Advanced

Undersökningsplikten vid köp av fast respektive lös egendom samt besiktningsförfarandet vid entreprenad - skillnader samt likheter i institutens rättsliga karaktär och innebörd

Rasmusson, Mattias (2004)
Department of Law
Abstract
Ett gemensamt drag inom såväl fastighetsrätten, köprätten som entreprenadrätten är förekomsten av det rättsliga institut som kallas undersökningsplikt. Trots att detta institut, inom de tre olika rättsområdena, uppvisar ett flertal gemensamma rättsliga karaktärsdrag, finns det även betydelsefulla skillnader. Uppsatsens primära syfte är att presentera rättsliga likheter och skillnader i undersökningsplikten vid köp av fast respektive lös egendom samt i besiktningsförfarandet inom entreprenadrätten. Undersökningsplikten, vid köp av fast egendom, är tämligen sträng och långtgående. Trots att man i allmänna ordalag talar om en plikt rör det sig egentligen om en ren ansvarsfördelningsregel som fördelar felansvaret mellan avtalsparterna. Regeln... (More)
Ett gemensamt drag inom såväl fastighetsrätten, köprätten som entreprenadrätten är förekomsten av det rättsliga institut som kallas undersökningsplikt. Trots att detta institut, inom de tre olika rättsområdena, uppvisar ett flertal gemensamma rättsliga karaktärsdrag, finns det även betydelsefulla skillnader. Uppsatsens primära syfte är att presentera rättsliga likheter och skillnader i undersökningsplikten vid köp av fast respektive lös egendom samt i besiktningsförfarandet inom entreprenadrätten. Undersökningsplikten, vid köp av fast egendom, är tämligen sträng och långtgående. Trots att man i allmänna ordalag talar om en plikt rör det sig egentligen om en ren ansvarsfördelningsregel som fördelar felansvaret mellan avtalsparterna. Regeln bestämmer således vem av avtalskontrahenterna som skall ansvara för ett eventuellt fel i köpeobjektet. Köparen måste således inte undersöka den fasta egendomen. Däremot får den som är underkastad undersökningsplikten själv stå för de fel som har upptäckts eller som borde ha upptäckts. För de dolda felen ansvarar säljaren. Undersökningsplikten i JB syftar således till att fördela risken och ansvaret avseende eventuella fel mellan parterna samt att sätta gränserna för respektive parts risksfär. Bedömningen skall utgå ifrån vad en normalt bevandrad och på området normalt erfaren lekman borde ha upptäckt. Avgörande är alltså vad som rent objektivt borde ha kunnat upptäckas vid en företagen undersökning. Omfattningen av undersökningsplikten kan, efter vad som förekommit i det enskilda fallet, både reduceras och utökas. Även vid köp av lös egendom har köparen ingen generell skyldighet att undersöka varan såvida inget annat följer av det föreliggande avtalet, handelsbruk eller annan sedvänja. Om köparen däremot undersöker varan eller utan godtagbar anledning underlåter att följa säljarens uppmaning att undersöka den, är han förhindrad att som fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen. Vidare framgår det av KöpL att köparen är förhindrad att som fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet. En förutsättning för att köparen skall förlora sin möjlighet att åberopa fel är att han antingen rent faktiskt har undersökt varan före köpet eller att han utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka varan. I båda dessa situationer kan han förlora möjligheten att såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen. Omfattningen av köparens undersökningsplikt är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Bedömningen får ske med utgångspunkt i den grad av omsorg, som kan krävas av en person i köparens ställning. Entreprenadrätten saknar bestämmelser om undersökningsplikt. För att kunna avgöra huruvida entreprenaden är behäftad med fel används istället ett särskilt besiktningsförfarande. Detta särskilda förfarande utlöser ett flertal viktiga rättsverkningar. Besiktningens primära syfte är att konstatera huruvida entreprenören har uppfyllt sina åtaganden enligt entreprenadavtalet samt att fördela felansvaret mellan avtalsparterna. Skulle besiktningsmannen försumma att upptäcka ett fel, som en med normal aktsamhet och normalt yrkeskunnande besiktningsman borde ha upptäckt, är beställaren av entreprenaden förhindrad att påtala felet i efterhand. Besiktningsförfarandet syftar således till att skära av beställarens möjligheter att i efterhand göra gällande fel som var upptäckbara vid besiktningen. Denna preskriptionsverkan är dock försedd med undantag. Dolda fel eller fel som beställaren skriftligen påtalar hos entreprenören inom tre månader efter entreprenadtidens utgång (såväl dolda som upptäckbara fel) kan fortfarande göras gällande efter en företagen besiktning. Vid en jämförelse och analys av de tre presenterade formerna av undersökningsplikt kan det konstateras att det finns ett flertal rättsliga likheter. Den grundläggande och gemensamma rättsliga nämnaren, de tre olika instituten emellan, är den risk- och ansvarsfördelande funktionen. Trots likheterna finns det även ett flertal skillnader. Besiktningsförfarandets rättsliga innebörd är något vidare än undersökningsplikten i JB och KöpL. Beträffande undersökningspliktens respektive besiktningens preskriptionsverkan är de grundläggande karaktärsdragen i huvudsak desamma, men vid en närmare analys kan dock väsentliga skillnader konstateras. Vidare framgår det att omfattningen av undersökningsplikterna respektive besiktningsförfarandet fastställs efter olika måttstockar. Sammantaget kan dessa skillnader i undersökningsplikternas respektive besiktningsförfarandets rättsliga karaktär och innebörd, i vissa fall, medföra konsekvenser i praktiken för avtalsparterna. Skillnaderna i institutens rättsverkningar kan alltså ge återverkningar i parternas risk- och ansvarssfärer vid köp av en viss typ av egendom. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rasmusson, Mattias
