Advanced

Den nya entreprenadrätten

Randau, Danijel (2006)
Department of Law
Abstract
Entreprenadrätt har under de senaste åren varit högaktuellt. Enbart byggsektorn, där arbeten på entreprenad utgör en betydande del, omsätter enorma summor årligen. Tillkomsten av huvudstandardavtalet AB 04 och lagregleringen på konsumentområdet har medfört betydande förändringar inom entreprenadjuridiken. Nya förutsättningar att ta i beaktande vid avtalsslutande och ändrade ansvars- och förpliktelseregler innebär förändrade spelregler för branschens parter. I och med att lagstiftaren valt att reglera konsumentförhållanden gäller numera inte helt marknadsstyrda regler inom entreprenadområdet. Trots det kvarstår faktumet att de branschanpassade regler som skapats av branschens aktörer genom intresseföreningen Byggandets Kontraktskommitté... (More)
Entreprenadrätt har under de senaste åren varit högaktuellt. Enbart byggsektorn, där arbeten på entreprenad utgör en betydande del, omsätter enorma summor årligen. Tillkomsten av huvudstandardavtalet AB 04 och lagregleringen på konsumentområdet har medfört betydande förändringar inom entreprenadjuridiken. Nya förutsättningar att ta i beaktande vid avtalsslutande och ändrade ansvars- och förpliktelseregler innebär förändrade spelregler för branschens parter. I och med att lagstiftaren valt att reglera konsumentförhållanden gäller numera inte helt marknadsstyrda regler inom entreprenadområdet. Trots det kvarstår faktumet att de branschanpassade regler som skapats av branschens aktörer genom intresseföreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) fortfarande intar en betydande ställning inom entreprenadrätten. Vikten av att avgöra standardavtals betydelse i entreprenadtvister är stor. BKK: s allmänna bestämmelser som är de mest frekvent tillämpade standardavtalen inom entreprenadrätten blir främst en del av parternas rättsförhållande genom att inkorporeras. Inkorporering kan göras implicit, explicit eller genom konkludent handlande. Det är oklart om AB 04 eller ABT 94 skall beaktas i ett kommersiellt förhållande om de inte gjorts till en del av ett ingånget avtal. Avtalen betraktas inte som dispositiv rätt eftersom de inte uppnått tillräcklig stadga, fasthet och utbredning inom entreprenadområdet. Trots detta kan en domstol anse allmänna villkor i avtalen utgöra rättsprinciper som likställs med dispositiv rätt. Allmänna bestämmelser ur AB 04 och ABT 94 kan därmed fylla ut individuella standardavtal. Vilka bestämmelser som kan tänkas uttrycka direkt tillämpliga rättsprinciper är oklart. Det finns möjlighet att beakta ifrågavarande allmänna bestämmelser som referensram vid entreprenadtvister. Huruvida konsumenttjänstlagen som utgör tvingande lagstiftning och reglerar småhusentreprenader kan tillämpas utanför dess egentliga tillämpningsområde är oklart. Parternas ingångna avtal utgör utgångspunkt vid bedömningen av om fel föreligger. Olika ansvar gäller beroende på vilket avtal parterna hänvisat till. ABT 94 utgår från att projektering ingår i entreprenörens åtagande, vilket innebär att ett funktionsansvar aktualiseras för entreprenören. AB 04 uppställer endast ansvar för själva utförandet. Avvikelse från angiven tid och sätt för utförande av entreprenaden utgör fel. Till följd av ett högre ställt krav på vad begreppet fackmässighet skall innehålla när en näringsidkare utför arbete åt en konsument ställs det högre krav på entreprenören i dessa fall. Begreppet fackmässighet är svårdefinierat och kan skifta mellan enskilda fall. Branschens parter får dras med bristande förutsebarhet. Ansvaret för ett fel skiljer sig åt beroende på när felet framträder. En entreprenörs ansvar kan med fördel delas in i tre olika perioder. Under första perioden som sträcker sig fram till