Advanced

Oaktsam våldtäkt - en möjlig brottsrubricering?

Rohdin, Sandra (2001)
Department of Law
Abstract
Utvecklingen av våldtäktsbrottet har inneburit ett allt större skydd av den sexuella integriteten. Förändringarna har varit många genom historien. I 1734 års lag och i 1864 års lag kunde bara en våldtäkt ske utanför äktenskapet av en man mot en kvinna. Våldtäkt var ett brott mot kollektivet och mot den äkta mannens ära. Först efter brottsbalkens ikraftträdande sågs kvinnans integritet som skyddsintresset bakom bestämmelsen. Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades. De senaste decenniernas förändringar har inneburit att våldtäktsbestämmelsen har blivit könsneutral och gäller alltfler sexuella handlingar. En sexualbrottskommitté tillsattes 1998 för att göra en total översyn över sexualbrottsbestämmelserna. Deras förslag kom i våras.... (More)
Utvecklingen av våldtäktsbrottet har inneburit ett allt större skydd av den sexuella integriteten. Förändringarna har varit många genom historien. I 1734 års lag och i 1864 års lag kunde bara en våldtäkt ske utanför äktenskapet av en man mot en kvinna. Våldtäkt var ett brott mot kollektivet och mot den äkta mannens ära. Först efter brottsbalkens ikraftträdande sågs kvinnans integritet som skyddsintresset bakom bestämmelsen. Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades. De senaste decenniernas förändringar har inneburit att våldtäktsbestämmelsen har blivit könsneutral och gäller alltfler sexuella handlingar. En sexualbrottskommitté tillsattes 1998 för att göra en total översyn över sexualbrottsbestämmelserna. Deras förslag kom i våras. Omfattningen av våldtäktsbestämmelsens straffansvarsområde har förändrats genom tidens gång, trots detta anses det finnas brister i den nuvarande regleringen. Mitt syfte med denna uppsats är att diskutera huruvida ett modifierat skuldkrav och då en kriminalisering av oaktsam våldtäkt skulle kunna vara ett positivt alternativ för att utöka skyddet för den sexuella integriteten i bestämmelsen. För att en gärning ska klassas som en våldtäkt ska gärningsmannen ha använt sig av våld eller hot som innebär eller för offret framstår som trängande fara. Med tvång likställs att gärningsmannen försätter offret i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Det ska ha förekommit antingen samlag eller annat sexuellt umgänge som med hänsyn till kränkningens art är att jämföra med ett påtvingat samlag. Det krävs att gärningsmannen har uppsåt till alla de objektiva momenten. I svensk rätt finns det två varianter av den subjektiva sidan i en brottsbeskrivning, uppsåt och oaktsamhet. Med oaktsamhet menas att ett handlande är en avvikelse från ett riktigt eller åtminstone godtagbart beteende. Gärningsmannen kan handla i medveten eller omedveten oaktsamhet. Vid prövning om gärningsmannen förfarit oaktsamt ska det ske en jämförelse med vad som kan anses att den ifrågavarande situationen påkallat. För att kunna pröva detta används så kallade aktsamhetsstandarder. Domstolen ska även kunna motivera att det kunnat begäras av gärningsmannen att han i den aktuella situationen iakttog erforderlig aktsamhet. I Norge har lagstiftaren, för att stärka skyddet för brottsoffer, valt att kriminalisera oaktsam våldtäkt. Den gärningsman som utför ett sexuellt umgänge vid ett tillfälle då det för gemene man hade varit uppenbart att den andra partnern inte samtyckte ska kunna dömas till ansvar. Här kan man tala om ett hänsynslöst och tankelöst beteende från gärningsmannens sida. Lagen trädde i kraft i augusti år 2000. Bestämmelsen har ännu inte lett till något domstolsavgörande. Vid en kriminalisering av oaktsam våldtäkt har jag ansett att gärningsmannen ska vara oaktsam i förhållande till att hans gärningar och beteende varit en förutsättning för det sexuella umgänget och därför sker inte detta frivilligt. Bedömningsgrunden vid ett sådant brott ska utgå från den omedvetna oaktsamheten. Det ska kunna bevisas att gärningsmannen visat likgiltighet inför huruvida det finns en risk för att samlaget inte är frivilligt. För att komma till relevant tro eller misstanke om möjligheten för effektens inträde borde en aktsam person utnyttja sin tankeförmåga kring vissa spörsmål. Det är en avvikelse från detta som skulle kunna vara en oaktsam våldtäkt. En eventuell kriminalisering av oaktsam våldtäkt skulle klart utöka våldtäktsbestämmelsens straffansvarsområde och därmed stärka rättsskyddets för brottsoffren. Detta skulle inte, tror jag, samtidigt leda till en rättsosäkerhet för gärningsmannen. En stor nackdel med ett sådant brott är att det oundvikligen leder till en ansvarsförskjutning från gärningsmannen till offret. Brottsutredningen kommer att inrikta sig på offret och omständigheter kring denna. Den oaktsamma våldtäkten är enligt mig förankrad i verkligheten och dessa gärningar utgör straffvärda handlingar. Bevisningen av den oaktsamma våldtäkten kommer, anser jag, att ställa lika höga krav som den uppsåtlige, den kommer bara att vara annorlunda. En kriminalisering skulle troligtvis kunna användas av domstolen för att komma åt bevisproblem med i realiteten uppsåtliga våldtäkter. En kriminalisering passar in i våldtäktsbestämmelsens utveckling och den skulle utöka straffansvarsområdet. Min sammanfattande slutsats är dock att det finns alternativ som i nuläget är bättre om man vill göra våldtäktsparagrafen mindre snäv. Dessa borde vara mer aktuella i nuläget, men en diskussion om oaktsam våldtäkt borde ändå föras för en eventuell framtida reglering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rohdin, Sandra
