Dröjsmål enligt CISG. En studie av FN konventionens regelverk om internationell köprätt
(2002)Department of Law
- Abstract
- CISG, The United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, från år 1980 utgör ett omfattande reglerverk vad avser den internationella köprätten. Anslutna stater tillhör både industi- och utvecklingsländer och uppgår i dagsläget till sextio stycken. Grundprincipen i CISG är disposivitet med undantag för nationer som önskar behålla ett krav på skriftlighet vid köpeavtals ingående, ändring eller upphörande. Konventionens föreskrifter om dröjsmål är genomgripande och ger en god reglering av området. Kontinuerligt sker en hänvisning till parternas individuella överenskommelse och regelverket anger alternativa möjligheter eller utfyller de områden parterna inte avtalat om. Säljarens skyldigheter består i att avlämna... (More)
- CISG, The United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, från år 1980 utgör ett omfattande reglerverk vad avser den internationella köprätten. Anslutna stater tillhör både industi- och utvecklingsländer och uppgår i dagsläget till sextio stycken. Grundprincipen i CISG är disposivitet med undantag för nationer som önskar behålla ett krav på skriftlighet vid köpeavtals ingående, ändring eller upphörande. Konventionens föreskrifter om dröjsmål är genomgripande och ger en god reglering av området. Kontinuerligt sker en hänvisning till parternas individuella överenskommelse och regelverket anger alternativa möjligheter eller utfyller de områden parterna inte avtalat om. Säljarens skyldigheter består i att avlämna aktuell vara med tillhörande dokument och även överföra äganderätten. CISG utgår från principen om transportköp och varan anses avlämnad när den överlämnats till förste självständige transportör. Framkommer ingen tidpunkt eller tidsrymd för avlämnandet ur avtalet skall det ske inom skälig tid efter avtalsslutet. De krav som uppställs för köparens räkning är att denne skall betala för varan och motta leverans. Betalningsskyldigheten innefattar även en plikt att vidta åtgärder och föreskrifter som fordras för att betalning skall kunna ske. Mottagande av leverans inbegriper dylika krav. Om någon av avtalsparterna inte fullgör sina skyldigheter aktualiseras påföljdssystemet. En part kan kräva fullgörelse av motparten såvida det inte skulle vara oförenligt med en tidigare fordrad påföljd, exempelvis hävning, eller om krav på naturafullgörelse strider mot ett nationellt rättssystems inställning härom. Hävning tillämpas endast vid väsentligt avtalsbrott, vilket innebär att avtalsbrottet medför en sådan olägenhet för den förfördelade parten att han berövas vad han hade rätt att vänta sig enligt avtalet. Skadeståndsanspråk kan också framställas vid avtalsbrott och CISG bygger på principen om full kompensation. En part skall försättas i samma situation som om avtalsbrottet inte hade inträffat. Emellertid finns ett krav på förutsebarhet. Vidare innehåller konventionen befrielsegrunder där en part kan undgå ansvar såvida förutsättningarna härför är uppfyllda. I den internationella handeln tillämpas mångsidiga standardavtal och handelstermerna Incoterms i stor utsträckning. Troligtvis ersätter de i allmänhet CISG:s regler beträffande dröjsmål och relevanta påföljder. En jämförelse med standardavtalet ORGALIME S 92 visar på tydligare riktlinjer och en mer detaljerad reglering. Att CISG innehåller vaga regler om tolkning och tillvägagångssätt för bedömningar i det enskilda fallet hämmar dess verkningsfullhet. Bristfällig praxis är ytterligare en orsak till minskad effektivitet, men det är en konvention med potential att förbättras. Därtill utgör konventionen ett viktigt komplement när avtal och standardavtal saknar explicita regler. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561234
- author
- Persson, Therese
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Utrikeshandelsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561234
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561234,
abstract = {{CISG, The United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, från år 1980 utgör ett omfattande reglerverk vad avser den internationella köprätten. Anslutna stater tillhör både industi- och utvecklingsländer och uppgår i dagsläget till sextio stycken. Grundprincipen i CISG är disposivitet med undantag för nationer som önskar behålla ett krav på skriftlighet vid köpeavtals ingående, ändring eller upphörande. Konventionens föreskrifter om dröjsmål är genomgripande och ger en god reglering av området. Kontinuerligt sker en hänvisning till parternas individuella överenskommelse och regelverket anger alternativa möjligheter eller utfyller de områden parterna inte avtalat om. Säljarens skyldigheter består i att avlämna aktuell vara med tillhörande dokument och även överföra äganderätten. CISG utgår från principen om transportköp och varan anses avlämnad när den överlämnats till förste självständige transportör. Framkommer ingen tidpunkt eller tidsrymd för avlämnandet ur avtalet skall det ske inom skälig tid efter avtalsslutet. De krav som uppställs för köparens räkning är att denne skall betala för varan och motta leverans. Betalningsskyldigheten innefattar även en plikt att vidta åtgärder och föreskrifter som fordras för att betalning skall kunna ske. Mottagande av leverans inbegriper dylika krav. Om någon av avtalsparterna inte fullgör sina skyldigheter aktualiseras påföljdssystemet. En part kan kräva fullgörelse av motparten såvida det inte skulle vara oförenligt med en tidigare fordrad påföljd, exempelvis hävning, eller om krav på naturafullgörelse strider mot ett nationellt rättssystems inställning härom. Hävning tillämpas endast vid väsentligt avtalsbrott, vilket innebär att avtalsbrottet medför en sådan olägenhet för den förfördelade parten att han berövas vad han hade rätt att vänta sig enligt avtalet. Skadeståndsanspråk kan också framställas vid avtalsbrott och CISG bygger på principen om full kompensation. En part skall försättas i samma situation som om avtalsbrottet inte hade inträffat. Emellertid finns ett krav på förutsebarhet. Vidare innehåller konventionen befrielsegrunder där en part kan undgå ansvar såvida förutsättningarna härför är uppfyllda. I den internationella handeln tillämpas mångsidiga standardavtal och handelstermerna Incoterms i stor utsträckning. Troligtvis ersätter de i allmänhet CISG:s regler beträffande dröjsmål och relevanta påföljder. En jämförelse med standardavtalet ORGALIME S 92 visar på tydligare riktlinjer och en mer detaljerad reglering. Att CISG innehåller vaga regler om tolkning och tillvägagångssätt för bedömningar i det enskilda fallet hämmar dess verkningsfullhet. Bristfällig praxis är ytterligare en orsak till minskad effektivitet, men det är en konvention med potential att förbättras. Därtill utgör konventionen ett viktigt komplement när avtal och standardavtal saknar explicita regler.}},
author = {{Persson, Therese}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Dröjsmål enligt CISG. En studie av FN konventionens regelverk om internationell köprätt}},
year = {{2002}},
}