på om man väljer att tolka direktivet som ett fullharmoniseringsdirektiv eller som ett minimiharmoniseringsdirektiv. Utifrån sistnämnda synsätt står direktivets mål i fokus och möjligheterna för medlemsstaterna att tillämpa olika tekniska lösningar blir fler. Ståhl, Kristina, Fusionsdirektivet, s. 50ff. Skatteflyktsklausulens förenlighet med Moder/dotterbolagsdirektivet är mer komplicerat. Det beror på att det inte finns några direkta uttalanden och spekulationer på området. Det enda vi vet med säkerhet är att EG-domstolen i en rad mål slagit fast att all skatterätt, även den som ligger inom det direkta beskattningsområdet, skall tolkas i enlighet med direktiven uppställda av gemenskapsrätten, detta trots att det direkta beskattningsområdet faller utanför gemenskapsrättens jurisdiktionsområde. Se bland annat C-118/96, C-264/96. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561204
- author
- Persson, Malin
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1561204
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561204,
abstract = {{Under många år har det förts en debatt om vad skattefusk respektive skatteplanering innebär. Var går gränsen mellan de båda begreppen? Frågan är aktuell för såväl den svenska som den gemenskapsrättsliga lagstiftaren. Uppsatsen behandlar ovanstående fråga både från ett svenskt perspektiv genom skatteflyktsklausulen samt ur ett gemenskapsrättsligt perspektiv genom reglerna i Fusionsdirektivet samt Moder/dotterbolagsdirektivet. Då EG-rätten vid en konflikt har företräde framför nationell rätt kommer också frågan om skatteflyktsklausulens förenlighet med de ovan nämnda direktiven att belysas. I den svenska lagen finns det en allmänt hållen skatflyktklausul som kan tillämpas på alla former av skatteflyktstransaktioner. För att klausulen ska kunna tillämpas krävs dock att två rekvisit är uppfyllda. Dels ska det röra sig om en skatteförmån, dels ska skatteförmånen vara det övervägande skälet till förfarandet. Vidare begränsas skatteflyktsklausulens tillämpning till fall som rör onormala handlingssätt. Prop. 19982/83:84 s. 17ff. Även i gemenskapsrätten finner vi olika sätt att handskas med skatteflyktsproblematiken. Som exempel kan nämnas Fusionsdirektivet och Moder/dotterbolagsdirektivet som båda innehåller regler om skatteflykt. I Fusionsdirektivet är det artikel 11 som står i centrum. Denna ger medlemsstaterna en möjlighet att frångå reglerna i direktivet om det kan konstateras att den skattskyldiga har ett skatteflyktssyfte med transaktionen. Till skillnad från den svenska skatteflyktsklausulen är denna artikel begränsad till att endast gälla fall som rör fusioner och fissioner. Art 11 Direktiv 90/434 EEG (Fusionsdirektivet). I Moder/dotterbolagsdirektivet finns det inte som i Fusionsdirektivet någon specifik regel om skatteflykt att hänvisa till. Här står i stället de argument som kan motivera en diskriminerande regel i centrum. Argumenten som har använts av medlemsstaterna och som varit föremål för diskussion i domstolen är argument som: Nödvändigheten av att upprätthålla skattesystemets inre sammanhang, risk för skatteflykt samt argumentet om minskade skatteintäkter. Som framgår av uppsatsen väljer domstolen att sätta den inre marknaden först och således har det näst intill varit omöjligt för medlemsstaterna att med framgång åberopa något av ovanstående argument. Vad gäller den svenska klausulens förenlighet med de båda direktiven kan sägas att det inte finns något givet svar på frågan. Klausulens förenlighet med Fusionsdirektivet avgörs beroende på om man väljer att tolka direktivet som ett fullharmoniseringsdirektiv eller som ett minimiharmoniseringsdirektiv. Utifrån sistnämnda synsätt står direktivets mål i fokus och möjligheterna för medlemsstaterna att tillämpa olika tekniska lösningar blir fler. Ståhl, Kristina, Fusionsdirektivet, s. 50ff. Skatteflyktsklausulens förenlighet med Moder/dotterbolagsdirektivet är mer komplicerat. Det beror på att det inte finns några direkta uttalanden och spekulationer på området. Det enda vi vet med säkerhet är att EG-domstolen i en rad mål slagit fast att all skatterätt, även den som ligger inom det direkta beskattningsområdet, skall tolkas i enlighet med direktiven uppställda av gemenskapsrätten, detta trots att det direkta beskattningsområdet faller utanför gemenskapsrättens jurisdiktionsområde. Se bland annat C-118/96, C-264/96.}},
author = {{Persson, Malin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Var går gränsen mellan skatteflykt och skatteplanering?}},
year = {{2007}},
}