Känneteckensrätten i förändring - En studie kring betänkandet SOU 2001:26 Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen
(2002)Department of Law
- Abstract
- Känneteckensrätten, vilken främst består av firma- och varumärkesrätt, syftar till att skydda innehavarens ensamrätt till ett kännetecken. Varumärken och firmor individualiserar de varor, tjänster eller verksamheter de betecknar. Kännetecknens främsta funktion är att garantera konsumenterna varans ursprung, den s.k. ursprungsfunktionen. Det finns dock en tendens till att allt mer se känneteckensrätten som ett investeringsskydd för kännetecknets goodwill. Väl kända kännetecken kan representera stora ekonomiska värden och anses därför vara berättigade till ett utökat skydd mot intrång. EG-rätten är av avgörande betydelse för den nationella känneteckensrätten. EG:s varumärkesdirektiv har implementerats i den svenska varumärkeslagen och EG:s... (More)
- Känneteckensrätten, vilken främst består av firma- och varumärkesrätt, syftar till att skydda innehavarens ensamrätt till ett kännetecken. Varumärken och firmor individualiserar de varor, tjänster eller verksamheter de betecknar. Kännetecknens främsta funktion är att garantera konsumenterna varans ursprung, den s.k. ursprungsfunktionen. Det finns dock en tendens till att allt mer se känneteckensrätten som ett investeringsskydd för kännetecknets goodwill. Väl kända kännetecken kan representera stora ekonomiska värden och anses därför vara berättigade till ett utökat skydd mot intrång. EG-rätten är av avgörande betydelse för den nationella känneteckensrätten. EG:s varumärkesdirektiv har implementerats i den svenska varumärkeslagen och EG:s varumärkesförordning utgör direkt gällande rätt i Sverige. Det är ytterst EG-domstolens praxis som är vägledande vid lagtolkningen av de regler i varumärkeslagen och firmalagen som grundar sig på varumärkesdirektivet. Känneteckensrätten präglas även av det moderna informations- och tjänstesamhället, teknikutvecklingen och den s.k. nya ekonomin. Den nya ekonomin kännetecknas bland annat av näringslivets globalisering och massproduktion samt en ökad fokusering på immateriella värden. Utvecklingen har lett till att intresset för ett känneteckensrättsligt skydd har ökat. Som en följd av utvecklingen i samhället har det blivit allt vanligare med s.k. kunskaps- och tjänsteföretag. För kunskaps- och tjänsteföretag är ett känneteckensrättsligt skydd av speciellt stor betydelse eftersom kännetecknet kan utgöra ett av företagets viktigaste tillgångar. Ursprungligen hade firman och varumärket helt skilda funktioner. Firman var namnet på näringsidkaren medan varumärket identifierade hans vara. I det moderna samhället har dock kännetecknens funktion allt mer kommit att närma sig varandra. Den särskiljande delen av firman används numera ofta även som varumärke. Trots kännetecknens likartade funktioner finns det vissa skillnader mellan varumärkeslagen och firmalagen. Detta beror främst på att varumärkets och firmans funktioner har kommit att bli allt mer överlappande utan att lagarna har samordnats i motsvarande mån. Diskrepanserna mellan lagarna kan vara av betydelse vid valet mellan en varumärkes- eller firmaregistrering. Varumärkeskommittén har avlämnat ett betänkande om Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen (SOU 2001:26). Kommittén har föreslagit att en ny varumärkeslag ska ersätta den nuvarande varumärkeslagen. Kommittén föreslår även omfattande förändringar i firmalagen. Avsikten med den föreslagna lagstiftningen är en anpassning till känneteckensrättens utveckling och näringslivets ändrade behov. Ytterligare syften med lagförslaget är att uppnå en likartad lagstiftning mellan de nordiska länderna samt att anpassa lagarna till EG-rätten och andra internationella regleringar. Lagförslaget innebär en rad förändringar både i materiellt avseende och vad gäller registreringsförfarandet. En central del i lagförslaget utgörs av kommitténs förslag om att slopa PRV:s officialprövning av relativa registreringshinder. Ytterligare en viktig föreslagen ändring är att det inte längre ska krävas särskiljningsförmåga vid registrering av firma. En rad förändringar föreslås vidare i syfte att bättre samordna varumärkeslagen med firmalagen. Kommittén föreslår även att det införs en möjlighet till upphävning av varumärke eller firma i administrativ ordning vid PRV, dvs. utan domstolförfarande. Det finns framförallt tre faktorer som är av avgörande betydelse för den svenska känneteckensrättens behov av modernisering. För det första har Sveriges medlemskap i EU inneburit stora förändringar inom varumärkesrätten, vilket indirekt även påverkar firmarätten. För det andra måste en modern känneteckensrätt ta hänsyn till teknikutvecklingen. Bland annat krävs regleringar kring känneteckens användning på Internet. För det tredje måste kännetecknens ökade ekonomiska betydelse beaktas. Kommitténs förslag innebär en omfattande anpassning av den nationella rätten till EG-rätten. Någon anpassning av känneteckensrätten till den nya tekniken har däremot inte föreslagits i betänkandet. Kommitténs lagförslag kommer vidare att leda till ett utökat känneteckensrättsligt skydd. Detta leder till att rättighetshavarens position förstärks ytterligare. För mindre företag kan dock förslaget om det förstärkta skyddet synas skenbart eftersom skyddet samtidigt i högre grad blir beroende av att rättighetsinnehavarna själva tillvaratar sina intressen. Ytterligare en aspekt som har uppmärksammats av kommittén är att det krävs verksamma regler kring skadestånd vid firma- och varumärkesintrång. Kommitténs förslag till ändring av reglerna kring skadestånd innebär dock endast ett förtydligande och torde inte leda till någon förändring i praxis. Vidare innebär lagförslaget en bättre samordning mellan firmalagen och varumärkeslagen. Utvecklingen inom känneteckensrätten pekar mot ett behov av en gemensam känneteckensrättslig lagstiftning. Kommittén har trots detta inte föreslagit en gemensam känneteckenslag. Den känneteckensrättsliga ensamrättens omfattning måste bedömas utifrån en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Det finns en konkurrensbegränsande aspekt av känneteckensrätten. Orsaken till detta är att väl kända kännetecken kan erhålla en slags monopolkaraktär på marknaden. Skyddet för ensamrätten måste härvid ställas mot behovet av en fri konkurrens. Ytterligare en aspekt av känneteckensrätten är de konsekvenser den för med sig inom handeln. I dagens multinationella företag är det ofta inte produktionen som är kärnan i verksamheten. I stället prioriteras varumärkesförvaltning, marknadsföring och produktutformning. I vissa företag finns överhuvudtaget ingen egen produktion. Dessa s.k. imaginära företag säljer inte varor, utan sitt kännetecken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561225
- author
- Persson, Sara
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561225
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561225,
abstract = {{Känneteckensrätten, vilken främst består av firma- och varumärkesrätt, syftar till att skydda innehavarens ensamrätt till ett kännetecken. Varumärken och firmor individualiserar de varor, tjänster eller verksamheter de betecknar. Kännetecknens främsta funktion är att garantera konsumenterna varans ursprung, den s.k. ursprungsfunktionen. Det finns dock en tendens till att allt mer se känneteckensrätten som ett investeringsskydd för kännetecknets goodwill. Väl kända kännetecken kan representera stora ekonomiska värden och anses därför vara berättigade till ett utökat skydd mot intrång. EG-rätten är av avgörande betydelse för den nationella känneteckensrätten. EG:s varumärkesdirektiv har implementerats i den svenska varumärkeslagen och EG:s varumärkesförordning utgör direkt gällande rätt i Sverige. Det är ytterst EG-domstolens praxis som är vägledande vid lagtolkningen av de regler i varumärkeslagen och firmalagen som grundar sig på varumärkesdirektivet. Känneteckensrätten präglas även av det moderna informations- och tjänstesamhället, teknikutvecklingen och den s.k. nya ekonomin. Den nya ekonomin kännetecknas bland annat av näringslivets globalisering och massproduktion samt en ökad fokusering på immateriella värden. Utvecklingen har lett till att intresset för ett känneteckensrättsligt skydd har ökat. Som en följd av utvecklingen i samhället har det blivit allt vanligare med s.k. kunskaps- och tjänsteföretag. För kunskaps- och tjänsteföretag är ett känneteckensrättsligt skydd av speciellt stor betydelse eftersom kännetecknet kan utgöra ett av företagets viktigaste tillgångar. Ursprungligen hade firman och varumärket helt skilda funktioner. Firman var namnet på näringsidkaren medan varumärket