slutbesiktningen svarar entreprenören för alla bristfälligheter som uppstår om fast pris avtalats. Har parterna kommit överens om att arbetet skall utföras på löpande räkning så gäller istället att entreprenören endast ansvarar för eget vållande. Andra perioden kallas vanligen för garantitiden. Entreprenören har under denna period ansvar för fel som inte varit synliga vid besiktningen men framträtt under garantitiden. Längden på garantitiden för arbetsprestation är generösare i AB 04 än ABT 94. Tveksamheter kan förekomma rörande vilka fel som beror på entreprenörens arbetsprestation och vilka fel som bör hänföras till material och varor. Tredje periodens ansvar är starkt inskränkt. Efter garantitiden ansvarar entreprenören endast för väsentliga fel som beror på egen vårdslöshet. Är vårdslösheten grov undanröjs dock alla ansvarsbegränsningar. Entreprenörens felansvar enligt konsumentreglerna innehåller en stor skillnad i förhållande till reglerna i standardavtalen AB 04 och ABT 94. Entreprenörens felansvar preskriberas först tio år efter det att uppdraget avslutades. Det uppställs inga krav på typ av fel eller särskilt handlande. Lagstiftarens val av ett mer långtgående felansvar i dessa relationer stärker konsumenters rätt avsevärt. Besiktningsförfarandets viktigaste rättsverkan är dess preskriptionsverkan av möjligheten att göra gällande fel. AB 04, ABT 94 och konsumenttjänstlagen skiljer sig åt avseende möjligheten att göra gällande fel inom en viss tidsfrist. Tidsfristen om arton månader framåt från godkännandet av entreprenaden för väsentliga fel återfinns bara i AB 04. Konsumenttjänstlagen gör ingen åtskillnad mellan olika typer av fel. Sex månader gäller som tidsfrist oavsett vilket fel det rör sig om. Samma tidsfrist gäller enligt AB 04 för normala fel. Oavsett fel gäller endast tre månaders tidsfrist enligt ABT 94. Slutbesiktningens tidigare starkt avskärande verkan har luckrats upp kraftigt. Numera fungerar besiktningsförfarandet istället som ett starkt bevismedel i tvistemål rörande entreprenad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Randau, Danijel
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt, Avtalsrätt, Civilrätt; oklassificerad
language
Swedish
id
1561399
date added to LUP
2010-03-08 15:55:28
date last changed
2010-03-08 15:55:28
@misc{1561399,
  abstract     = {Entreprenadrätt har under de senaste åren varit högaktuellt. Enbart byggsektorn, där arbeten på entreprenad utgör en betydande del, omsätter enorma summor årligen. Tillkomsten av huvudstandardavtalet AB 04 och lagregleringen på konsumentområdet har medfört betydande förändringar inom entreprenadjuridiken. Nya förutsättningar att ta i beaktande vid avtalsslutande och ändrade ansvars- och förpliktelseregler innebär förändrade spelregler för branschens parter. I och med att lagstiftaren valt att reglera konsumentförhållanden gäller numera inte helt marknadsstyrda regler inom entreprenadområdet. Trots det kvarstår faktumet att de branschanpassade regler som skapats av branschens aktörer genom intresseföreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) fortfarande intar en betydande ställning inom entreprenadrätten. Vikten av att avgöra standardavtals betydelse i entreprenadtvister är stor. BKK: s allmänna bestämmelser som är de mest frekvent tillämpade standardavtalen inom entreprenadrätten blir främst en del av parternas rättsförhållande genom att inkorporeras. Inkorporering kan göras implicit, explicit eller genom konkludent handlande. Det är oklart om AB 04 eller ABT 94 skall beaktas i ett kommersiellt förhållande om de inte gjorts till en del av ett ingånget avtal. Avtalen betraktas inte som dispositiv rätt eftersom de inte uppnått tillräcklig stadga, fasthet och utbredning inom entreprenadområdet. Trots