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Fastighetsrätt
language
Swedish
id
1561417
date added to LUP
2010-03-08 15:55:28
date last changed
2010-03-08 15:55:28
@misc{1561417,
  abstract     = {Ett gemensamt drag inom såväl fastighetsrätten, köprätten som entreprenadrätten är förekomsten av det rättsliga institut som kallas undersökningsplikt. Trots att detta institut, inom de tre olika rättsområdena, uppvisar ett flertal gemensamma rättsliga karaktärsdrag, finns det även betydelsefulla skillnader. Uppsatsens primära syfte är att presentera rättsliga likheter och skillnader i undersökningsplikten vid köp av fast respektive lös egendom samt i besiktningsförfarandet inom entreprenadrätten. Undersökningsplikten, vid köp av fast egendom, är tämligen sträng och långtgående. Trots att man i allmänna ordalag talar om en plikt rör det sig egentligen om en ren ansvarsfördelningsregel som fördelar felansvaret mellan avtalsparterna. Regeln bestämmer således vem av avtalskontrahenterna som skall ansvara för ett eventuellt fel i köpeobjektet. Köparen måste således inte undersöka den fasta egendomen. Däremot får den som är underkastad undersökningsplikten själv stå för de fel som har upptäckts eller som borde ha upptäckts. För de dolda felen ansvarar säljaren. Undersökningsplikten i JB syftar således till att fördela risken och ansvaret avseende eventuella fel mellan parterna samt att sätta gränserna för respektive parts risksfär. Bedömningen skall utgå ifrån vad en normalt bevandrad och på området normalt erfaren lekman borde ha upptäckt. Avgörande är alltså vad som rent objektivt borde ha kunnat upptäckas vid en företagen undersökning. Omfattningen av undersökningsplikten kan, efter vad som förekommit i det enskilda fallet, både reduceras och utökas. Även vid köp av lös egendom har köparen ingen generell skyldighet att undersöka varan såvida inget annat följer av det föreliggande avtalet, handelsbruk eller annan sedvänja. Om köparen däremot undersöker varan eller utan godtagbar anledning underlåter att följa säljarens uppmaning att undersöka den, är han förhindrad att som fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen. Vidare framgår det av KöpL att köparen är förhindrad att som fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet. En förutsättning för att köparen skall förlora sin möjlighet att åberopa fel är att han antingen rent faktiskt har undersökt varan före köpet eller att han utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka varan. I båda dessa situationer kan han förlora möjligheten att såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen. Omfattningen av köparens undersökningsplikt är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Bedömningen får ske med utgångspunkt i den grad av omsorg, som kan krävas av en person i köparens ställning. Entreprenadrätten saknar bestämmelser om undersökningsplikt. För att kunna avgöra huruvida entreprenaden är behäftad med fel används istället ett särskilt besiktningsförfarande. Detta särskilda förfarande utlöser ett flertal viktiga rättsverkningar. Besiktningens primära syfte är att konstatera huruvida entreprenören har uppfyllt sina åtaganden enligt entreprenadavtalet samt att fördela felansvaret mellan avtalsparterna. Skulle besiktningsmannen försumma att upptäcka ett fel, som en med normal aktsamhet och normalt yrkeskunnande besiktningsman borde ha upptäckt, är beställaren av entreprenaden förhindrad att påtala felet i efterhand. Besiktningsförfarandet syftar således till att skära av beställarens möjligheter att i efterhand göra gällande fel som var upptäckbara vid besiktningen. Denna preskriptionsverkan är dock försedd med undantag. Dolda fel eller fel som beställaren skriftligen påtalar hos entreprenören inom tre månader efter entreprenadtidens utgång (såväl dolda som upptäckbara fel) kan fortfarande göras gällande efter en företagen besiktning. Vid en jämförelse och analys av de tre presenterade formerna av undersökningsplikt kan det konstateras att det finns ett flertal rättsliga likheter. Den grundläggande och gemensamma rättsliga nämnaren, de tre olika instituten emellan, är den risk- och ansvarsfördelande funktionen. Trots likheterna finns det även ett flertal skillnader. Besiktningsförfarandets rättsliga innebörd är något vidare än undersökningsplikten i JB och KöpL. Beträffande undersökningspliktens respektive besiktningens preskriptionsverkan är de grundläggande karaktärsdragen i huvudsak desamma, men vid en närmare analys kan dock väsentliga skillnader konstateras. Vidare framgår det att omfattningen av undersökningsplikterna respektive besiktningsförfarandet fastställs efter olika måttstockar. Sammantaget kan dessa skillnader i undersökningsplikternas respektive besiktningsförfarandets rättsliga karaktär och innebörd, i vissa fall, medföra konsekvenser i praktiken för avtalsparterna. Skillnaderna i institutens rättsverkningar kan alltså ge återverkningar i parternas risk- och ansvarssfärer vid köp av en viss typ av egendom.},
  author       = {Rasmusson, Mattias},
  keyword      = {Fastighetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Undersökningsplikten vid köp av fast respektive lös egendom samt besiktningsförfarandet vid entreprenad - skillnader samt likheter i institutens rättsliga karaktär och innebörd},
  year         = {2004},
}