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1561540
date added to LUP
2010-03-08 15:55:28
date last changed
2010-03-08 15:55:28
@misc{1561540,
  abstract     = {Utvecklingen av våldtäktsbrottet har inneburit ett allt större skydd av den sexuella integriteten. Förändringarna har varit många genom historien. I 1734 års lag och i 1864 års lag kunde bara en våldtäkt ske utanför äktenskapet av en man mot en kvinna. Våldtäkt var ett brott mot kollektivet och mot den äkta mannens ära. Först efter brottsbalkens ikraftträdande sågs kvinnans integritet som skyddsintresset bakom bestämmelsen. Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades. De senaste decenniernas förändringar har inneburit att våldtäktsbestämmelsen har blivit könsneutral och gäller alltfler sexuella handlingar. En sexualbrottskommitté tillsattes 1998 för att göra en total översyn över sexualbrottsbestämmelserna. Deras förslag kom i våras. Omfattningen av våldtäktsbestämmelsens straffansvarsområde har förändrats genom tidens gång, trots detta anses det finnas brister i den nuvarande regleringen. Mitt syfte med denna uppsats är att diskutera huruvida ett modifierat skuldkrav och då en kriminalisering av oaktsam våldtäkt skulle kunna vara ett positivt alternativ för att utöka skyddet för den sexuella integriteten i bestämmelsen. För att en gärning ska klassas som en våldtäkt ska gärningsmannen ha använt sig av våld eller hot som innebär eller för offret framstår som trängande fara. Med tvång likställs att gärningsmannen försätter offret i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Det ska ha förekommit antingen samlag eller annat sexuellt umgänge som med hänsyn till kränkningens art är att jämföra med ett påtvingat samlag. Det krävs att gärningsmannen har uppsåt till alla de objektiva momenten. I svensk rätt finns det två varianter av den subjektiva sidan i en brottsbeskrivning, uppsåt och oaktsamhet. Med oaktsamhet menas att ett handlande är en avvikelse från ett riktigt eller åtminstone godtagbart beteende. Gärningsmannen kan handla i medveten eller omedveten oaktsamhet. Vid prövning om gärningsmannen förfarit oaktsamt ska det ske en jämförelse med vad som kan anses att den ifrågavarande situationen påkallat. För att kunna pröva detta används så kallade aktsamhetsstandarder. Domstolen ska även kunna motivera att det kunnat begäras av gärningsmannen att han i den aktuella situationen iakttog erforderlig aktsamhet. I Norge har lagstiftaren, för att stärka skyddet för brottsoffer, valt att kriminalisera oaktsam våldtäkt. Den gärningsman som utför ett sexuellt umgänge vid ett tillfälle då det för gemene man hade varit uppenbart att den andra partnern inte samtyckte ska kunna dömas till ansvar. Här kan man tala om ett hänsynslöst och tankelöst beteende från gärningsmannens sida. Lagen trädde i kraft i augusti år 2000. Bestämmelsen har ännu inte lett till något domstolsavgörande. Vid en kriminalisering av oaktsam våldtäkt har jag ansett att gärningsmannen ska vara oaktsam i förhållande till att hans gärningar och beteende varit en förutsättning för det sexuella umgänget och därför sker inte detta frivilligt. Bedömningsgrunden vid ett sådant brott ska utgå från den omedvetna oaktsamheten. Det ska kunna bevisas att gärningsmannen visat likgiltighet inför huruvida det finns en risk för att samlaget inte är frivilligt. För att komma till relevant tro eller misstanke om möjligheten för effektens inträde borde en aktsam person utnyttja sin tankeförmåga kring vissa spörsmål. Det är en avvikelse från detta som skulle kunna vara en oaktsam våldtäkt. En eventuell kriminalisering av oaktsam våldtäkt skulle klart utöka våldtäktsbestämmelsens straffansvarsområde och därmed stärka rättsskyddets för brottsoffren. Detta skulle inte, tror jag, samtidigt leda till en rättsosäkerhet för gärningsmannen. En stor nackdel med ett sådant brott är att det oundvikligen leder till en ansvarsförskjutning från gärningsmannen till offret. Brottsutredningen kommer att inrikta sig på offret och omständigheter kring denna. Den oaktsamma våldtäkten är enligt mig förankrad i verkligheten och dessa gärningar utgör straffvärda handlingar. Bevisningen av den oaktsamma våldtäkten kommer, anser jag, att ställa lika höga krav som den uppsåtlige, den kommer bara att vara annorlunda. En kriminalisering skulle troligtvis kunna användas av domstolen för att komma åt bevisproblem med i realiteten uppsåtliga våldtäkter. En kriminalisering passar in i våldtäktsbestämmelsens utveckling och den skulle utöka straffansvarsområdet. Min sammanfattande slutsats är dock att det finns alternativ som i nuläget är bättre om man vill göra våldtäktsparagrafen mindre snäv. Dessa borde vara mer aktuella i nuläget, men en diskussion om oaktsam våldtäkt borde ändå föras för en eventuell framtida reglering.},
  author       = {Rohdin, Sandra},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Oaktsam våldtäkt - en möjlig brottsrubricering?},
  year         = {2001},
}