detta kan en domstol anse allmänna villkor i avtalen utgöra rättsprinciper som likställs med dispositiv rätt. Allmänna bestämmelser ur AB 04 och ABT 94 kan därmed fylla ut individuella standardavtal. Vilka bestämmelser som kan tänkas uttrycka direkt tillämpliga rättsprinciper är oklart. Det finns möjlighet att beakta ifrågavarande allmänna bestämmelser som referensram vid entreprenadtvister. Huruvida konsumenttjänstlagen som utgör tvingande lagstiftning och reglerar småhusentreprenader kan tillämpas utanför dess egentliga tillämpningsområde är oklart. Parternas ingångna avtal utgör utgångspunkt vid bedömningen av om fel föreligger. Olika ansvar gäller beroende på vilket avtal parterna hänvisat till. ABT 94 utgår från att projektering ingår i entreprenörens åtagande, vilket innebär att ett funktionsansvar aktualiseras för entreprenören. AB 04 uppställer endast ansvar för själva utförandet. Avvikelse från angiven tid och sätt för utförande av entreprenaden utgör fel. Till följd av ett högre ställt krav på vad begreppet fackmässighet skall innehålla när en näringsidkare utför arbete åt en konsument ställs det högre krav på entreprenören i dessa fall. Begreppet fackmässighet är svårdefinierat och kan skifta mellan enskilda fall. Branschens parter får dras med bristande förutsebarhet. Ansvaret för ett fel skiljer sig åt beroende på när felet framträder. En entreprenörs ansvar kan med fördel delas in i tre olika perioder. Under första perioden som sträcker sig fram till slutbesiktningen svarar entreprenören för alla bristfälligheter som uppstår om fast pris avtalats. Har parterna kommit överens om att arbetet skall utföras på löpande räkning så gäller istället att entreprenören endast ansvarar för eget vållande. Andra perioden kallas vanligen för garantitiden. Entreprenören har under denna period ansvar för fel som inte varit synliga vid besiktningen men framträtt under garantitiden. Längden på garantitiden för arbetsprestation är generösare i AB 04 än ABT 94. Tveksamheter kan förekomma rörande vilka fel som beror på entreprenörens arbetsprestation och vilka fel som bör hänföras till material och varor. Tredje periodens ansvar är starkt inskränkt. Efter garantitiden ansvarar entreprenören endast för väsentliga fel som beror på egen vårdslöshet. Är vårdslösheten grov undanröjs dock alla ansvarsbegränsningar. Entreprenörens felansvar enligt konsumentreglerna innehåller en stor skillnad i förhållande till reglerna i standardavtalen AB 04 och ABT 94. Entreprenörens felansvar preskriberas först tio år efter det att uppdraget avslutades. Det uppställs inga krav på typ av fel eller särskilt handlande. Lagstiftarens val av ett mer långtgående felansvar i dessa relationer stärker konsumenters rätt avsevärt. Besiktningsförfarandets viktigaste rättsverkan är dess preskriptionsverkan av möjligheten att göra gällande fel. AB 04, ABT 94 och konsumenttjänstlagen skiljer sig åt avseende möjligheten att göra gällande fel inom en viss tidsfrist. Tidsfristen om arton månader framåt från godkännandet av entreprenaden för väsentliga fel återfinns bara i AB 04. Konsumenttjänstlagen gör ingen åtskillnad mellan olika typer av fel. Sex månader gäller som tidsfrist oavsett vilket fel det rör sig om. Samma tidsfrist gäller enligt AB 04 för normala fel. Oavsett fel gäller endast tre månaders tidsfrist enligt ABT 94. Slutbesiktningens tidigare starkt avskärande verkan har luckrats upp kraftigt. Numera fungerar besiktningsförfarandet istället som ett starkt bevismedel i tvistemål rörande entreprenad.},
  author       = {Randau, Danijel},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt,Avtalsrätt,Civilrätt; oklassificerad},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den nya entreprenadrätten},
  year         = {2006},
}