identifierade hans vara. I det moderna samhället har dock kännetecknens funktion allt mer kommit att närma sig varandra. Den särskiljande delen av firman används numera ofta även som varumärke. Trots kännetecknens likartade funktioner finns det vissa skillnader mellan varumärkeslagen och firmalagen. Detta beror främst på att varumärkets och firmans funktioner har kommit att bli allt mer överlappande utan att lagarna har samordnats i motsvarande mån. Diskrepanserna mellan lagarna kan vara av betydelse vid valet mellan en varumärkes- eller firmaregistrering. Varumärkeskommittén har avlämnat ett betänkande om Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen (SOU 2001:26). Kommittén har föreslagit att en ny varumärkeslag ska ersätta den nuvarande varumärkeslagen. Kommittén föreslår även omfattande förändringar i firmalagen. Avsikten med den föreslagna lagstiftningen är en anpassning till känneteckensrättens utveckling och näringslivets ändrade behov. Ytterligare syften med lagförslaget är att uppnå en likartad lagstiftning mellan de nordiska länderna samt att anpassa lagarna till EG-rätten och andra internationella regleringar. Lagförslaget innebär en rad förändringar både i materiellt avseende och vad gäller registreringsförfarandet. En central del i lagförslaget utgörs av kommitténs förslag om att slopa PRV:s officialprövning av relativa registreringshinder. Ytterligare en viktig föreslagen ändring är att det inte längre ska krävas särskiljningsförmåga vid registrering av firma. En rad förändringar föreslås vidare i syfte att bättre samordna varumärkeslagen med firmalagen. Kommittén föreslår även att det införs en möjlighet till upphävning av varumärke eller firma i administrativ ordning vid PRV, dvs. utan domstolförfarande. Det finns framförallt tre faktorer som är av avgörande betydelse för den svenska känneteckensrättens behov av modernisering. För det första har Sveriges medlemskap i EU inneburit stora förändringar inom varumärkesrätten, vilket indirekt även påverkar firmarätten. För det andra måste en modern känneteckensrätt ta hänsyn till teknikutvecklingen. Bland annat krävs regleringar kring känneteckens användning på Internet. För det tredje måste kännetecknens ökade ekonomiska betydelse beaktas. Kommitténs förslag innebär en omfattande anpassning av den nationella rätten till EG-rätten. Någon anpassning av känneteckensrätten till den nya tekniken har däremot inte föreslagits i betänkandet. Kommitténs lagförslag kommer vidare att leda till ett utökat känneteckensrättsligt skydd. Detta leder till att rättighetshavarens position förstärks ytterligare. För mindre företag kan dock förslaget om det förstärkta skyddet synas skenbart eftersom skyddet samtidigt i högre grad blir beroende av att rättighetsinnehavarna själva tillvaratar sina intressen. Ytterligare en aspekt som har uppmärksammats av kommittén är att det krävs verksamma regler kring skadestånd vid firma- och varumärkesintrång. Kommitténs förslag till ändring av reglerna kring skadestånd innebär dock endast ett förtydligande och torde inte leda till någon förändring i praxis. Vidare innebär lagförslaget en bättre samordning mellan firmalagen och varumärkeslagen. Utvecklingen inom känneteckensrätten pekar mot ett behov av en gemensam känneteckensrättslig lagstiftning. Kommittén har trots detta inte föreslagit en gemensam känneteckenslag. Den känneteckensrättsliga ensamrättens omfattning måste bedömas utifrån en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Det finns en konkurrensbegränsande aspekt av känneteckensrätten. Orsaken till detta är att väl kända kännetecken kan erhålla en slags monopolkaraktär på marknaden. Skyddet för ensamrätten måste härvid ställas mot behovet av en fri konkurrens. Ytterligare en aspekt av känneteckensrätten är de konsekvenser den för med sig inom handeln. I dagens multinationella företag är det ofta inte produktionen som är kärnan i verksamheten. I stället prioriteras varumärkesförvaltning, marknadsföring och produktutformning. I vissa företag finns överhuvudtaget ingen egen produktion. Dessa s.k. imaginära företag säljer inte varor, utan sitt kännetecken.}},
author = {{Persson, Sara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Känneteckensrätten i förändring - En studie kring betänkandet SOU 2001:26 Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen}},
year = {{2002}},
}